SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.  

I slutet av november tog regeringen beslutet att bevilja SLU exmansrätt för civilingenjörer inom digitaliserat hållbart jord- och skogsbruk. Ingenjören ringde upp Maria Knutson Wedel, rektor på SLU, för att få veta mer om det nya programmet.

Varför satsar SLU på en civilingenjörsutbildning?

– Det finns flera skäl. Dels finns det ett stort behov av ingenjörer med både teknisk kompetens och djupa kunskaper inom naturresurser. Men vi tror också att satsningen kommer gynna studenterna på våra utbildningar: såväl civilingenjör- agronom och jägmästare. Med de kurser som vi tar fram kommer agronom- och jägmästarstudenter få möjlighet att fördjupa sig mer i teknik och civilingenjörsstudenter kommer kunna fördjupa sig inom biovetenskap.

När räknar ni med att programmet startar och hur många kommer att antas?

– Det kommer krävas en hel del planering och förberedelser så vi har sagt att den första kullen startar tidigast hösten 2026. Beslut om antalet platser är inte taget men tanken är att börja med 30 studenter, alltså en klass. Beroende på söktryck kan vi öka antalet utbildningsplatser längre fram.

Kommer ni anställa civilingenjörer som kursansvariga, exempelvis i matematik och teknik?

– Vi har många civilingenjörer här på SLU, de flesta med en doktorsexamen. Jag tror inte att vi saknar kompetens för att utbilda civilingenjörer och vi har redan ringat in de lärare som kommer bli inblandade i civilingenjörsprogrammet. De är bland annat matematiker som arbetar med statistiska analyser, bildanalys och hantering av stora datamängder. Problemet är att de redan har fullt upp. Förmodligen kommer vi rekrytera för att vi behöver fler händer.   

Hur kommer utbildningen läggas upp?

– Vi har valt att bygga programmet enligt CDIO modellen (Conceiving — Designing — Implementing — Operating). Det är en pedagogisk modell som ursprungligen utvecklades av MIT i samarbete Chalmers, KTH och Linköpings Tekniska Högskola i samverkan med industriföretag. Kortfattat innebär den att teoretisk kunskap integreras i projektkurser och att detta stärker inlärningen. Programmet kommer ha en stor projektkurs varje läsår. Där väljer studenterna inriktning mot skogs- eller jordbruk. Samma inriktningar finns sedan på masternivå.  

Har studenterna möjlighet att läsa kurser utomlands?

– SLU har ett systeruniversitet i Wageningen i Holland, det är högt rankat inom lantbruk och har också har en teknisk fakultet. Studenterna på civilingenjörsprogrammet kommer få möjlighet att läsa kortare eller längre perioder i Holland.

Var finns jobben för de här civilingenjörerna efter examen?

– De finns på en mängd företag och myndigheter som vi har samarbetat med kring det nya programmet. En grupp är skogsindustrierna och skogsbolagen, exempelvis SCA, Sveaskog och Södra. Bland myndigheter finns Skogsstyrelsen och Skogforsk, på jordbrukssidan Jordbruksverket. Nu digitaliseras jordbruket snabbt och inriktas mot precisionsjordbruk. Där finns arbetsgivare som Lantmännen och LRF men också mindre företag som AgriNord och Dataväxt. Jag tror också att de här civilingenjörerna ser att det är en bred och djup utbildning som ger förutsättningar att också hitta jobb i andra branscher eller starta företag.