Vad vet du om den svenska modellen?
Grafik: Björn Hellström/Polygraf media.
På frågan om vad som är typiskt svenskt svarar många säkert surströmming eller midsommar. Men det finns något annat som varje dag påverkar många miljoner människor i Sverige. Det kallas för den svenska modellen.
De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
Det här är en omarbetad webbversionen av en artikel i en tryckt specialutgåva av Ingenjören. Den här artikeln finns på sidorna 50-51. Du kan läsa den tryckta tidningen här.
Inte en fråga för politiker
Enligt den svenska modellen ska politikerna överlämna till fackförbund och arbetsgivare att enas om villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Politikerna ska hålla sig på ”en armlängds avstånd”.
Den svenska modellen bromsar strejker
Under den period som kollektivavtalen gäller får facken inte ta ut anställda i strejk. Det här kallas för fredsplikt. Facken kan ta medlemmar ut i strejk först när avtalet har löpt ut och inget nytt avtal har slutits
Den svenska modellen har fördelar både för anställda och arbetsgivare. Anställda får bra villkor i utbyte mot att inte strejka. Här sticker Sverige ut i jämförelse med andra länder.
Under åren 2010 – 2021 förlorade Sverige i genomsnitt 8 100 arbetsdagar på grund av konflikter på arbetsmarknaden. Under samma period förlorade Danmark 110 300 dagar om året, Finland 122 300 dagar om året och Norge förlorade 126 500 dagar om året.
Avtalstårtan – villkor regleras i fyra lager
Arbetslagar – en stadig botten
Lagar bestämmer ibland en miniminivå och är ibland ett ramverk. Ett exempel är semesterlagen som ger alla anställda rätt till minst 25 semesterdagar per år. Många lagar är semidispositiva och det betyder att reglerna kan avtalas bort och ersättas med andra regler i kollektivavtalet.
Fler exempel på lagar är:
- Lagen om anställningsskydd
- Medbestämmandelagen
- Föräldraledighetslagen
- Arbetstidslagen
Centrala kollektivavtal – fyllningen
Fackföreningar och arbetsgivare förhandlar fram centrala kollektivavtal, specifika för olika branscher. För ingenjörer finns exempelvis avtal för industrin, konsultbolag, energibranschen, kommuner, regioner och statliga myndigheter. Och många fler.
Kollektivavtalen reglerar bland annat:
- arbetstid
- uppsägningstid
- tjänstepension
- principer för att sätta lön
Lokala kollektivavtal – glasyren
De lokala fackföreningarna kan tillsammans med arbetsgivaren sluta lokala överenskommelser om villkoren på arbetsplatsen. Det kan exempelvis vara
möjligheten att spara fler semesterdagar än vad som anges i det centrala avtalet.
Individuella avtal – Bäret på toppen
Varje anställd sluter ett individuellt avtal i form av ett anställningsavtal. Detta är dock vanligtvis mycket kortfattat då de flesta villkor, förutom lön, redan är reglerade i lag och kollektivavtal. Men går det också att komma överens om enskilda villkor, exempelvis att växla lön mot pension.
Fler kan påverka mer
Den svenska modellen fungerar bara om tillräckligt många är med i facket. När du är medlem i Sveriges Ingenjörer ger du förbundet större muskler vid förhandlingsbordet. Då kan också bli förtroendevald på din arbetsplats. Tillsammans kan vi arbeta för bättre villkor på arbetsmarknaden.
