Ingenjörer krävs på pengar för fel under upp­­sägnings­tide­n

Flera gånger per år krävs ingenjörer på höga skadestånd av sin tidigare arbetsgivare. Ibland på miljontals kronor. Orsaken är enkla fel under uppsägningstiden som lätt kan undvikas. Just nu pågår tre sådana ärenden.

Att bli stämd av sin tidigare arbetsgivare låter dramatiskt. Och tyvärr är det dramatiskt.

– I dagsläget har vi tre medlemmar som det pågår förhandlingar för och där arbetsgivaren kräver ganska stora summor. Det här är ständigt återkommande, säger Magnus Bäckström, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

När det här händer är Sveriges Ingenjörer med och förhandlar med arbetsgivaren. Men även om man når fram till en lösning så kan det fortfarande bli dyrt för den som berörs. Det har hänt att det blir en förlikning där en medlem tvingats betala en halv miljon kronor.

– Då har vi bedömt att det är bättre än alternativet: att gå till domstol och riskera att behöva betala ännu mer.

Outtalade regler

Samtidigt som det här är dramatiskt så är det inte svårt att undvika, säger Magnus Bäckström. Generellt är det inte det som står tydligt i anställningsavtalet eller andra dokument som blir problem. I stället ligger risken i de outtalade reglerna, i lojalitetsplikten, som Arbetsdomstolen uttalat innebär att sätta arbetsgivarens intressen före sina egna. 

I praktiken innebär det att man under uppsägningstiden:

• Inte ska starta egen ny verksamhet och inte börja jobba hos en konkurrent.
• Inte ska ta med sig material för att använda i framtida anställning eller egen verksamhet. Det vill säga: man ska inte spara filer till exempel på ett USB-minne, i molnet eller genom att mejla dokument.
• Inte ska försöka rekrytera anställda eller kunder till din nya arbetsgivare eller till verksamhet som du ska starta.

Arbetsbefriad ≠ fri från lojalitet

Ett vanligt händelseförlopp i ärendena av den här typen där Sveriges Ingenjörer förhandlar är att personen har sagt upp sig för att man fått jobb hos en konkurrent. Eftersom arbetsgivaren då inte vill att den anställda ska fortsätta att ha insyn i verksamheten så blir man arbetsbefriad under uppsägningstiden.

Och här kan det uppstå missförstånd: Många tänker att för att man är arbetsbefriad och inte är på jobbet så gäller inte lojalitetsplikten. Men så är det inte, den gäller den under hela uppsägningstiden. Dessutom gör det faktum att man är arbetsbefriad att man har tid över och tycker att man kan börja förbereda för det nya jobbet.

– Kanske pratar man med sina gamla kollegor och frågar om de också är intresserade att byta jobb. Kanske är man påhejad av den nya arbetsgivaren att fråga. Man tänker att man inte gör något fel.

Men här är det viktigt att hejda sig tills anställningen faktiskt upphört.

– Låt helt enkelt bli att göra saker som skapar problem för arbetsgivaren för att skapa egna ekonomiska fördelar under tiden som anställd.

Det är när arbetsgivaren upplever att ens agerande skapat ekonomisk skada som problemen uppstår. Om många kollegor slutar så kan det leda till att arbetsgivaren inte kan leverera vissa tjänster, förlorar intäkter och behöver rekrytera.

– Om arbetsgivaren misstänker att det beror på att en anställd under uppsägningstid har underlättat för konkurrenten att rekrytera personal så kan krav på ersättning komma att framställas.  

Svårt att dölja

Det händer att personer försöker dölja det de gör. Som att man har flyttat eller kopierat filer som man vill ta med sig.

– Men det är väldigt svårt att dölja det. Så fort du säger upp dig blir det ett hårdnande klimat. Det är lätt att se vad du gör digitalt och det är vanligt att arbetsgivaren kollar vad du gjort dagarna innan du sa upp dig. Har man kopierat dokument blir arbetsgivaren befogat misstänksam. Varför har du gjort det? Har du velat ta med dig dokument? Förbereder du en konkurrerande verksamhet trots att du fortfarande är anställd? Och det får man inte, konstaterar Magnus Bäckström.  

Det är vanligt att tänka att det man skapat på jobbet är ens eget material. Men så är det inte, och om material sprids ökar risken att bli skadeståndsskyldig.

Klausuler gör att lojaliteten gäller längre

En del ingenjörer har klausuler i sitt anställningsavtal som gör att lojalitetsplikten förlängs efter att anställningen avslutats – som konkurrensklausuler (att inte ta anställning hos en konkurrent eller starta konkurrerande verksamhet en viss tid efter anställningen) eller värvningsklausuler (att inte värva anställda eller kunder en viss tid efter anställningen).

Det händer att medlemmar blir stämda för brott även mot de här klausulerna, och då ofta för att man tolkar situationen olika.

– Är det en konkurrent jag gått till? Det kan man ha olika uppfattningar om och så blir man indragen i en konflikt. Men det är inte lika vanligt som med lojalitetsplikten.

Magnus Bäckström tycker att det är ironiskt att de verkligt stora skadeståndssummorna i arbetsrättsärenden, de går till arbetsgivarna, inte arbetstagarna: Genom lojalitetsplikten, brott mot lagen om företagshemligheter eller klausuler. Samtidigt är reglerna – även om de är outtalade – ganska enkla.

– Det är viktigt att vara införstådd med lojalitetsplikten och inte ta lätt på den. Och att veta att lojalitetsplikten gäller så länge du är anställd, oavsett om du är på jobbet eller inte.  

Läs också: ”Om arbetsgivaren vill använda klausulen så måste de betala”

Se också Sveriges Ingenjörers sida om egen uppsägning.