”Min kollega vejpar på kontoret, vad ska jag göra?”

Att vejpa kan likställas med rökning. Foto: Getty Images

Måste man stå ut med en kollega som vejpar? Det undrar en läsare som lyft frågan med sin chef utan att få något gehör för problemet. Så här svarar juristen.

I ett mejl till Ingenjören-redaktionen lyfter en läsare ett dilemma på arbetsplatsen:

”Jag har en kollega som sitter i samma rum och som vejpar ganska ofta, vilket påverkar mig. Vår chef säger att det är bättre att han vejpar än att gå ut och röka för det är förlorad arbetstid”.

Läsaren vet att det finns arbetsmiljöregler som reglerar detta, men tycker att det är svårt att lyfta frågan utan att riskera att det blir dålig stämning och överväger nu att byta jobb.

Har rätt till rökfri miljö

Vape, vejp eller e-cigaretter är elektroniska cigaretter som oftast innehåller nikotin, men inte tobak. När man vejpar hettar man upp en vätska i e-cigaretten som då omvandlas till ånga och som man sedan drar ned i lungorna. 

Jenny Rosenbaum, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, bekräftar att läsaren har rätten på sin sida när det handlar om passiv vejpning. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren det yttersta ansvaret för att säkerställa en god arbetsmiljö – och då kan en kollega som använder en e-cigarett vara ett arbetsmiljöproblem. 

Men när det gäller elektroniska cigaretter finns det dessutom en specifik lagstiftning på området. Det är lagen om tobak och liknande produkter som antogs 2018. 

– Lagen ger arbetstagare rätt till en rökfri miljö. Det är alltså inget förbud mot e-cigaretter i sig, men du som arbetstagare ska inte behöva utsättas för tobak eller ångan från e-cigaretter mot din vilja, förklarar Jenny Rosenbaum.

Chefen ser inte problemet

Den nya lagen ersatte den gamla “tobakslagen” och förutom tobaksrökning omfattar den både elektroniska cigaretter med behållare, örtprodukter för rökning och andra produkter “som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak”. 

Rent juridiskt har läsaren alltså rätten på sin sida. Problemet i det här fallet är att kollegan inte bryr sig och att den närmaste chefen inte heller verkar vilja se problemet. 

– Det normala rådet om man har den här typen av problem är att lyfta frågan med sin chef för att hitta en lösning. Om kollegan inte kan gå ut för att röka kanske det går att hitta andra lösningar, att exempelvis sitta i olika rum. Men i det här fallet behöver läsaren hitta andra vägar framåt, konstaterar Jenny Rosenbaum.

Ta hjälp av skyddsombud

Om det finns skyddsombud på arbetsplatsen skulle hon rekommendera läsaren att ta upp frågan med dem så att skyddsombudet kan driva frågan i samverkan med arbetsgivaren – det ligger ju även i arbetsgivarens intresse att se till att arbetsmiljön är säker och hälsosam både fysiskt och psykosocialt. 

Alternativet är att lyfta rätten till en rökfri arbetsmiljö med en förtroendevald som då får ombesörja att ta upp det med arbetsgivaren. 

– Om det varken finns fackliga företrädare eller skyddsombud skulle jag rekommendera läsaren att gå till en högre chef och påtala att det finns ett arbetsmiljöproblem som de behöver ta tag i, säger Jenny Rosenbaum. 

Inte okej att vejpa inomhus

Hur vanligt detta problem är kan Jenny Rosenbaum inte svara på, men konstaterar att det förmodligen inte har uppfattats som okej att vejpa inomhus eftersom lagstiftarna nyligen valt att göra förändringar i lagen. 

Enligt Folkhälsomyndigheten kan användning av e-cigaretter med nikotin bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och det kan även irritera luftvägarna och exempelvis förvärra astmabesvär. Hur man påverkas av passivt vejpande är däremot inte utrett. 

– Det finns andra exempel på problem i öppna landskap som kan vara störande eller till och med orsaka allergier, till exempel starka parfymer eller nötter. Oftast hanterar man det genom en policy för vad som gäller på arbetsplatsen. Men den typen av arbetsmiljöproblem går ändå inte att jämställa med rökning eftersom det faktiskt finns en speciallag som adresserar frågan, konstaterar Jenny Rosenbaum.

1 kommentar

  • Maria

    Vart är världen på väg. Sitta och kedjeröka på arbetstid och en arbetsgivare som skiter i vilket. Tid = pengar. Fy.

    27 mars 2024

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.
Så  här mycket kostar det att vara sjuk

Så här mycket kostar det att vara sjuk

Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
Fler artiklar