Äventyren har varit många för de tre svenska team som tävlat i Bridgestones solbilsrace i Australien. Bäst gick det för teamet från Jönköping som levererade sitt bästa resultat genom tiderna.
Den sista veckan i oktober arrangerades solbilstävlingen Bridgestone World Solar Challenge i Australien. Uppdraget är att ta sig 300 mil genom Australiens vildmark, från Darwin till Adelaide, med bilar som drivs på enbart solenergi.
I år deltog 31 team från hela världen varav tre representerade Sverige: Chalmers Solar Team, Halmstad University Solar Team och Jönköping University Solar Team. De tre svenska lagen består alla av team med studenter som designat, byggt och testat bilen för att klara de tuffa utmaningarna.
Att köra 300 mil genom Australiens vildmark med en solbil är ett äventyr. Foto: Rebecca Engdahl
Spännande sista dag
Bäst gick det för Jönköpingsteamet som efter en tight sista sträcka gick i mål på sjunde plats, endast 15 minuter före närmaste konkurrent.
– Det var väldigt spännande sista dagen. Vi var fyra lag som låg nära varandra och kämpade om sjundeplatsen, så det var väldigt skönt att kunna vinna över dem, berättar Hanna Emanuelsson och Rickard Surtevall som båda ingår i lagets mekanikteam.
Solbilsracet startar i Darwin och pågår totalt under en veckas tid. Till skillnad från vanliga racingtävlingar körs detta i vanlig trafik. Har man otur kan man därför bli stående vid ett trafikljus eller fastna i en bilkö när man ska ut från Darwin, eller vid målgången som är i Adelaide.
Problem med telemetrin
För team Jönköping gick stadsbilskörningen riktigt bra. Däremot hade de problem med telemetrin under delar av den första dagen.
Telemetrin skickar data från bilen och talar bland annat om hur mycket Watt bilen får in från solcellerna, hur mycket energi motorn förbrukar och hur mycket energi det är kvar i batteriet. Detta är väsentligt för att kunna komma i mål och planera omkörningarna.
Trots problemen lyckades de avancera redan dag ett, från 18:e till 9:e plats. Efter första dagens strul fick de ordning på telemetrin och bilen fungerade utan problem under resten av tävlingen.
De svenska lagens hemsidor
– Innan tävlingen hade vi ingen aning om hur mycket bilen drar i ström. Men efter varje dag som gick fick vi mer info om hur mycket bilen drar energi och alla faktorer som påverkar. Backarna, motvinden, väglaget – allt är yttre faktorer som vi fick lära oss under tävlingen för att kunna beräkna vilken hastighet vi ska hålla varje enskild dag resten av tävlingen, förklarar Hanna Emanuelsson.
Bra teamwork en styrka
Under hela tävlingen höll bilen en snittfart på 65,2 kilometer i timmen. Strategin var att gå på solenergi och hålla sig kring plus/minus noll i batteriförbrukning. Det gjorde att de kunde hålla en fart mellan 60 och 80 kilometer i timmen.
– Det är viktigt att ha en bra strategi kring körningen, både vår egen och att samtidigt ha koll på konkurrenterna. Vilka hastigheter kör de i, hur mycket energi kan de ha kvar? Men vi behöver även ha koll på prognosen för solljus, väglag och hur sträckan ser ut framöver. När kan vi gasa på? Är det exempelvis backar, trafikstockning eller vägarbeten framför oss? förklarar Rickard Surtevall.
Hanna Emanuelsson konstaterar att deras största styrka var att de jobbade bra som ett team.
– Vi hade en bra uppdelning i teamet med olika uppgifter att ha koll på, som väglag, laddplatser, energiförbrukning och konkurrenter. Alla bidrog med sin del och det gjorde att vi kunde ha en bra strategi som helhet, förklarar hon.
Tid för förberedelser
Den största skillnaden jämfört med tidigare år var att de var på plats redan en månad innan tävlingen. Det gjorde att de kunde testa bilen och reka hela sträckan inför tävlingen.
– Den erfarenheten var viktig, att vi hade koll på var vi ville campa och hitta rutinerna innan tävlingen. Vi kunde också testköra och göra förbättringar på bilen. Jag tror att det gav oss en fördel, förklarar Rickard Surtevall.
Både Rickard och Hanna beskriver tävlingen som ett äventyr. En stor del av behållningen är också att träffa de andra tävlande. Alla är där med samma mål, förutsättningar och utmaningar – men har löst det på lite olika sätt. Efter racet är det en tradition att alla teamen träffas på Belgium Café i Adelaide för att dela minnen, erfarenheter och upplevelser från tävlingen.
