15 tips som gör dig redo för exjobbet

Jessica Lind, Jenny Arpe, Fredrik Strand, Maja Lind, Maria Eklund och Magnus Andersson har bidragit till tipsen.
Nervös inför exjobbet? En erfaren handledare, fyra prisbelönta exjobbare och en ansvarig för FoU delar med sig av sina bästa råd för ett lyckat exjobb – och fallgroparna du bör undvika.
Magnus Andersson är professor och prefekt (institutionschef) vid institutionen för fysik vid Umeå universitet. Han har handlett många studenter genom åren och har varit examinator för ett 80-tal examensarbeten.
Han berättar att studenter oroar sig främst över hur de ska lyckas med sitt examensarbete. Många känner sig osäkra på sina intressen, vad de vill få ut av exjobbet och upplever ofta att de saknar tillräckligt djupa kunskaper.
– Mitt råd brukar vara att välja något du tycker verkar kul och som du vill lära dig mer om. När man väl börjar läsa in sig och fördjupa sig i ett ämne brukar osäkerheten släppa, berättar han.
Stäm av förväntningarna med alla parter
Magnus Andersson konstaterar att deras studenter får bra kunskaper i projektledning under utbildningen. I flera kurser ingår moment av projektledning för att de ska öva sig och bygga upp en trygghet, något som i slutändan underlättar exjobbet. Exjobbet är dessutom en möjlighet att få träna på de kunskaper man fått med sig under utbildningen.

Men det finns några saker som man bör vara uppmärksam på. Ett vanligt misstag är att man inte helt har förstått vad exjobbet går ut på, vad vill projektägaren egentligen? Otydligheten kan visa sig efter ett tag.
Oavsett om du gör ett arbete för en forskargrupp eller inom ett företag gäller det därför att du stämmer av förväntningarna så att det är tydligt för båda parter.
Fyra vanliga fallgropar
- Målbilden är otydlig. Se till att du har förstått vad ditt exjobb går ut på.
- Tidsplanen håller inte. Skriv en noggrann projektplanering, gör ett flödesschema över dina mål och när de ska vara genomförda. Ha en plan B för sådant du inte har kontroll över. Multiplicera med pi om du är osäker.
- Du börjar rapportskrivandet för sent.
- Rapporten blir för lång och för faktatung. Ta bort överflödig text och figurer, tänk på att det är tolkningen av din data som är intressant.
Projektplaneringen är den andra stora utmaningen. Det är lätt att vara tidsoptimist, konstaterar Magnus Andersson.
– Använd π-faktorn, multiplicera varje moment med pi (3,14) om du är ovan att tidsplanera. Det hjälper dig att komma lite närmare verkligheten, tipsar han.
Se till att ha en plan B
Examensarbetet kan i vissa fall vara beroende av insatser från andra personer eller externa faktorer, vilket kan skapa risker för förseningar. Exempelvis kan beställda komponenter dröja, utrustning gå sönder, eller det kan vara svårt att uppskatta hur lång tid det tar att få tillgång till data eller den utrustning som behövs för arbetet.
– Dessa osäkerheter bör identifieras och hanteras tidigt i planeringen. Se till att du har en plan B så att du inte hamnar efter, tipsar han.
En vanlig orsak till att exjobbet drar ut på tiden är dock att man skjuter själva rapportskrivandet framför sig. Att skriva en riktigt bra rapport kräver att man lägger mycket tid på att göra texten intressant och tillgänglig för läsaren. Han upplever att många studenter har en tendens att fylla rapporten med rådata, överdrivet mycket fakta och diagram istället för att fokusera på resultat och slutsatser.
– Det är ju rapporten du examineras på, se till att börja skissa på den i tid. Fokusera på kvaliteten och att rapporten beskriver dina resultat. Tänk att du har en story att berätta – vad har du gjort, vad visar din data, vilka är dina slutsatser? Och håll det kort.
”Var inte nervös, du klarar det”

Maja Lind och Jenny Arpe, som båda tog emot Sveriges Ingenjörers pris för bästa exjobb i höstas, håller med om att det är viktigt att börja i tid och att sikta in sig på ett ämne som man faktiskt är intresserad av och själv vill utforska.
Det var något de båda betonade i samband med att de tilldelades sina respektive utmärkelser.
– Ta chansen att kombinera ditt område med ett intresse. Det ger så mycket mer engagemang, kommenterade Maja Lind i en intervju med Ingenjören.
Jenny Arpe, som prisades för sitt exjobb om dödens inträde, var inne på samma linje:
– Se det som en chans att göra något eget, utan att skolan har bestämt det, och tänk inte att du ska bevisa att du lärt dig något. Ta vara på att ha lite fria tyglar. Var inte nervös – du klarar det,.
Låt andra läsa dina utkast

