Sverige har alla förutsättningar för att behålla en industri i världsklass, men det kommer inte av sig självt. På årets upplaga av Industridagen som hölls i Unionens lokaler i Stockholm varvades oroliga uttalanden om asiaternas frammarsch med pep talk om Sveriges industriella potential.
De asiatiska ländernas lönekostnader ligger på en bråkdel av de svenska. Därför måste vi leta fram våra egna konkurrensfördelar och använda oss av dem. Det var huvudbudskapet på Industridagen som arrangerades av Industrikommittén.
Under seminariet försökte några av industrins företrädare svara på tre sammanlänkade frågor:
1. Hur ska vi få ett ökat forskningssamarbete mellan industrin och universiteten?
2. Hur bygger vi starkare forskningskluster?
3. Hur effektiviserar vi den svenska produktionen?
På den första frågan om ökat samarbete mellan industrin och universiteten landade resonemanget i att det måste bli karriärmässigt lönsamt för forskare att gå mellan industri och akademi.
– Det behövs ett annat meritsystem för professorer än dagens som består i citeringar i vetenskapliga publikationer, sade Marie S Arwidson, VD för skogsindustrierna, skogbolagens branschorganisation. Det måste vara eftersträvansvärt för professorer att delta i industriellt innovationsarbete.
Sveriges Ingenjörers ordförande Ulf Bengtsson, som även deltog som representant för Sony Ericsson, påpekade också behovet av ökad rörlighet mellan industri och akademi.
– Annars, sade han, finns risk att hjulet uppfinns på flera ställen samtidigt.
Även industridoktorandernas situation togs upp. Deras position behöver stärkas. De har ofta svårt att få erkännande både som forskare och som värdefulla medarbetare på företagen.
Som svar på den andra frågan om starkare forskningskluster visade Åke Svensson, före detta VD för Saab AB, en bild på stridsflygplanet Gripen stigande mot himlen, varpå spontana applåder utbröt i lokalen.
– Gripen är en av de mest fantastiska innovationsupphandlingar som har gjorts i Sverige, sade han. Det här var alltså 1982 när persondatorerna fortfarande hette ABC 80 – om ni kommer ihåg. Flygplanet var nästan omöjligt att bygga. Datorerna som krävdes för att hålla det instabila planet på rätt köl översteg hela flygplanets lastkapacitet. Men industrin gick ihop i ett partnerskap med försvarsmakten, FOI och högskolorna. Resultatet blev det här flygplanet som nu till pris och prestanda konkurrerar ut de andra flygplanen på världsmarknaden.
Bo-Erik Pers, VD för Jernkontoret, påminde om det ökade behovet av ingenjörer och ett ökat ”inflöde av kunskap” för att kunna hänga med i trenden med alltmer tjänster inbakade i exportprodukterna – att exportörerna i allt högre grad gör köparen delaktig i produktionstekniken.
På den tredje frågan om effektivare produktion lyfte Monica Bellgran, produktionschef på Haldex, fram företagets kvalitetsarbete.
– Alla jobbar med Lean production i dag, sade hon. Frågan är hur man blir unik. Lean är operativt, men vi försöker även tänka på steget innan. Hur tar man fram produkter och hur bygger man fabriker där man från början tänkt på alla detaljer som förenklar tillverkningen?
I debatten nämndes de svenska dygderna flera gånger. Med tanke på de svenska tjänstemännens självständighet bör Sverige kunna vända sin litenhet till en fördel. Det gör att vi kan vara snabba i vändningarna i tillverkningen av komplexa produkter. Svenska producenter har dessutom bevisat hög produktions- och leveranssäkerhet, något som inte alltid finns i låglöneländerna.
Stefan Löfvén lyfte till och med fram den svenska du-reformen på 60- och 70-talet som en faktor som effektiviserade samarbetet inom den svenska industrin.
Ulf Bengtsson avslutade:
– Sverige har naturresurserna och vi har förmågan att utveckla dem hela vägen till avancerade produkter.
