Inom 20 år kan mer än hälften av alla jobb försvinna i Sverige när automatiseringen tar över. I veckan träffades ingenjörer, samhällsvetare och humanister på KTH för att diskutera teknik och jobb i framtiden. Vill vi och kan vi stoppa utvecklingen? Och var finns de nya jobben när de gamla försvinner?
Inom 20 år kan mer än hälften av alla jobb försvinna i Sverige när automatiseringen tar över. I veckan träffades ingenjörer, samhällsvetare och humanister på KTH för att diskutera teknik och jobb i framtiden. Vill vi och kan vi stoppa utvecklingen? Och var finns de nya jobben när de gamla försvinner?
För två år sedan publicerade två forskare från Oxford en uppmärksammad rapport som visade att 47 procent av jobben inom 700 yrken på den amerikanska arbetsmarknaden kommer att kunna ersättas av robotar och datorer inom 20 år.
Förra året kom Stiftelsen för strategisk forskning i Sverige med en liknande studie som visade att så mycket som 53 procent av jobben i Sverige kan försvinna därför att de kan utföras bättre, billigare och effektivare av datorer och robotar.
– Det har ständigt uppstått nya yrken som inte fanns tidigare men den här omställningen sker snabbt och risken är stor för att vi inte hinner anpassa oss, säger Anna Breman, ekonom och senior makroanalytiker på Swedbank, Hon var en av de medverkande på seminariet Efter jobbet – tar datorn över arbetet? som KTH arrangerade i början av veckan.
Den strukturomvandling som sker på arbetsmarknaden präglas av tre nyckelord: datorisering, globalisering och urbanisering. Många nya företag som har lyckats bli ekonomiskt framgångsrika skiljer sig på en punkt väsentligt från de traditionella industriföretagen. De tjänar mycket pengar men har få anställda.
– Spelföretaget Mojang köptes av Microsoft i höstas för 18 miljarder kronor. Det är mer än kinesiska Geely betalade för Volvo Personvagnar för några år sedan. Volvo har 29 000 anställda och Mojang har 39. De nya framgångsrika företagen skapar inte nya jobb, säger Anna Breman.
Hon pekade på också på några tydliga trender i samhället som bidrar till att jobben försvinner: fysiska varor blir digitala tjänster, digitala plattformar leder till att mellanhänder slopas, automatisering och robotiseringar effektiviserar traditionell industri – 3D-skrivare är ett sådant exempel.
Watson vinner Jeoperdy. Foto IBM.
Mikael Haglund, teknisk chef för svenska IBM visade några exempel på hur datorer kan utföra uppgifter som få tidigare kunde drömma om. Det handlar om de så kallade kognitiva systemen som lär sig efter hand hur de ska utföra uppgifter och vad som är ett bra alternativ och vad som är ett dåligt.
Den mest kända datorn med kognitiv förmåga är IBM:s superdator Watson som för några år sedan vann över två amerikanska stormästare i det populära frågesportsprogrammet Jeopardy. När IBM 2006 började utveckla Watson kunde den bara besvara 15 procent av frågorna från tidigare Jeopardy-program. Med tiden matades den med enorma mängder fakta. Genombrottet kom när man började lägga till olika tekniker för språkanalys, värdering av källor, sammanställning av resultat och rankning av de bästa svaren.
IBM har sedan triumfen i Jeopardy lyckats kommersialisera Watson och erbjuder nu Watson Analytics, en interaktiv beslutstödstjänst som kan bli ett stöd till flera olika yrkesgrupper, bland andra läkare. Watson kan söka bland tusentals forskningsrapporter och artiklar, processa informationen och ge läkaren ett förslag på diagnos och behandling.
På seminariet visade Mikael Haglund en kort film med Watsons senaste färdigheter. Nu handlar det om förmågan att argumentera, både för och emot ett på förhand givet ämne. På 30 sekunder skannade superdatorn av tusentals sidor på Wikipedia, identifierade de mest relevanta sidorna, processade informationen, formulerade sedan ett debattinlägg för att stoppa försäljningen av våldsamma videofilmer till barn, som lästes upp av en entonig röst. Omedelbart efter kom ett lika initierat men entonigt debattinlägg med argument för motsatsen.
Medan Watsons färdigheter känns mer spännande än skrämmande finns det redan i dag flera konkreta exempel på områden där automatiseringen har lett till att jobb har försvunnit. Många av dessa jobb är överraskande nog inte enkla industrijobb utan istället traditionella medelinkomstjobb. Ett exempel är personal på resebyråer som har blivit överflödiga när de flesta själva bokar sina resor på nätet.
– Andra exempel är journalister och personal inom redovisning och ekonomi. Enligt prognosen kan 43 procent av nationalekonomerna datoriseras bort, säger Anna Breman och ler.
