”Det finns plats för fler ingenjörer i världen”

Christian Naccache (längst till höger) på en fältresa till Pomene-reservatet.

Att jobba med bistånd är både spännande och omväxlande, men mycket mer komplext än Christian Naccache hade föreställt sig. I höst är det tre år sedan han avslutade sitt traineeprogram genom att åka ut på sitt första utlandsuppdrag till Rwanda. Nu öppnar Sida ansökningarna för nästa omgång traineer. 

När Ingenjören senast intervjuade Christian Naccache våren 2021 var han precis klar med sitt traineeprogram, hade fått fast anställning på Sida och väntade på att få besked om att få en utlandsplacering på en ambassad någonstans i världen. 

– Min utlandsplacering blev något förskjuten på grund av covid-19. Det var först i september det året som jag fick min första utlandstjänst som en avslutande del av traineeprogrammet. Det var på ambassaden i Rwanda, berättar han.

Ett av de tio fattigaste i världen

Idag jobbar han som handläggare på ambassaden i Maputo i Moçambique där han ansvarar för portföljen inom klimat och miljö och sedan augusti har han även ansvar över energiportföljen. 

– Det är ett spännande och omväxlande arbete. Vi genomför inte själva några projekt, men jag är med och väljer ut de insatser och partners vi vill finansiera och är därefter med och följer upp, reviderar och utvärderar projekten, berättar han. 

När det gäller klimat och miljö har Moçambique stora utmaningar. Landet är mycket sårbart för klimatförändringar och drabbas av återkommande extremväder som cykloner, torka och översvämningar. Utvinningen av naturresurser som olja, gas och kol drabbar den biologiska mångfalden som även är hotad av tjuvjakt. 

Dessutom är det ett extremt fattigt land och många har inte ens tillgång till elektricitet.

– Landet är ett av de tio fattigaste länderna i världen, berättar Christian Naccache.

Projekt som hindrar tjuvjakt

De projekt som finns i den portfölj som Christian Naccache handlägger rör därför allt från energiförsörjning till bevarande av biologisk mångfald och hållbart byggande. Ett projekt handlar om resiliens i landsbygdsmiljöer där man bland annat bygger skolor och sjukhus utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det innebär även att byggnaderna ska klara extremväder. 

Ett annat projekt handlar om att rusta nationalparker och andra skyddsvärda områden för att hindra tjuvjakt och andra hot mot den biologiska mångfalden. 

Men i arbetet som handläggare får Christian Naccache även göra beräkningar av handeln med utsläppsrätter och effekterna av exempelvis skatter och bidrag – något som har betydelse för utformningen av ny lagstiftning i Moçambique.

Många projekt görs också i samarbete med privata aktörer.

Mer komplext än han kunde ana

– Jag har stor nytta av min ingenjörsbakgrund. Det handlar både om förmågan att bryta ned problem och frågeställningar i relevanta beståndsdelar så att man kan göra rätt prioriteringar, men även att snabbt kunna göra överslagsberäkningar när man är ute på fältbesök, berättar han.

Detta i kombination med den tekniska kompetensen tror han är viktigt för att kunna göra bra bedömningar och på ett djupare plan greppa problematiken.

– När det gäller exempelvis utsläppsrätter så finns det massor av aspekter att väga in. Det handlar om allt från förståelse för hur skatter och regler påverkar investeringsviljan till att ha förståelse för vilka sektorer där biståndsprojekt ger bäst effekt.

Att arbeta med bistånd är mycket mer komplext än man kan föreställa sig, konstaterar han.

– Jag har blivit mycket mer ödmjuk inför komplexiteten. Utifrån tänker man sig att det handlar om pengar, projekt och resultat. Men man måste ha stor respekt för att det är svårt, förklarar han. 

Satsningen måste tajmas rätt, den får inte heller konkurrera eller överlappa med andra satsningar.

– Många gånger jobbar vi i samarbeten med andra aktörer eller länder där alla har sina strategier och viljor. Dessutom kan byråkratin göra det trögt, minst sagt. 

Se konkreta resultat på plats

Men Christian Naccache trivs väldigt bra med sitt jobb och förklarar att han har en rolig mix av arbetsuppgifter. Som handläggare får han grotta ned sig i tekniska frågor, vara med i diskussioner med högt uppsatta personer, men även se de konkreta resultaten av de projekt man är med och finansierar. 

