Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtFler kvinnor går teknis i framtiden?

Fler kvinnor går teknis i framtiden?

Det är dags att göra något åt den sneda könsfördelningen på ingenjörsutbildningarna. Det tycker fyra tekniska högskolor och uppmanar andra att haka på.

— Hälften hälften är väl en bra målsättning, svarar Anders Axelsson, rektor för Lunds tekniska högskola på frågan vad målet för jämställdhetsarbetet är. Men går det i nuvarande takt kommer det att ta väldigt lång tid. Vi tror att vi genom att tänka på den sneda könsfördelningen i allt vi gör kan bidra till att det går fortare.

Tillsammans med företrädare för Luleå tekniska universitet, Linköpings tekniska högskola, KTH och Delegationen för jämställdhet i högskolan har Anders Axelsson skrivit något som närmast kan liknas vid ett manifest där högskolorna åtar sig att arbeta för att andelen kvinnor inom de tekniska utbildningarna ska bli fler.

— För att kunna öka andelen kvinnor måste vi arbeta med frågan hela tiden, säger Anders Axelsson och det är inte lätt. Just nu ska vi välja ut vilka sökande som ska få en post doc här. Vi har sjutton sökande varav tre är kvinnor.
Anders Axelsson beskriver också hur redovisningar över könet på olika rekryteringar ibland blir missvisande.
–Vi försöker till exempel stötta kvinnor på väg upp och ett sätt kan vara att vi ser till att de får duktiga forskare till sina grupper. Då stärker vi miljön där en kvinna på väg att bli professor verkar men vi gör det kanske genom att välja ut duktiga manliga forskare till gruppen eftersom det fortfarande finns färre kvinnliga forskare att välja ibland.

I slutet av 2010 ska Delegationen för jämställdhet i högskolan lämna sin slutrapport. Pia Sandvik Wiklund, tidigare rektor vid Luleå tekniska högskola, är ordförande och har också hon undertecknat manifestet från de fyra högskolorna.
— Någonstans över en tredjedel upphör en minoritet att vara en minoritet, säger hon. Det är glädjande att skolorna tillsammans går ut och säger att de vill göra något för det förpliktigar. Det är ju rent allmänt svårt at rekrytera till de tekniska utbildningarna och då är kvinnor definitivt en grupp där många fler skulle kunna välja teknis.
Pia Sandvik Wiklund tycker att skolorna och samhället borde se till att forskningen om snedrekryteringens orsaker och vad man kan göra åt den borde tas till vara bättre och att arbetet måste ske mer långsiktigt.
— Det görs många kampanjer och satsningar men man tar inte till vara på det man lär sig av dem och man följer inte upp dem, säger hon. Om inte högskolorna jobbar långsiktigt med innehållet i utbildningarna och vilken studiemiljö som finns där kanske man lägger mycket jobb på att locka ett kön som egentligen inte är intresserat. Då vinner vi ändå inget.
JG
Läs högskolornas manifest för jämställdhet

8 KOMMENTARER

  1. Förutom att citatet av Pa WS, så som jag tolkar det, ser osedvanligt obegripligt och märkligt ut – vilket kön är inte intresserat? av vad? – konstaterar jag att tjejers intresse för ingenjörsämnen verkar ha gått kraftigt bakåt sedan åttitalet.
    Då gick jag fyraårigt tekniskt gymnasium, där vi var ca 25% tjejer. När mina barn nyss valde gymnasium hade T-linjen i årskurs 1 två kvinnliga, av totalt sextio, elever. På ”öppet hus” visades upp en halvmörk datasal där 15 killar, i närvaro av en manlig lärare, satt och gjorde CAD-ritningar för sig själva. Jag lovar – det hade inte skapat något intresse hos mig i den åldern – och gjorde det heller inte hos vare sig min son eller dotter!
    Alla kloka och engagerade ingenjörer av båda kön – gå ut och hjälp skolorna i din närhet med att berätta om era spännande och viktiga arbeten, så att ungdomarna får en uppfattning om vad man kan göra i livet, som motvikt till dokusåpor och bimbobrudar!

  2. Hej, jag är också kvinna med 30 års erfarenhet som ingeniör. Tyvärr i en branch där armbågar och käft går före utbildning o kunskap. Det är tragiskt att se hur personer med låg eller ingen utbildning med hjälp av ovanstående och likasinnade bröder kan ta sig fram och trycka undan utbildat folk(av båda kön)och på så sätt utarma företagen, tendensen är likadan inom de 5 olika företag jag har jobbat, både privata och kommun. Man kanske borde kräva legitimerade kunskaper såsom man gör på apotek o förskollärare istället för att internrekrytera. Hade jag valt idag skulle jag valt läkarlinjen.

  3. Jag håller absolut med ”Staffan”, ett mycket klokt inlägg, att det stora problemet är att samhället i övrigt inte är jämlikt. Det är ändå, tror jag, framgångsrikt att verka för jämlikhet på många fronter och mycket positivt om de tekniska högskolorna ser över sin verksamhet och rekrytering.

  4. Varför gå en utbildning som ej leder till arbete? Det kostar alldeles för mycket i utebliven lön och kostnader under studietiden!

  5. Problemet är mycket större o vidare än att kvinnor inte vill bli teknologer. Att ”könet inte är intresserat” är ju bara nonsens. Det handlar i första början mycket mer om vilken självbild och vilka förväntningar som kultur och samhälle prackar på oss som individer. Hur tjejer o killar ”ska vara” definieras redan i förskolan och för tjejers del inbegriper det inte typiska ingejörsattribut direkt. Möjligen ska man angripa det från andra hållet också och göra tekniska högskolan mindre teknokratisk, men jag tror ändå inte att det är det stora problemet. Lös problemet med ojämlikhet i samhället i övrigt först så kommer nog tjejer välja teknisk utbildning också.

  6. Det låter väldigt konstigt när Anders Axelsson beskriver rekryteringen till kvinnliga forskares grupper. Är det inte så att de kvinnorna själva bestämmer vem som skall arbeta i deras grupp? Möjligtvis kan man stöda genom att skjuta till pengar till nya tjänster.
    Pia S Ws uttalande är lika störande. ”locka ett kön som egentligen inte är intresserat”. Vadå kön? Är man sitt kön och har utifrån det olika intressen? Ni vill väl locka individer som kan lära sig och sedemera göra nytta (få jobb och orka behålla det) inom ingenjörsområdet? Om ni tror att bara ”ett kön” har den förmågan är det förstås onödigt att satsa energi på andra halvan av befolkningen. Men kanske var detta en felformulering? Jag håller med om att innehållet av utbildningarna och studiemiljön måste arbetas långsiktigt med.

  7. En förutsättning för att få fler kvinnliga sökanden till tekniska linjer i högskolor är att kunna visa att de yrkesverksamma kvinnliga teknikerna är framgångsrika i sina yrken. Jag är en kvinnlig tekniker som har jobbat nästan 30 år i min bransch och vet att man i många sammanhang kan känna sig annorlunda behandlat och ibland är det oundvikligt att inte relatera det till sin kön.
    En förändring i attityden på våra arbetsplatser känns ibland mycket viktigt och till och med avgörande i detta sammanhang.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.