Jessica Lindström vann Wimanska priset 2024 (Sveriges Ingenjörers pris för bästa exjobb som högskoleingenjör). I sin vinnarintervju i Ingenjören tipsade hon om att börja med rapportskrivandet så tidigt som möjligt eftersom det även hjälper dig att få grepp om ämnet.
– Gör som när man lägger ett pussel, börja med ramen. Då blir det också lättare att fylla i resten. Ett exjobb är väldigt avgränsat, därför kan det vara bra att vara tydlig med var gränserna går så tidigt som möjligt.
Hon gav även rådet att låta andra läsa dina tidiga utkast.
– Hänger man med i resonemangen? Be om både positiv och konstruktiv feedback – från både de som kan området och andra som inte är så insatta.
Även Fredrik Strand, som tillsammans med Jonathan Karlsson vann Wimanska priset 2023 betonade vikten av att börja skriva på rapporten direkt.
– Vänta inte med rapportskrivandet, skriv kontinuerligt under exjobbets gång. Det är lätt att bli uppslukad av själva projektet, men oavsett hur projektet går så är det själva rapporten du bedöms efter.
Sätt ämnet i ett sammanhang
Maria Eklund är ordförande för priskommittén för Sveriges Ingenjörers ”Examenspris högskoleingenjörsutbildning till Christopher Polhems minne” (tidigare Wimanska priset). Till vardags är hon ansvarig för FoU på Fuchs Lubricants Sverige.
Hon konstaterar att de bidrag som kommer in till priskommittén ofta håller en hög kvalitet, både innehållsmässigt och språkligt.

Vad som gör att ett exjobb fångar kommitténs uppmärksamhet kan vara olika och åsikterna går ibland isär. Men personligen värdesätter hon att exjobbet sätter ämnet i ett sammanhang, både i introduktionen till arbetet och i den framåtsyftande diskussionen.
– Det är värdefullt att jag som läsare förstår sammanhanget, att studenten kan beskriva på vilket sätt arbetet är relevant i ett större perspektiv och på vilket sätt det bidrar till kunskapsuppbyggnaden, förklarar hon.
Håll koll på tiden
För att lyckas med sitt exjobb tror hon att det är viktigt att ha en tydlig kommunikation med sin handledare, både på högskolan och på företaget om man gör sitt exjobb externt. Framför allt är det viktigt att alla parter är synkade kring vad arbetet ska innehålla.
Och var observant på hur mycket tid du har till förfogande.
– Se till att arbetet får rätt balans i förhållande till det som utbildningsmomentet kräver. Förutom ett praktiskt arbete ska du ju även göra litteraturstudien och skriva själva rapporten. Tänk också på att avgränsa dig så att arbetet inte svävar iväg, säger Maria Eklund.
Grunden för ett bra exjobb tror hon ligger i att hitta ett bra ämne och en bra problemformulering och att man för en bra diskussion kring sina resultat. Visst händer det arbetet inte leder fram till de resultat man tänkt sig, men även det kan vara värdefullt.
– Det är förstås tråkigt för studenten, men det kan ju bero på att problemformuleringen eller angreppssättet inte fungerar för att lösa problemet. Men det är ju också ett resultat som är viktigt att dokumentera och som kan ligga till grund för framtida studier.
15 tips: Så lyckas du med exjobbet
Hitta ett exjobb som du tycker är intressant
1. Börja med att ta reda på vad det innebär att göra ett examensarbete på er utbildning. Försök sedan hitta företag, forskargrupper eller områden som intresserar dig och du själv vill utforska.
2. Prata med äldre kursare och kolla upp institutionens exjobbsannonser.
3. Glöm inte bort att även vanliga jobbannonser kan ge en bra insikt och guidning i letandet.
4. Se till att du väljer ett exjobb som du verkligen känner för och är motiverad att lägga mycket tid på.
5. Hur känns dialogen med handledaren/beställaren? Är korrespondensen bra innan exjobbsstarten? Är magkänslan direkt att det här inte känns bra är det läge att tänka om vart man gör sitt exjobb.
Planera arbetet
6. Var noga med att du har en tydlig målbild med vad som förväntas att levereras vid avslutet. Skriv ner en kortfattad text som beskriver syfte och mål och stäm av det med leverantören så att ni är överens.
7. Skriv en noggrann projektplanering med mål och delmål. Sätt upp ganska många delmål och tydliggör när ett mål ska anses vara avklarat. Känslan att bocka av ett delmål ger en kick.
8. Gör ett noggrant flödesschema över dina mål och när dessa ska vara genomförda.
9. Var inte orolig för att examensarbetet byter riktning under projektets gång. Utvärdera och uppdatera planeringen allt eftersom.
10. För en loggbok över projektet. Notera avvikelser från projektplaneringen. Denna loggbok är inte bara för din skull – den är guld värd när du ska skriva metodkapitlet och förklara varför du ändrade riktning.
Jobba med rapporten
11. Läs en bok i Vetenskapligt skrivande, exempelvis How to Write a Scientific Paper: An Academic Self-Help Guide for PhD Students av Jari Saramäki eller Writing Science, How to write papers that get cited and proposals that get funded av Joshua Schimel.
12. Börja med att sätta layouten för din rapport. Oftast kan man börja relativt tidigt med teori och metod.
13. Låt inte AI tänka åt dig! AI är ett kraftfullt verktyg som kan hjälpa dig att bli bättre; använd det klokt för att bolla struktur eller slipa på språket, men låt det aldrig skriva de vetenskapliga slutsatserna. Det är nämligen i själva skrivprocessen som dina resonemang fördjupas och de verkliga slutsatserna föds.
14. Håll det kort. Lägg krutet på slutsatsen, tolkningarna och resultaten, och använd varje sida med förnuft. Om exjobbsrapporten är på över 50 sidor så bör du fundera på att ta bort överflödig text och figurer.
15. Be någon icke-expert läsa din rapport. Om din kompis från en annan utbildning förstår den röda tråden, då har du skrivit en bra rapport.












