Höga löneökningar för ingenjörer som inte bytte jobb

Att byta jobb har år efter år varit det säkraste sättet att höja lönen. Men förra året fick ingenjörer som inte bytte jobb historiskt höga löneökningar. Sveriges ingenjörer ser flera förklaringar till trendbrottet.

Sambandet mellan löneutveckling och jobbyte har alltid varit tydligt för ingenjörer. De som byter jobb får högre löneökningar jämfört med de som inte byter. Allra mest lönar det sig att byta arbetsgivare, men att byta jobb internt ger en bättre löneökning än att inte byta alls.

När pandemin bröt ut 2020 valde många ingenjörer att sitta still i båten och andelen som bytte jobb sjönk i alla sektorer.

Under 2021 vände trenden och 2022 blev ett år då historiskt många bytte jobb, en ketchupeffekt efter osäkerheten under pandemin. 2022 bytte 25 procent av ingenjörerna i privat sektor och 19 procent i statlig sektor jobb. Även i kommuner och regioner syns samma utveckling.

Hög efterfrågan driver upp lönerna

För 2024 visar lönestatistik från Sverige Ingenjörer två intressanta trendbrott. Andelen ingenjörer som bytte jobb var historiskt låg. Men löneökningarna för de som valde att inte byta jobb blev historiskt höga.

I privat sektor fick ingenjörer som inte bytte jobb 5,5 procent i individuella löneökningar, den nästa högst noteringen sedan 2013. Bara 2023 blev löneökningarna högre men den höga inflationen ledde till att få ändå fick reallöneökningar.

I statlig sektor fick ingenjörer som stannade på sitt jobb löneökningar på 5,1 procent, den högsta nivån i en jämförelse som går tillbaka till 2013.

Vad kan vara förklaringen?

– Den stora efterfrågan på ingenjörer innebär att arbetsgivare måste betala mer för att kunna behålla dem. Vi ser i lönestatistiken att företagen har insett att för att ligga i framkant och vara världsledande måste de också ha ingenjörer med världsledande kompetens. Och de är beredda att anpassa lönerna efter det, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Hon tar också upp distansarbete som en möjlig förklaring. Den påverkar framför allt arbetsgivare utanför storstadsområden.

– Vi har kunnat se att avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen har ökat. Ingenjörer på mindre orter kan söka jobb längre bort och arbetsgivarna på hemorten som vill behålla dem måste betala mer. Konkurrensen om ingenjörerna har helt enkelt hårdnat.

När arbetsgivare förlorar erfarna ingenjörer och rekryterar nya tar det tid innan de kommer in i arbetsuppgifterna och kan arbeta självständigt. Det här kostar pengar och specialistkompetens kan också vara svår att ersätta.

– Medan arbetslösheten har ökat för andra grupper i samhället är den fortfarande låg för ingenjörer. I slutet av 2024 var arbetslösheten bland ingenjörer bara 1,25 procent. säger Camilla Frankelius.

De högsta löneökningarna fick jobbytare

Rörligheten bland yngre ingenjörer är större än bland äldre och i de yngre åldersklasserna är löneökningarna också betydligt högre än för de äldre. Så brukar det vara och så var det också 2024.

Löneökningarna är ungefär dubbelt så höga för dem som byter arbetsplats eller befattning jämfört med de som stannar kvar. 2024 var löneökningarna i de yngsta åldersgrupperna 13 procent för de som bytte jobb jämfört med 6-8 procent för de som inte bytte.

Diagrammet nedan visar individuella löneökningar för ingenjörer som bytte, respektive inte bytte jobb under 2024, fördelade på sju åldersklasser.