Långa resor till och från jobbet påverkar hälsan. Pendlare äter fler kalorier i veckan och har mindre tid för att laga riktig mat och att träna.
Långa resor till och från jobbet påverkar hälsan. Pendlare äter fler kalorier i veckan och har mindre tid för att laga riktig mat och att träna.
Resorna till och från jobbet, med bil, tåg och buss, tar allt mer av vår tid. En färsk brittisk studie visar att den genomsnittliga restiden till och från jobbet ökar för varje år och det är männen som pendlar längst. Den genomsnittliga restiden till och från jobbet för manliga brittiska pendlare är 63 minuter och för kvinnor är den 50 minuter. Andelen britter som pendlar två timmar eller mer om dagen har sedan 2004 ökat med 72 procent.
Stockholmare pendlar i genomsnitt 1 timme och 12 minuter om dagen, vilket motsvarar 6,8 arbetsveckor om året.
Långa resor till och från jobbet i rusningstid har flera negativa effekter på hälsan. Pendlandet påverkar det mentala välbefinnandet och studier på pendlare som reser 61-90 minuter om dagen visar att pendlare med längre restid mår sämre. De som pendlar längst känner i lägre grad en mening med sitt liv, de känner sin mindre lyckliga, de har mer ångest, högre blodtryck och högre BMI.
Ju längre man pendlar till jobbet desto mindre tid finns det till att laga riktig mat, träna, umgås med familj och vänner och att sova. Till exempel äter britter som pendlar 800 kalorier extra i veckan enbart på grund av restiden. De som pendlar upp till 90 minuter om dagen förlorar också drygt 24 minuter träning per dag i jämförelse med dem som pendlar 60 minuter per dag.
Flera studier visar att kvinnor drabbas av fler negativa hälsoeffekter av pendlandet än männen.
Rapporten listar också pendlandets fyra främsta stressfaktorer. Dessa är: förseningar, överfulla bussar och tåg, osocialt beteende och för hög temperatur.
Studien tar också upp möjliga lösningar för att minska pendlarnas stress och ohälsa. Ett exempel är att tillåta mer flexibla arbetstider för att pendlarna ska kunna undvika att resa under de mest stressiga tiderna, samtidigt som de kan planera arbetsdagen på det sätt som passar dem bäst. En sådan möjlighet ansåg 58 procent av deltagarna i studien skulle förbättra deras hälsa.
Den brittiska studien pekar också på att möjligheten att arbeta på distans blivit allt vanligare. En studie i Storbritannien 2014 visade att distansarbete var normen för en tredjedel och enligt prognosen kommer omkring hälften att kunna arbeta på distans 2017. Bland en grupp britter som inte hade möjlighet att arbeta på distans svarade 83 procent att de skulle göra det om de fick möjligheten.
4 kommentarer
Jag läste också den första kommentaren. Den stämmer även in på Göteborg. När jag bodde i Göteborg fungerade det faktiskt bäst att cykla till. Det brukar gå fortare att ta sig fram och som sagt man förenar nytta med nöje och motion. Bussar är flexibla men när man tvingas byta och ska vänta 15 min på bytesbussen? En resa till jobbet med bil kunde ta 10 min. Med buss tog den 30 min p g a dålig synkning med bussarna.
Hej!
Jag pendlar till arbetet och behöver ca 120 minuter per T o R. Använder både bil, buss och mina egna ben i resan. Jag hinner med att träna. Jag kan sova på bussen när jag behöver. Ibland blir dock restiden längre och det blir den när Västtrafik inte klarar av att leva upp till det man lovat att man ska göra.
Håller med Fredrik om att cykling är bra på många sätt. Kräver dock oftast möjlighet till dusch och omklädningsrum på jobbet vilket inte alla har. Vintertid är nog mörkret större problem än kylan.
Öppen dörr: varför omnäms inte ens cykling?
Ok om mam tågpendlar från en annan stad, men när Stockholm nämns, så kan man ganska ofta komma fram inom samma tid som med bil eller kollektivtrafik. Hade infrastrukturen varit riktig bra för cykling, så finns god chans att medelresan blir snabbare med cykel, även vintertid. Man kan ju betala dyrt för att åka skidor när det är kallt…
Inte heller behöver man cykla varje dag om det är långt. Ändå har man då i alla fall löst biten med bristande motion. Dessutom får man i samband med träning apetit efter mat som är bättre för kroppen.