Sämre inflytande för anställda på globala företag

MBL ska ge anställda rätt till inflytande. Men Ingenjören har pratat med förtroendevalda på svenska företag med kollektivavtal som har en utländsk koncernledning, och de är frustrerade. ”I praktiken är besluten redan fattade när vi bli kallade till förhandling.”

Medbestämmandelagen, eller lag om medbestämmande i arbetslivet som är det riktiga namnet, fyller 50 år nästa år. Enligt MBL ska viktiga förändringar som större investeringar och besparingar förhandlas med facken. 

Men arbetsmarknaden har på många sätt förändrats de senaste 50 åren. Och de förtroendevalda Ingenjören pratat med säger att de anställdas inflytande har minskat.

– Många viktiga beslut som tas av ledningen utomlands får vi information om strax innan företaget går ut med ett pressmeddelande. På pappret blir det förhandling, men inte i praktiken. MBL med facken har blivit formalia, säger Sofia, förtroendevald för Sveriges Ingenjörer på ett industriföretag med många tusen anställda globalt, som Ingenjören pratat med. Hon vill vara anonym eftersom frågan är känslig.

Hon menar att lagstiftningen inte är anpassad för verkligheten för många anställda idag. Allt fler bolag är globala med huvudkontor i andra länder. Det gör att strategiska beslut inte fattas i Sverige.

– Vad kvarstår egentligen för oss i Sverige att förhandla om?

”Kan bara bidra med damage control”

Rätten till information och förhandlingsrätt är två viktiga områden i MBL Arbetsgivaren ska informera facken om verksamheten och förhandla med dem inför viktiga förändringar i verksamheten.

Ingenjören har pratat med Per, förtroendevald för Sveriges Ingenjörer på ett annat globalt företag, med verksamhet i Sverige och huvudkontor i ett annat land i Europa. Han vill också vara anonym och beskriver en situation som är väldigt lik den ovan.

– Vi blir kallade till MBL och får veta att det ska handla om en omorganisation som ska offentliggöras inom kort. ”Nu ska vi förhandla” skriver arbetsgivaren i kallelsen.

På mötet får facken ställa frågor och lämna kommentarer men någon förhandling i sin rätta bemärkelse blir det inte. Det finns det ingen tid till.  

– Vi vet att besluten redan är tagna. HR missar chansen att ge anställda inflytande och det kan göra situationen värre. Om du kan släcka en brand tidigt kan du minska skadorna. Nu ser vi inte ens när branden börjar.     

Sofia säger att HR för den svenska verksamheten ibland hamnar i samma situation som facken. Beslut som tas på huvudkontoret landar i knät på ledningen i Sverige. Även om facken inte får inflytande kan de vara ett stöd.    

– Det vi kan bidra med är ”damage control”. Vi kan se vad medlemmarna kommer reagera över och vilka frågor HR kommer få. Vi kan helt enkelt ge dem råd hur de kan hantera reaktioner som kan komma.

”Finns andra vägar till inflytande”

 Anders Boström är ombudsman på Sveriges Ingenjörer med lång erfarenhet av förhandlingar och av att stötta lokala akademikerföreningar inom industrin.

Han känner igen problemen som de förtroendevalda berättar om.

– Tyvärr tappar anställda ofta inflytande när huvudkontoret inte finns i Sverige.

Men han påpekar också att den svenska ledningen har skyldighet att förhandla med facken, till exempel vid omorganisationer som innebär att anställda sägs upp. Koncernledningen ska ge ledningen i Sverige mandat att förhandla.

Så länge beslut inte är taget ska facken tillsammans med arbetsgivaren bedöma konsekvenserna. Om beslutet påverkar medarbetare i Sverige är det viktigt att beskriva vad det får för konsekvenser för verksamheten.

– Har facken inte fått lämna förslag och synpunkter innan ett beslut tas är det ett MBL-brott och Sveriges Ingenjörer kan påkalla förhandling. Men ofta handlar det om gråzoner. Bolagsledningen kan kalla det ett inriktningsbeslut.

Per säger att han upplever att det är otydligt vilka sakfrågor som ska förhandlas enligt MBL

– Jag märker att det kan vara stor skillnad hur HR på våra olika sajter i Sverige tolkar vad som är en ”viktigare förändring” och som alltså ska MBL-förhandlas.

Anders Boström tycker inte att akademikerföreningarna ska kasta in handduken. Två viktiga forum är koncernstyrelser och europeiska företagsråd, så kallade EWC (European Work Council).

Påverka i företagsråd och koncernstyrelse

De europeiska företagsråden är informations– och samrådsorgan som företräder europeiska arbetstagare i företag med fler än 1 000 anställda och som är verksamma i minst två EU- eller EES-länder.

Anders Boström säger att akademikerna har mycket att vinna på att vara aktiva och skaffa sig inflytande i bolagens EWC.

– Där finns det ofta större möjligheter att påverka beslut än de lokala facken på arbetsplatserna har. Framför allt om facken får information och kallas till förhandlingar när besluten i princip är fattade. 

De anställda kan också få insyn och inflytande över verksamheten genom svenska bolags- och koncernstyrelser. I privat sektor har anställda på företag med kollektivavtal och fler än 25 anställda rätt att ha arbetstagarrepresentanter i den svenska bolagsstyrelsen.  

Där diskuteras planer på förändringar ofta en tid innan det finns ett färdigt förslag och ordinarie fackliga ledamöter har beslutsrätt.

– Var bolagets huvudkontor är placerat blir ändå alltid avgörande för hur stort inflytande och medbestämmande de anställda har. Det måste alla vara medvetna om, om när den frågan kommer upp, säger Anders Boström.

Per upplever inte att bolagets EWC ger de lokala facken i Sverige något större inflytande. Information som delas där är på en för övergripande nivå.

– Ett annat problem är att de utländska delarna av koncernen inte förstår vilka frågor som den svenska verksamheten måste få information om i god tid för att kunna MBL-förhandla med facken.

Utan huvudkontor i Sverige har Sofia svårt att se att något annat än starkare lagstiftning skulle öka inflytandet. Men hon ser också risken att avskräcka bolag från att satsa på verksamhet i Sverige.

– Det är en svår balansgång. Ska vi kämpa för vår rätt till inflytande eller riskera arbetstillfällen i Sverige? Jag väger ändå för lagstiftning som kräver att utländska arbetsgivare förhandlar beslut som påverkar Sverige, som tagits av en global ledning. Då kan den svenska ledningen inte gömma sig.