Svensk lag om ”rätten att logga ut” dröjer

Flera länder har lagstiftat om rätten att ”koppla ner” från jobbet på fritiden. Foto: Getty Images.

Lagstiftning om anställdas rätt att stänga av telefon och jobbmejl utanför arbetstid ligger nu på EU-kommissionens bord. Men Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson är inte övertygad om att det kommer lösa problem med övertid och stress.

Flera länder, både i Europa och i andra delar av världen, har infört en lag om rätten att slippa vara nåbar av sin arbetsgivare på fritiden.

Frankrike reglerade den här frågan i lagstiftning redan 2016. Belgien, Italien och Spanien har sedan dess infört liknande regleringar. I augusti 2024 meddelade Australien att de går samma väg.  

Frågan hanteras också på EU-nivå, under närmare två år har det pågått arbete med ett EU-direktiv. Arbetsgivare och fack på EU-nivå förhandlade under hela 2023 för att enas om nya regler för distansarbete och rätten att inte vara tillgänglig utanför arbetstid.

Förhandlingarna havererade i januari 2024, när en av arbetsgivar­organisationerna inte fick med sig sina medlemmar.

EU-kommissionen har tagit över

Nu ligger arbetet med lagstiftning kring de här frågorna på EU-kommissionens bord och i juni kom en första konsultation från kommissionen.

– Det var är en slags skiss över problemställningen. EU-kommissionen vill ha svar på vilka frågor som fack och arbetsgivare vill att direktivet riktar in sig på, säger Jenny Grensman, utredare med EU-inriktning på Saco.

Europafacket svarade att det är viktigt att kommissionen använder de texter som är färdiga, som parterna var överens om när förhandlingarna bröt samman i januari.

Det finns till och med ett färdigt förslag till direktiv inom statlig sektor som parterna var överens om. Det var förhandlingarna inom privat sektor som inte gick i mål.

Arbetstidsavtal istället för lagstiftning

I Sverige finns en tradition att regleringar i arbetslivet sker mellan fack och arbetsgivare i kollektivavtal.

– Det finns en arbetstidslagstiftning i Sverige som fungerar som en slags bottenplatta. Men i alla kollektivavtal är lagstiftningen ersatt med ett arbetstidsavtal med villkor som är utformade för de sektorer och branscher som just det avtalet gäller för, säger Heléne Robson, chefjurist på Sveriges Ingenjörer.

Den här modellen vill Sverige behålla och Heléne Robson utesluter inte att ett EU-direktiv om rätten för anställda att inte vara nåbar utanför ordinarie arbetstid kan medföra problem. Framför allt ser hon en risk för att flexibiliteten minskar.

– Vi vet att många ingenjörer som är småbarnsföräldrar har anpassningar som gör det lättare att få ihop familjelivet. Det kan vara att sluta lite tidigare för att hämta på förskolan och i stället jobba en stund på kvällen.  

Heléne Robson, chefjurist på Sveriges Ingenjörer.

Mängden arbete stressar mest

Många ingenjörer upplever stress av för hög arbetsbelastning i arbetet men Heléne Robson är inte säker på att ett direktiv om rätten att logga ut kommer minska stressen.

– Jag tror inte att krav på att vara tillgänglig är den största stressfaktorn bland ingenjörer. Det är snarare mängden arbete. För att klara deadlines tvingas många att jobba över.

En lagstiftning om rätten att inte vara nåbar utanför arbetstid kräver rimligtvis att arbetstiden definieras mellan vissa klockslag och registreras.

Bland Sveriges Ingenjörers medlemmar har många så kallad förtroendearbetstid. Det innebär att man med hänsyn till sina arbetsuppgifter själv ansvarar för att förlägga sin arbetstid utifrån verksamhetens och arbetsuppgifternas krav.

– Hur ett direktiv om rätten att inte vara tillgänglig utanför normalarbetstiden ska tillämpas om man har förtroendearbetstid återstår att se. Eftersom vi ännu inte har sett ett förslag på direktiv vet inte hur det är tänkt att fungera, säger Heléne Robson.

Nu arbetar EU-kommissionen vidare med den input de fick under försommaren från fack och arbetsgivare. Nästa steg blir en ny konsultation med parterna.

– Då räknar vi med att få se ett förslag som vi får lämna synpunkter på. Sannolikt kommer det krävas fler konsultationer innan det finns ett färdigt direktiv. Med andra ord lär det dröja, säger Jenny Grensman på Saco.

1 kommentar

  • Peter

    Har aldrig reflekterat över att man skulle vara tvungen att svara på jobbsamtal under fritiden.
    Verkar märkligt att man skulle behöva det om man inte har jour.

    10 oktober 2024

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Vad vet du om den svenska modellen?

Vad vet du om den svenska modellen?

De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
Fler artiklar