Del 2 i serien karriär och äldre.
Att söka jobb på egen hand kan vara svårt. Och ännu tuffare blir det om det var länge sedan man var ute i jobbsvängen. Men nu finns det särskilda rekryteringsfirmor för 40+.
När Michael Strauss år 2005 grundade Goveteran fanns det många rekryteringsfirmor ute på marknaden men inga som vände sig till äldre. I dag har GOveteran 20 000 seniorer, eller veteraner som Michael valt att kalla dem, som söker nytt jobb inom flera olika branscher.
— Vi hade exempelvis en ingenjör som blev uppsagd efter att ha jobbat på ett statligt verk under hela sin yrkeskarriär. Han vill börja om med något nytt
men hade ingen aning om hur man skriver en ansökan. Jag gav honom tips och råd och till slut kom han fram till att han ville hålla på med växter i stället, berättar Michael som vid sidan av vd-jobbet också jobbar med coachning.
Han menar att det egentligen inte skiljer sig så mycket att coacha äldre personer jämfört med yngre. I båda fallen gör man en strategi för deras starka respektive svaga sidor. En svag sida kan vara ett cv som inte fungerar.
— Man tar till exempel bort personnumret och gör ett tematiskt cv i stället för ett med årtal. Det ser exempelvis inte så bra ut om det står att man jobbade med data på 80-talet, förklarar han.
Att framhäva sin ålder allt för mycket är alltså inget man bör göra i sin ansökan, enligt Michael. Vi lever i ett åldersfixerat samhälle och ansökningar med personer över 40 år hamnar lätt hamna i papperskorgen.
— Det finns många stereotyper och fördomar. Några vanliga är att äldre är långsamma och har svårare att lära och att de kanske inte är så duktiga på IT, säger Michael och tillägger att man samtidigt ska komma ihåg att personer mellan 20-30 år ofta bara stannar två år på sina första jobb, sedan vill de vidare.
— En äldre person har andra mål och prioriterar annorlunda. De stannar ofta längre på en arbetsplats som de trivs på, säger han.
En skillnad mellan äldre och yngres jobbsökande är att det är svårt för äldre att få jobb via en annons. Här spelar i stället nätverket en större roll.
GOveteran jobbar även med bemanning och Michael berättar om hur företag ibland kan vara rädda för att anställa äldre personer men att de äldre ofta får jobba kvar när vikariatet är slut.
— Det gäller att ha rätt person på rätt plats. Vi i Sverige kan till exempel inte tävla med Indien som hela tiden sprutar ur sig nya unga ingenjörer Vi måste konkurrera på andra premisser och då kan äldre personer erbjuda erfarenhet, rutin och kompetens, säger Michael.
Anna Eriksson
Har du bytt jobb på äldre dagar? Skriv till oss och berätta.
Alla skall sättas i olika bås; Barn hit, vuxna dit och 50+ måste man gömma, så att dom inte stör för dom andra.
Sverige är det land i världen som sämst tar till vara den vackra och goda, ja ibland, fantastiska, erfarenheten.
Erfarenheten är som ett årgångs vin.
jag kan hålla med denna som skrev i liknande fall
Här som man gör i många andra länder, och som man gjorde i Norden förut? Här kommer ett utdrag ur Maria Scherers artikel (citat ur Aftonbladet Nät, förkortad av mig): Svenskar är nog världens mest åldersfixerade folk. Det skriver Maria Scherer om i debattserien om åldersdiskriminering. – Kanske borde hela Sverige ta åldersfritt i åtminstone ett år och se vilka positiva effekter en sådan demonstration skulle innebära i umgänget människor emellan – både privat och på jobbet. All vår åldersfixering gör att livet krymper ihop och blir så tragiskt kort. Framför mig sitter ett par. De sitter med ryggarna mot mig och jag kan inte se deras ansikten. Jag hör däremot deras röster. Mannen säger längtansfullt ut mot havet och sensommarens magiska final: – Jag skulle nog ändå vilja göra den där långseglingen. Ta ledigt ett år och bara segla. Kvinnan svarar snabbt, vasst och sakligt konstaterande: – Glöm det. Hur skulle det se ut vid dina år? Du är för gammal för sånt! Då slår det mig att denna konversation egentligen bara kan förekomma i Sverige. Sverige håller på att bli både bäst och värst på åldersfixering i hela världen. Hade jag suttit på en utländsk klippa, vid en internationell solnedgång hade kvinnan svarat på mannens tanke, idé och dröm och struntat i åldern. De hade koncentrerat sig på ämnet och inte ett årtal. I England anses det vara höjden av dålig smak, småaktighet och vulgaritet att fråga människor om deras ålder överhuvudtaget. Inte för att någon regel säger så utan för att engelsmännen helt enkelt inte tycker det spelar någon som helst roll. Följaktligen har jag flera engelska vänner vars ålder jag inte har en aning om. I Italien hoppar man över åldern och i Frankrike ljuger man skamlöst om den – särskilt om man är kvinna och särskilt om någon är dum nog att fråga. Problemet i Sverige är att vi fått en så kallad mediaålder. En ålder då människan är begärlig, högpresterande, snygg, sexig, fertil och ekonomiskt vinstgivande. Vår mediaålder ligger mellan 21 och 35 år, sedan går det snabbt utför och det är dags att börja skämmas, be om ursäkt eller plastikoperera sig. Den nya mediaåldern har på ett smygande sätt även blivit vår nya sociala medelålder. Detta gör att vi strängt taget ständigt befinner oss i fel ålder utom under några få gyllene år, då alla vill ha oss, tända på oss och tjäna pengar på oss. Detta har resulterat i att även purunga människor har ålderskomplex och ingenting högre önskar än att se yngre ut än vad de är. All vår åldersfixering gör att livet krymper ihop och blir så tragiskt kort. Eftersom vi ska skämmas över att vi är för gamla halva vårt liv är det ju egentligen föga tröst att nutidens människa aldrig tidigare haft en så hög biologisk genomsnittsålder. Vad är det för glädje att bli en pigg och kärnfrisk 80-åring när mobbningen börjar redan efter 50 och människor slängs på soptippen både på arbets- och äktenskapsmarknaden