– Det är roligt att kunna besöka nationalparken och se att det nu finns vakter och att de har de fordon och annan utrustning de behöver, tack vare svenskt stöd. Att se hur skattepengarna faktiskt gör nytta – det är det bästa med arbetet. 

Rent formellt är Christian Naccache anställd av Sida, men lånas ut till ambassaden för att arbeta med biståndsfrågor och ansvara för de pengar som Sverige skickar till landet i bistånd. Tjänsten i Moçambique har han ytterligare två år, därefter kan det bli en förlängning. 

Första ingenjören på praktik

Nu under våren kommer Christian Naccache att ta emot en ingenjörspraktikant som ska göra sitt examensarbete i landet. Att ingenjörer kommer på praktik till ambassaden hör inte till vanligheterna.

– Såvitt jag vet är det den första ingenjören som ska göra praktik här på ambassaden i Moçambique. 

Personligen tycker han att fler ingenjörer borde få upp ögonen för att arbeta med bistånd och se möjligheterna med att hjälpa människor på plats, med både tekniskt kunnande och problemlösningsförmåga.

– Det finns plats för ingenjörer i världen, vi fyller en viktig roll där vi på ett konkret sätt kan hjälpa människor till ett bättre liv. Om du vill få ut något mer av ditt jobb, om du känner att du vill vara med och påverka och dessutom få möjlighet att bo och arbeta utomlands, då är detta ett otroligt spännande jobb. Sök traineeprogrammet, det är mitt korta tips, uppmanar han.

Vill få in fler ingenjörer

När Christian Naccache gick programmet på Sida var det första gången sedan 1990-talet som Sida genomförde ett traineeprogram. Nu, fyra år senare, är det dags igen. Just nu ligger ansökningarna öppna för att söka in till traineeprogrammet som startar i höst.

– Vi vill gärna få in fler ingenjörer, de bär på en värdefull kompetens som vi har stor nytta av i biståndsarbetet, säger Malin Myrhage, projektledare för traineeprogrammet på Sida.

Traineeprogrammet pågår under ett år och innebär en fast tjänst på Sida efter sex månaders provanställning. Därefter är man klar för en handläggartjänst på Sida, antingen på en ambassad någonstans i världen, eller inom Sidas verksamhet i Sverige. 

Intresse för att jobba med bistånd

Under programmet får man utbildning och handledning i att arbeta med bistånd, vilket även innebär studiebesök och några månaders arbete på en ambassad. Under hela programmet har man en fast lön som motsvarar en riktig handläggarlön.

För att söka till traineeprogrammet krävs det bland annat en akademisk examen motsvarande kandidat, ett års arbetslivserfarenhet inom ett område som är relevant för Sidas arbete samt ett svenskt medborgarskap. Språkkunskaper är också viktiga där man förutom svenska och engelska gärna ser att man kan andra språk som exempelvis franska, spanska, arabiska, ryska och ukrainska. 

Men framför allt behöver man ha vilja och intresse för att arbeta med bistånd.

– Vi behöver personer som har potential att bli skickliga handläggare, men det är också viktigt att de vill och är beredda att jobba utomlands i konflikt- eller postkonfliktmiljöer, förklarar Malin Myrhage.

Behöver personer med olika bakgrund

Ansökningen till höstens traineeprogram är öppen till den 25 mars. Malin Myrhage berättar att det finns många spännande områden där ingenjörer behövs.

Tidigare traineer med ingenjörsbakgrund arbetar till exempel inom områden som klimat och miljö, energi, mänsklig säkerhet och humanitära insatser.

– Vi är väldigt glada för de ingenjörer vi fick in i den förra omgången. Vi behöver personer med olika kompetens, bakgrund och erfarenhet, som kan ge olika infallsvinklar och perspektiv i arbetet. Ingenjörer kan bidra med både teknisk kompetens, men även kunskap om projektledning och metoder att ta sig an komplexa utmaningar, säger Malin Myrhage.

Läs mer om Sidas traineeprogram.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

3 ingenjörer: Att sluta som chef behöver inte vara steg bakåt

3 ingenjörer: Att sluta som chef behöver inte vara steg bakåt

Färre möten, mindre politik och bättre kontroll över sin kalender. Att lämna chefsrollen har sina fördelar och behöver inte alls innebära ett steg bakåt i karriären, snarare tvärtom.
Fler artiklar