– Det är otroligt inspirerande att se alla bilar inför tävlingen men även att utbyta kunskap, prata om resan och allt alla har varit med om när tävlingen väl är över. Att få lära känna andra solbilsstudenter från hela världen är också väldigt roligt, säger Hanna Emanuelsson.
Halmstad University Solar Team på startlinjen i Darwin. Foto: Rebecca Engdahl
Taggade för revansch
De båda andra svenska lagen fick av olika anledningar bryta tävlingen innan målgång. Men är trots det nöjda med insatsen och taggade för att ta revansch nästa gång tävlingen arrangeras, som är om två år.
– Vi tog oss strax över 1 000 kilometer i tävlingen. Det räckte tyvärr inte hela vägen in i mål, men totalt sett är vi är supernöjda. Bilen är stabil och robust och vi har lärt oss enormt mycket, säger Filippa Malmenstam, projektledare för Halmstad University Solar Team.
Filippa Malmenstam berättar att det varit intensivt, roligt och inspirerande att delta i tävlingen.
– Vi har upplevt både ett häftigt klimat och djur av alla de slag. En dag hamnade vi i bushfires vilket gjorde att solen hamnade bakom dimma av rök och sista dagarna blåste det enormt mycket, berättar hon.
Drog för mycket energi
Halmstadteamets solbil hade en snittfart på 46,9 kilometer i timmen, men kom upp i vissa fall upp i hastigheter mellan 75 och 80 kilometer i timmen. Teamet hade sex förare som turades om att köra i fyratimmarspass.
Halmstad University Solar Team tog sig strax över 100 mil med sin solbil. Foto: Rebecca Engdahl
Filippa Malmenstam konstaterar att det varit en upplevelse att vara med och möta andra solbilsentusiaster från hela världen. Erfarenheterna från tävlingen är många, allt från konkreta förbättringar på konstruktionen av bilen till att arbeta i team i extrema miljöer.
– Bilen fungerade bra, men den drog för mycket energi. Nu vet vi vad vi behöver förbättra och vi har även fått med oss en rad idéer och intressanta lösningar från de andra teamen. Nästa gång tar vi oss över mållinjen, säger hon.
Elektriskt strul första dagen
Ingenjörsstudenterna Gabriel Pfeiffer och Emil Pettersson har sedan våren 2022 varit med och utvecklat solbilen som tävlade för Chalmers Solar Team som under tävlingen snittade på en hastighet på 55,8 kilometer i timmen.
– Det har varit ett långt äventyr, med många utmaningar under vägen och vi är väldigt nöjda med insatsen, berättar Gabriel Pfeiffer.
Chalmers Solar Team berättar att erfarenheterna från tävlingen är värdefulla i den fortsatta utvecklingen av bilen. Foto: Felix Christensson
Men redan första dagen drabbades teamet av motgångar. Elektriskt strul gjorde att de blev stående och hamnade efter i tävlingen.
Dag sex, när de nådde sista kontrollstoppet i Port Augusta på Australiens södra kust, hade tävlingsarrangören fått besked om att vägen efter det var stängd för solbilar. Teamet fick därför inte fortsätta hela vägen till mål och var tvungna att avbryta drygt 270 mil in i tävlingen.
– Först var det tråkigt att det tog slut, men det ersattes snabbt av glädjen och stoltheten att vi faktiskt lyckades korsa hela Australien på bara solenergi. Vi är otroligt nöjda och motiverade att ta revansch om två år då tävlingen går nästa gång, berättar Emil Pettersson.
Chalmers Solar Team snittade på en hastighet på 55,8 kilometer i timmen under tävlingen. Foto: Felix Christensson
Lärdomar för framtiden
Att de trots motgångarna kunde köra i princip hela sträckan har också gett värdefull information i den fortsatta utvecklingen av bilen.
– Vi har fått med oss enormt mycket data, vilket är helt ovärderligt när det kommer till beslutsfattande. Alla yttre faktorer som vägunderlag, temperatur och luftfuktighet ger materialet olika egenskaper. Det är sådant vi som ingenjörer behöver för att förbättra bilens egenskaper – och sådant vi inte kan testa i en svensk miljö, poängterar Gabriel Pfiffer.
Yttre faktorer som vägunderlag, temperatur och luftfuktighet påverkar bilens egenskaper. Foto: Emil Pettersson, Chalmers Solar Team
Listan över lärdomar är lång – och det handlar inte bara om själva konstruktionen av bilen.
– Vi har en lång lista med idéer och förbättringar för framtiden. Erfarenheterna har även gjort oss mer sammansvetsade som lag. Men vi ser också behovet av fler kompetenser i teamet, ett starkt lag kan inte enbart bestå av ingenjörer, konstaterar Emil Pettersson.
