Säker nog för jobbet? Wimanska vinnarna har hittat en lösning

Fredrik Strand och Jonathan Karlsson belönas med Wimanska priset för sitt exjobb.

Hjälm, handskar och skyddsglasögon – på många arbetsplatser är säkerhetsutrustning ett viktigt krav. Men det kan ändå vara lätt att missa något. Årets vinnare av Wimanska priset har utvecklat en lösning som ser till att bara den med rätt skydd släpps in på arbetsplatsen.

Jonathan Karlsson och Fredrik Strand tog examen från Högskolan i Halmstad 2022 på högskoleingenjörsprogrammet med inriktning datateknik. I sitt examensarbete har de utforskat hur smart teknik kan göra arbetsplatser säkrare.

På många arbetsplatser är det viktigt att vara utrustad med rätt säkerhetsutrustning för att komma in på området. Det kan handla om byggarbetsplatser där man exempelvis behöver ha hjälm, särskilda handskar eller skyddsglasögon för att få tillträde.

Kollar att allt är i sin ordning

Genom att kombinera datorseende med maskininlärning har Jonathan Karlsson och Fredrik Strand utvecklat en teknik som kontrollerar personerna innan de går in på området och bara släpper in de som har sin säkerhetsutrustning på plats. En kamera läser av hur personen är utrustad och öppnar dörren om allt är i sin ordning.

Kameran ser om en arbetare har rätt utrustning för att släppas in på säkerhetsklassat område.

– Den stora utmaningen var att lära algoritmerna att känna igen rätt utrustning. Den måste exempelvis kunna se skillnad på en skyddshjälm och en cykelhjälm, vanliga glasögon och skyddsglasögon, berättar Fredrik Strand.

Dessutom är människor generellt sett svåra objekt att läsa av, eftersom de kan ha så olika utseende och poser. Under sitt exjobb fick de därför lägga mycket tid på att samla bilder på personer med och utan utrustning och träna algoritmen för att känna igen rätt saker. Systemet tränades även på olika avstånd.

– Men man måste också hitta en balans i träningen. Om man övertränar algoritmen finns det en risk att den bara ger ok för exakt de bilder man tränat den på.

Hög träffsäkerhet

Systemet de skapade blev till slut mycket exakt. Träffsäkerheten var 99 procent på tre meters avstånd.

Wimanska priset

Är Sveriges Ingenjörers årliga pris för bästa examensarbete på högskoleingenjörsutbildning. Priset delades ut första gången år 2000 och är uppkallat efter Ernst August Wiman, en av Svenska Teknologföreningens stiftare och dess förste ordförande. Prissumman är på 50 000 kronor.

– Det roligaste med vårt exjobb var när vi fick bra resultat och såg att det faktiskt fungerade. Vi gjorde exjobbet för bolaget HMS Networks i Halmstad och jag vet faktiskt inte hur de tagit det vidare. Men jag tycker att det är en bra idé som ligger bra i tiden, säger Fredrik Strand.

Sedan examen 2022 har de båda exjobbarna fått arbete på vart sitt håll. Jonathan Karlsson arbetar på Eniac Data i Göteborg och Fredrik Strand på byggkonsultföretaget Creacon i Halmstad.

– Det känns jätteroligt att få den här utmärkelsen och bli uppmärksammad på det här sättet. Det var väldigt överraskande, vi visste inte att vi ens var nominerade, säger Fredrik Strand.

Gott råd till exjobbare

Till andra som står inför att påbörja sitt exjobb har han ett gott råd:

– Vänta inte med rapportskrivandet, se till att börja med det i tid och skriv kontinuerligt under exjobbets gång. Det är lätt att bli uppslukad av själva projektet, men oavsett hur projektet går så är det själva rapporten du bedöms efter, påminner han.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.
Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
Fler artiklar