”Om arbetsgivaren vill använda klausulen så måste de betala”

Signatur
Illustration: Getty images

Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig”, säger förbundsjuristen Helene Sjöman.

Innan du skriver på ett anställningsavtal: Ha extra koll på om det finns konkurrens-, värvnings- eller sekretessklausuler i det. De kan både hindra dig den dag du vill gå vidare till ett annat jobb och bli dyra om det anses att du brutit mot avtalet.

Särskilt viktigt är det att ha koll på om det står att du ska betala vite om du bryter mot en klausul.

– Det kan vara skrivet så att du måste betala även om du inte orsakat arbetsgivaren någon skada, och det kan bli dyrt, säger Helene Sjöman, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

Hon uppmanar att man ska ta klausulerna på allvar – även om du är kompis med vd:n och litar på den personen så kan det vara andra personer i ledningen den dag du slutar och de kan ha en helt annan hållning till vad avtalet innebär. Och även om en klausul i slutänden kan visa sig vara ogiltig om den är alltför omfattande, så kan det innebära en lång process med att få rätt i domstol.

Därför är Sveriges Ingenjörers generella råd är att ifrågasätta den här typen av klausuler i anställningsavtalet. Och att vända sig till Sveriges Ingenjörers rådgivning eller att skicka in sitt avtal för avtalsgranskning innan man skriver på.

Så vad betyder klausulerna? Och vad kan man tänka på själv?

Hamna i karantän

En klausul är konkurrensklausulen. Den innebär att den lojalitetsplikt man har när man är anställd (som bland annat innebär att man i regel inte får jobba extra hos en konkurrent eller starta eget utan tillåtelse från sin arbetsgivare) ska gälla också efter anställningen. Att man hamnar i karantän, helt enkelt.

– I regel är man fri att jobba med vad som helst när man slutar på ett jobb, men om man har en konkurrensklausul så förlänger det lojalitetsplikten så att den gäller även efter att man slutat. Det är ganska vanligt, säger Helene Sjöman.

Klausulen ska egentligen bara användas för ”personer som i anställningen får kännedom om företagshemligheter och det finns risk att arbetsgivaren skadas om företagshemligheterna skulle användas i konkurrerande verksamhet”. Men ofta används den även för andra.

Men om arbetsgivaren kräver att den finns med så är det viktigt att den inte förknippas med vite och att den följer två regler: Den ska vara tidsbegränsad (till exempel ett halvår) och vara förknippad med ersättning för inkomstbortfall under perioden.

– Tanken är att om arbetsgivaren ska vilja använda klausulen så måste de betala.

Inte värva kollegor eller kunder

Arbetsgivare kan också vilja skriva in värvningsklausuler. Den vanligaste är förbud mot att värva sina tidigare kollegor.

Värvningsklausuler är inte alltid begränsade i tid, och är det länge sedan du slutade så kan klausulen ha blivit ogiltig. Men det är inget man ska räkna med.

– Det kan vara en knepig sits att visa att man inte gjort något för att värva sina kollegor, utan att de sökt jobb där själva. Det kan vara lätt för arbetsgivaren att peka på att ”Jag har sett att ni pratat om det här”, och att de sett mejl du skickat.

Så om du har en klausul mot att värva kollegor: var noga med att inte skriva i mejl att ”det skulle vara kul om du började där också” eller ”jag vet att de också söker den kompetens du har”.

Och fråga helst arbetsgivaren: Hur vill du att jag ska informera kollegorna?

Den andra typen av värvningsklausul, som kan kallas kundklausul, handlar om förbud mot att värva kunder. Den kan förklaras ogiltig om det innebär att det inte skulle gå att få arbeta med någon kund alls.

Om du har kontakt med kunder eller är konsult och är ute hos kund, fråga arbetsgivaren ”Hur ska jag informera kunderna?” och vad händer om en kund säger ”Jag vill följa med dig”?

I båda fallen: Se till att du dokumenterar och sparar arbetsgivarens svar.

Får inte ens skriva på Linkedin

Ytterligare en klausul som är vanlig är sekretessklausulen.

– Det finns en företagshemlighetslag, att man inte ska avslöja hemligheter under en anställning. Den lagen bör räcka. Men det är vanligt att man skriver långtgående sekretessklausuler, att man inte får berätta något. Inte ens skriva på Linkedin vad man jobbar med. Sådant som arbetsgivare själva brukar skylta med.

Så det här är värt att ifrågasätta.

Över huvud taget har arbetsgivare det lättare i dag att se och återskapa vad som hänt digitalt – om du till exempel mejlat en kundlista till dig själv. (läs vad som gäller enligt lagen om företagshemligheter i den här tidigare artikeln)

Det är också vanligare i dag än för bara tio år sedan att arbetsgivare försöker angripa anställda när de slutar och kräva skadestånd.

Om du har oskäliga klausuler

Om du tycker att du har oskäliga klausuler i det avtal du redan skrivit under kan du vända dig till Sveriges Ingenjörer och se om det går att förhandla med arbetsgivaren om att ändra dem.

– Men det kan väcka arbetsgivarens misstänksamhet: Ska du gå till en konkurrent? säger Helene Sjöman.

Men om arbetsgivaren själv påpekar att ”du vet ju att det här gäller” så kan du vända dig till förbundet och i alla fall prata om det går att göra något. Du kan också få mer hjälp med vad du ska vara försiktig med.

Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist ska klausulerna inte gälla. Men det kan bli tvist ändå.

– Om ni gör en överenskommelse om avslut så kan arbetsgivaren vilja smyga in klausuler där också, så se upp även då.

Det hände till exempel på Klarna. (Läs mer om det här.)

Läs mer om klausuler på Sveriges Ingenjörers webb.

Rådgivning och avtalsgranskning

Här hittar du information och kontaktuppgifter till Sveriges Ingenjörers rådgivning och avtalsgranskning.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Är dörren till tekniken stängd när jag tar ett chefsjobb?

Är dörren till tekniken stängd när jag tar ett chefsjobb?

En risk med att bli chef är att man hamnar efter i den tekniska utvecklingen. Hur hanterar man det om man vill gå tillbaka till tekniken? Så här svarar karriärcoachen.
Fler artiklar