Svensk import påverkar global miljö

Om man räknar in koldioxidutsläppen som svensk konsumtion orsakar utomlands blir siffran 25-35 procent högre än om vi bara tar med det som produceras i Sverige. Vi påverkar vattenuttag, markanvändning och utsläpp långt utanför våra gränser.

Kaffe till en enda kopp kräver 140 liter vatten, en bomullströja 4100 liter. En rapport från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen om svensk konsumtions miljöpåverkan utomlands visar att den totala svenska konsumtionen år 2003 orsakade utsläpp på 95 miljoner ton växthusgaser. Det är 25-36 procent mer än om vi bara mäter vår egen produktion. Även utsläppen av exempelvis svavel-och kväveoxider är större om man ser till konsumtionen än om man bara mäter produktionens påverkan.

– Vi tycker att det är väldigt viktigt, och ett stort steg framåt, att vi nu börjar mäta hur vår konsumtion av saker som är tillverkade utomlands påverkar miljön, säger Helena Bergstöm, handläggare på Naturvårdsverket. Det är en stor post i dag när så mycket att av allt vi konsumerar importeras.

Hur kostnader som vi tror att vi spar in i Sverige i själva verket hamnar någon annanstans har nyligen illustrerats genom bland annat reportage om läkemedelsframställning i Indien. Där tillverkas aktiva substanser till de billiga läkemedel landstinget vill att vi väljer under former som skulle vara förbjudna om det vore i Sverige (Veckans Affärer nr 36 2010).

Just kemikalieutsläppen utomlands är ett område där kunskapen är dålig. ” Inte sällan rör det sig om import från länder med svagt utvecklad kemikaliekontroll och bristfällig miljölagstiftning. ” skriver rapportförfattarna.

– Vi föreslår ju inga åtgärder utan visar att så här ser det ut, säger Helena Bergström. I det långa loppet tror jag att vi kan påverka det här genom exempelvis offentliga inköp. Får vi in de här siffrorna i vårt arbete med miljömålen så kan vi också tänka till om hur vi ska göra för att minska vår påverkan på miljön både utomlands och i Sverige.

JG
Läs rapporten

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • För att kunna svara tryggt på en medarbetarenkät behöver man veta vem som kan se mina svar, hur anonymiteten skyddas och vad som faktiskt händer med resultaten. Foto: Getty Images.

    Tror du att medarbetarenkäten är anonym? Det beror på hur den hanteras

    Snart är det dags för medarbetarenkäten igen, och i fritextrutan kan du skriva det som inte ryms på en skala från ett till fem. Men ”anonym” betyder inte samma sak för alla. En enda kommentar kan avslöja vem du är – och GDPR anger inget bestämt antal svar som garanterar anonymitet.
  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.