Googles självkörande bil testas i USA. Foto: Google.
Självkörande bilar som redan testas av Google i USA och om två år av Volvo i Göteborg kan på sikt göra både lastbils- och taxichaufförer överflödiga.
Prognosen för jobben i framtiden är dystra men seminariet på KTH handlade också om möjligheterna som digitaliseringen innebär. Det är också inom IT-området som 80 procent av de nya jobb som tillkommit sedan 80-talet finns.
Darja Isaksson, digital strateg och konceptutvecklare, påpekade att digitaliseringen ger en hållbar tillväxt och ökar våra förutsättningar att rädda världen.
– Efterfrågan på digital konsumtion som dataspel, sociala medier och tjänster som Spotify växer snabbt men jag tror bara att vi har börjat skrapa på ytan vad digital konsumtion är. Vad som kommer i framtiden vet ingen men det är här som tillväxten sker. Information är den nya världens olja, säger Darja Isaksson.
Per Johansson, humanekolog, väckte frågan om vad som egentligen är ett jobb och vad som är ett arbete. Arbetat har vi gjort sedan Hedenhös-tid. Det krävdes arbete för att få mat på bordet men jobb i den bemärkelse vi talar om i dag har vi inte ägnat oss i mer än några hundra år. Vad skulle hända med samhället om hälften av oss inte har ett jobb? Per Johansson hoppas att vi får mer utrymme för att arbeta med något som känns meningsfullt. En relevant fråga är dock hur ett välutvecklat samhälle kan fungera och hur välfärden kan finansieras med skatt på arbete om allt färre har ett jobb och en inkomst.
– Skattesystemet kommer att bli en stor fråga framöver. Kanske blir det inte längre möjligt att upprätthålla välfärdssamhället med skatt på arbete. Förmodligen ser framtidens skattesystem helt annorlunda ut än det vi har i dag, säger Anna Breman.
Karin Virgin
12 kommentarer
Några undrar varför det är fel att vi får ”mer fritid”. Dessa har missat poängen/problemet. Problemet är hur samhällets resurser ska fördelas?
Vem ska få de enorma pengar som sparas genom att sparka folk och ersätta med automatisering? Nasturligtvis är det dessa pengar som måste finansiera befolkningens uppehälle.
Alliansen har under sina åtta år vid rodret mycket framgångsrikt omfördelat pengarna åt totalt fel håll för att kunna lösa detta framtida problem. Polariseringen är makalös. Rika blir rikare (de tjänar på automatiseringen), fattiga blir fattigare (de förlorar på automatiseringen). Detta håller naturligtvis inte.
Det finns bara två fredliga* vägar: 1) Medborgarlön eller 2) Strikt arbetsfördelning (20 tim/vecka – den nya heltiden?)
*De icke-fredliga är förstås allehanda uppror, revolutioner, krig, dvs död och tandagnisslan.
Många skulle redan i dag kunna jobba mindre än 40h/vecka för att klara sitt uppehälle men normen är väldigt stark. Arbetsdagar på 6h testas ju i liten skala men så fort det börjar diskuteras för alla medborgare stöter det på våldsamma protester. Det kanske vore listigare att sänka normalarbetstiden med 10 min om året eller sikta på att göra det i flera steg t ex börja med 7,5h arbetsdag?
Vad hjälper det om allt mer arbete görs av datorer och robotar om vi inte drar faktisk nytta av det genom att minska vår arbetstid. Det finns mycket annat viktigt att göra med den tid som blir över. Tyvärr verkar starka krafter för att vi i stället för att arbeta mindre ska konsumera mer o mer. Jag tror inte utmaningen framöver är teknisk i första hand utan det är dags att verkligen diskutera hur vi bryter 40h-normen steg för steg.
/Martin
Var på seminariet om ”Tar datorn över arbetet?”
Slutsatsen i konsensus blev att datorn kommer att ta över många av dagens jobb samt att endast de som ständigt utbildade sig och var tillräckligt flexibla skulle bli de som efterfrågades till välbetalda heldags-jobb utanför den social välfärdssektorn dvs vård, skola och omsorg.
I en diffus framtid kommer dock denna sektor också till hög grad att robotiseras.
Nästan alla andra kommer att tvingas bli egenföretagare och ständigt leta uppdrag men i praktiken delvis leva på bidrag från staten.
Statens främsta och i stort enda inkomstkälla skulle i framtiden bli fastighetsskatt.
Endast ett alternativ diskuterades dvs att munkar sedan 500-talet hade påtat i jorden försörjda av en diffus Gud.
Tyvärr ingen diskussion om / hur ett dylikt samhälle i praktiken skulle kunna komma att fungera.
