Här är de tio vanligaste CV-lögnerna

Att folk ljuger i sitt CV för att göra ett bättre intryck är inget nytt. Men i ett allvarligare säkerhetspolitiskt läge har det blivit vanligare att arbetsgivare gör bakgrundskontroller av jobbkandidaterna innan de får jobbet – och därmed upptäcker lögnerna. Här är listan över de tio vanligaste CV-lögnerna.

Att överdriva, försköna eller rent av ljuga i sitt CV är inget nytt. Men på en allt tuffare arbetsmarknad har det blivit vanligare.

– När folk söker jobb, särskilt om de varit arbetslösa under en längre tid, så är det lätt att bli kreativ. Även små förändringar, som att ändra en rollbeskrivning eller avrunda tiden du varit anställd, kan göra skillnad för att gå vidare i en rekryteringsprocess, säger Robbert Remmers, kommersiell direktör för den svenska marknaden på Validata Group.

Flest ljuger om sin erfarenhet

Validata är ett företag som anlitas för att göra bakgrundskontroller vid rekryteringar. Det kan handla om allt från att kontrollera utbildning och arbetslivserfarenhet till att kontrollera belastningsregister eller aktivitet i sociala medier – allt beroende på vad uppdragsgivaren är intresserad av. 

I en nyligen publicerad undersökning har Validata tagit reda på vilka de vanligaste CV-lögnerna är. På plats nummer ett kommer lögnen om arbetslivserfarenhet. Det kan handla om att tänja på sanningen för att verka mer kvalificerad än man egentligen är. Men det kan även handla om rena lögner i utbildning och examen. 

– Detta är inte så vanligt i Sverige, men det förekommer. I våras kom det exempelvis fram att  ministrar i regeringen ljugit i sina CV:n (i SVT:s program Uppdrag granskning, red.anm). I många länder i Europa kan man dessutom köpa falska examensbevis, säger han.

Att ljuga om sina privata intressen kommer på plats nummer två. Detta kan tyckas oskyldigt, men Robbert Remmers poängterar att den privata bilden av en person kan bli en viktig del när man gör bakgrundskontroller.

– När vi gör en bakgrundskontroll kan vi få i uppdrag av kunden att även titta på sociala medier, bloggar och grupper som en person är med i för att få reda på mer om vem den personen är. Finns det gängkopplingar, uttrycker personen hat eller andra extrema åsikter? Sådana saker syns inte i ett CV. Därför blir det också allt viktigare att göra även den typen av kontroller.

En lögn vanligare än andra

När Validata anlitas av svenska verksamheter handlar det vanligtvis om att göra granskningar ur ett säkerhetsperspektiv – att kontrollera exempelvis brottsregister, skulder och missbruk. Robbert Remmers poängterar att deras uppdrag aldrig handlar om att avgöra en rekrytering, utan om att ge arbetsgivare ett faktaunderlag kring personen de vill anställa. 

– Det vanligaste vi hittar är alkohol- och drogrelaterade uppgifter, att man är dömd för rattonykterhet eller andra drogrelaterade förseelser.

Listan över de tio vanligaste CV-lögnerna bygger på en enkät bland arbetssökande i Västeuropa, men Robbert Remmers tror att man skulle få en liknande lista om man frågade svenskar. En gallup bland hans kollegor på Stockholmskontoret pekar dock ut en lögn som är vanligare än andra i svenskars CV:n.

 – Svenskar ljuger ofta om sina språkkunskaper, att man är mer språkkunnig än man egentligen är. Det gäller även programmeringsspråk där svenskar tenderar att överdriva sina kunskaper.

Kan ge ett dåligt intryck

Att tänja på sanningen i sitt CV för att komma vidare i en rekryteringsprocess kan dock vara riskabelt om det uppdagas. Även om det inte har betydelse för arbetet i sig kan det ge ett dåligt intryck av den sökande. 

Robbert Remmers uppfattar att det blivit allt vanligare att svenska verksamheter gör bakgrundskontroller. Krig i omvärlden och ett högt säkerhetsläge gör att man har blivit mer medvetna om riskerna och behovet av att ha bättre koll på vilka man anställer. 

– Många inser att det kan vara klokt att göra en bakgrundskontroll innan man ger någon nycklarna till sin arbetsplats. Du vill inte ge fel person tillgång till system, känslig information eller infrastruktur, säger Robbert Remmers.