Urholkad a-kassa lockar fler till facket

Glappet mellan lön och a-kassa blir allt större.  Nio av tio slår i taket och får inte ut 80 procent av ersättningen.  Det ökar värdet av fackförbundens inkomstförsäkringar.

Glappet mellan lön och a-kassa blir allt större.  Nio av tio slår i taket och får inte ut 80 procent av ersättningen.  Det ökar värdet av fackförbundens inkomstförsäkringar.

Även om man har en utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden kan det ta lite tid att få ett nytt jobb. Tanken med a-kassan är att den som förlorar jobbet inte ska behöva sälja bil och bostad för att kunna klara ekonomin.

I Sverige har taket, den högsta ersättningsnivån från a-kassan, legat stilla sedan 2002. Nio av tio slår i dag i inkomsttaket och får inte ut 80 procent av sin inkomst i ersättning.  Statsvetaren och forskaren Karl-Oskar Lindgren vid Uppsala universitet har studerat hur ersättningsnivån i a-kassan har utvecklats sedan 1980-talet. Han konstaterar glappet mellan lön och a-kassa var lika stort då som nu, det vill säga lika många slog i inkomsttaket.  Men då skapade frågan inga svarta rubriker. 

– En stor skillnad är att det finns en större andel arbetslösa akademiker och andra höginkomsttagare i dag än det fanns för trettio år sedan, säger Karl-Oskar Lindgren. 

Han beräkningar visar att inkomsttaket i a-kassan har ökat med 17 procent mellan 1980 och 2009. Löneutvecklingen har varit betydligt högre för samtliga grupper. För heltidsarbetande låginkomsttagare har lönerna under den här perioden stigit med 29 procent.

– Jag har inte studerat löneutvecklingen specifikt för akademiker men jag är övertygad om att lönerna stigit med minst 40 procent för den gruppen under perioden. Det innebär att värdet på ersättningen från a-kassan har minskat kraftigt.

Under slutet av 1980-talet, 1990-talet och fram till 2002 minskade glappet mellan inkomsttaket och ersättningsnivån men sedan den sista höjningen 2002 har ersättningsnivån urholkats allt mer.

Bilden av Sverige som ett land med ett starkt socialt skyddsnät har också bleknat. Karl-Oskar Lindgren har jämfört a-kasseersättningen i 26 OECD-länder och konstaterar att Sverige finns bland den tredjedel där inkomsten har minst betydelse för ersättningsnivån. I Storbritannien, Irland, Australien, Nya Zeeland och Polen finns ingen koppling alls mellan inkomst och ersättningsnivå i a-kassan.

I fyra länder: Belgien, Danmark, Grekland och Sverige, finns den svagaste kopplingen. Tyskland och Frankrike är exempel på länder som har den starkaste kopplingen mellan inkomst och ersättningsnivå från a-kassa.

I Sverige får den som tjänar över 18 700 kronor den högsta ersättningen från a-kassan, 14 960 kronor per månad. Det har ökat betydelsen av privata inkomstförsäkringar och i princip alla stora fackförbund har i dag förhandlat fram försäkringar som täcker upp för a-kassan så att den som blir arbetslös verkligen får 80 procent av sin lön i ersättning.

Inkomstförsäkringen som ingår i medlemskapet i Sveriges ingenjörer ger tillsammans med a-kassan 80 procent av lönen i ersättning i 120 dagar, upp till 100 000 kronor i månadslön. En tilläggsförsäkring kan tecknas för att få ersättning i ytterligare 120 dagar.

– Inkomstförsäkringen har blivit en av förbundets allra viktigaste förmåner som får ingenjörer att besluta sig för att gå med i förbundet, säger Jenny Rundbladh, enhetschef för Sveriges Ingenjörers förmåner och marknadsutveckling.

I en attitydundersökning bland 1000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer i juni 2010 rankade över 90 procent inkomstförsäkringen som den viktigaste medlemsförmånen.