/ Anders
…och elefanten i rummet nämns inte. Vi importerar 100 000-tals nya arbetslösa de kommande åren. Även utan dessa är systemet i gungning, men nu blir det kollaps. Det kommer att komma in minst ett nytt parti i riksdagen som vill vända migrationen till skillnad från de nuvarande där sju vill köra med öppna damluckor och ett vill reducera översvämningen men inte stoppa den…
Någon som minns Spinning Jenny ?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Spinning_Jenny
@Faye: Till slut är det kanske bara maskinerna kvar och vem ska de arbeta åt ? 😉
/ Robin
Tack för en läsvärd & intressant artikel.
Som det påpekas i en kommentar (M. Sund) har detta pågått ett antal årtionden. Fick mig därför att bläddra i ett antal äldre krönikor författade av prof. Lars Kristiansson (avliden i en allt för ung ålder). Finns kompletterande uppgifter om LK på Wikipedia (jobbade bl.a med Styrsystemet till Viggen på 60-talet).
I en av dennes krönikor (GT/ 9 feb 1980) ’Datorer stjäl jobben: är det oundvikligt?’ skriver LK (bl.a):
”Innan man får grepp om dessa frågor måste de tekniska förutsättningarna bättre förstås, men framförallt måste kunskapsmodeller om det nya samhällets möjligheter och målsättningar läggas fast.”…”I och med att datorer accepterats som faktainsamlare och utvärderare av våra erfarenheter och idéer kan inte kedjereaktionen hindras. Datorers beslut och idéer värderas av datorer. Bakom varje datorprogram ligger det visserligen mänsklig erfarenhet och matematikers formuleringar, men det är datorn som innehåller totalbilden”.
Jag förstår inte riktigt på vilket sätt detta är ett problem. Kan vi inte bara förkorta våra arbetsveckor? Jobba mindre?
Om jag kan få mitt hem städat av en robot så kan jag frigöra tid till att umgås med min familj, pyssla med något hobbyprojekt eller vad jag vill. Så varför är det dåligt att vi kan få robotar att göra våra jobb så att vi kan frigöra tid till annat än att jobba?
Det är ju ett ypperligt tillfälle att förkorta arbetstiden! Alla får mer fritid medans fler/alla får jobb! win-win
Eftersom robotarna kostar mindre än människor så får företag med robotar betala mer skatt än företag utan, eller tekniskt sett en viss skatt per robot.
Jag har inte tittat på tidigare föreslagna video ”Will work for free” ännu men det finns även en annan informativ genomgång som är lite kortare ”Humans need not apply” (https://www.youtube.com/watch?v=7Pq-S557XQU). Kan vara bra som en 15 minuters introduktion till konceptet innan man går vidare.
Det är beklagligt och allvarligt att detta inte tas upp för diskussion i de politiska debatterna. Det närmaste vi kommit är väl att ett fåtal partier velat ta upp debatten om medborgarlön / basinkomst.
Intressant att något så fantastiskt som att mindre arbete behöver utföras av människor och istället kan läggas över på maskiner ses som något negativt av vissa.
De negativa kaskadeffekterna har att göra med samhällsstrukturer som bl.a. bygger på arbete som självändamål och en ekonomisk politik som inte bygger på långsiktig hållbarhet, det är de systemen som är problemet, inte frigörelsen av människans kapacitet och tid. Vad vill ni egentligen ha ut av livet, tar ni er själva på tillräckligt stort allvar?
En mycket angelägen artikel som handlar om en lavin av samhällsförändringar – alla borde diskutera detta. Vad som är mer skrämmande är att det redan har börjat och faktiskt pågått i några årtionden. Men stegvisa förändringar tenderar att osynliggöras.
Jag menar att vi varken kan eller ska försöka stoppa eller hindra denna utveckling. Det skulle få allvarliga negativa konsekvenser för vårt samhälle i en globaliserad värld. Vi ska istället BÅDE underlätta den tekniska utvecklingen OCH samtidigt hitta innovativa sociala lösningar för att minimera negativa konsekvenser och exploatera nya möjligheter.
Det finns en väldigt bra youtube film som heter ”Will work for free” väl värd att se. Utgångspunkten i filmen är att just nu, i denna stund, bygger någon en robot som skall ta över DITT jobb. Oavsett vad du jobbar med, samt att det är en rent myt att detta skulle skapa jobb i samma volym som försvinner. Speciellt när vi har befolkningsökning på denna planet.
Det är en högst aktuell fråga vad ska alla göra i framtiden? Vad ska DU göra? För du tror väl inte att det bara är blåställ-jobb som försvinner? Läkare, ingenjörer, tekniker – you name it… vi är alla ersättningsbara av en maskin.