Kvinnliga ingenjörschefer tjänar 10 procent mindre än männen

Ingenjörschefer som är kvinnor har i snitt 10 procent lägre lön än sina manliga kollegor. Det visar Sveriges Ingenjörers senaste lönestatistik. Löneskillnaderna är störst i privat sektor – och på de högsta positionerna.

Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män på stora delar av arbetsmarknaden är inget nytt. Men Sveriges Ingenjörers senaste lönestatistik visar att löneskillnaderna kvarstår även på ledande nivå. I genomsnitt tjänar ingenjörschefer som är kvinnor 10 procent mindre än sina manliga chefskollegor.

– En vanlig förklaring till löneskillnader mellan kvinnor och män är att männen ofta har högre befattningar. Men det förklarar inte varför ingenjörsmännen – och inte kvinnorna – får de högre chefstjänsterna, säger Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer.

Under de senaste tio åren har andelen kvinnor bland ingenjörscheferna ökat från 24 till 29 procent, vilket ungefär motsvarar andelen kvinnor bland ingenjörer i stort. Det är glädjande, enligt Ulrika Lindstrand.

–  Men på de högsta befattningarna, där de högsta lönerna finns, är andelen kvinnor lägre, bara 24 procent. Där ser vi heller inga stora förflyttningar, säger hon.

Löneskillnaderna ökar i toppen

Ju högre upp i chefstrappan man kommer, desto mer ökar också löneskillnaderna. Bland första linjens chefer har ingenjörschefer som är kvinnor 94 procent av männens löner. Samma siffra gäller för mellanchefer.

På de högsta chefspositionerna – de som sätter riktningen för organisationen – halkar kvinnorna efter mer. Här är kvinnliga ingenjörschefer bara 90 procent av männens löner.

– Det är beklagligt, särskilt eftersom många säger sig vilja ha jämställda ledningsgrupper och forskning visar att diversifierade grupper presterar bättre. Om fler kvinnor ska axla högre positioner, är jämställda löner givetvis en viktig förutsättning, säger Ulrika Lindstrand.

Störst löneskillnader i privat sektor

Löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga ingenjörschefer är också olika stora i olika sektorer. Hos kommuner och regioner har de kvinnliga cheferna till och med en något högre lön än männen. I statlig sektor har kvinnorna 97 procent av männens löner.

I privat sektor däremot har ingenjörschefer som är kvinnor bara 90 procent av männens löner. Det har sannolikt flera förklaringar, enligt Ulrika Lindstrand.

–  Lönetransparensen är högre i offentlig sektor och där finns också en väl inarbetad befattningsstruktur. Dessutom sätter politikerna ofta mål kring jämställda löner. Det är inte heller lika vanligt med prestationsbaserad lön och bonusar i offentlig sektor, vilket gör att lönespridningen blir mindre, säger Ulrika Lindstrand.

Varierar stort mellan olika branscher

Löneskillnaderna varierar också kraftigt mellan olika branscher. Störst är löneskillnaderna inom bygg och anläggning, samt för konsulter inom management, strategi och ekonomi. I dessa branscher har kvinnliga ingenjörer bara 82 procent av männens löner.

I de flesta andra branscher ligger löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga ingenjörer på omkring 10 procent. Men inom fordonstillverkning, den bransch där andelen kvinnor är lägst, 25 procent, har kvinnorna 97 procent av männens löner. Branschstatistiken gäller alla ingenjörer, inte bara de som är chefer.

Risk att kvinnorna lämnar ingenjörsyrket

Ett vanligt råd till den som vill höja sin lön är att byta jobb, men här visar Sveriges Ingenjörers lönestatistik en motsägelsefull bild. Kvinnor är lika eller mer benägna än män att byta jobb, men får generellt en sämre löneökning för det.

– Det är onekligen lite märkligt. I platsannonserna står ofta att arbetsgivaren gärna ser kvinnliga sökande. Då skulle man kunna tänka sig att de kvinnor som anställs får en lön som är i paritet med sina manliga kollegor. Men det är tyvärr inte det vi ser i statistiken. Det tycker jag visar att något är skevt, säger Ulrika Lindstrand.

Till arbetsgivare vill hon höja ett varningens finger. I tider av ingenjörsbrist är det viktigt att de ingenjörer som finns stannar i yrket. Om kvinnliga ingenjörer inte får jämlika löner finns risk att de inte bara lämnar arbetsgivaren, utan även yrket, menar hon.

– Jag känner en oro för att kvinnor ska ge upp hoppet, att de känner att de inte uppskattas och väljer att söka sig någon annanstans, säger hon.

Begär rätt lön från början

Till kvinnliga ingenjörer som tar på sig en chefsroll, eller kvinnliga ingenjörschefer som byter jobb, vill hon ge ett råd: Prata med den lokala fackklubben så att du vet var lönenivån ligger och inte hamnar i underläge redan från början.

– Begär en lön som är adekvat för den roll du söker! Vad du har haft för lön tidigare är ointressant. Du ska ha betalt i nivå med den position du söker och den kompetens du bidrar med.

Finns det inte någon lokal fackklubb kan du söka efter motsvarande löneuppgifter i tjänsten Saco Lönesök. Informationen i databasen är baserad på lönestatistik från samtliga Saco-förbund, inklusive Sveriges Ingenjörers statistik.

Det går också bra att vända sig till Sveriges Ingenjörer för rådgivning.

– Vi har coacher som kan hjälpa till om du vill ha hjälp med att testa dina argument eller lyfta fram de kompetenser du har att bidra med.

Till dig som är lönesättande chef vill hon ge rådet att kontakta HR om det finns någon medarbetare som du vill belöna lite extra. Många gånger går det att begära ett extra påslag, utöver det finansiella utrymmet, om det är väl motiverat. 

– Tänk också på att inte bygga in ännu fler fel i systemet. Vid nyanställning, sätt rätt lön från början och säkerställ att det inte uppstår osakliga löneskillnader.