Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemFackligtUrholkad a-kassa lockar fler till facket

Urholkad a-kassa lockar fler till facket

Glappet mellan lön och a-kassa blir allt större.  Nio av tio slår i taket och får inte ut 80 procent av ersättningen.  Det ökar värdet av fackförbundens inkomstförsäkringar.

Även om man har en utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden kan det ta lite tid att få ett nytt jobb. Tanken med a-kassan är att den som förlorar jobbet inte ska behöva sälja bil och bostad för att kunna klara ekonomin.

I Sverige har taket, den högsta ersättningsnivån från a-kassan, legat stilla sedan 2002. Nio av tio slår i dag i inkomsttaket och får inte ut 80 procent av sin inkomst i ersättning.  Statsvetaren och forskaren Karl-Oskar Lindgren vid Uppsala universitet har studerat hur ersättningsnivån i a-kassan har utvecklats sedan 1980-talet. Han konstaterar glappet mellan lön och a-kassa var lika stort då som nu, det vill säga lika många slog i inkomsttaket.  Men då skapade frågan inga svarta rubriker. 

– En stor skillnad är att det finns en större andel arbetslösa akademiker och andra höginkomsttagare i dag än det fanns för trettio år sedan, säger Karl-Oskar Lindgren. 

Han beräkningar visar att inkomsttaket i a-kassan har ökat med 17 procent mellan 1980 och 2009. Löneutvecklingen har varit betydligt högre för samtliga grupper. För heltidsarbetande låginkomsttagare har lönerna under den här perioden stigit med 29 procent.

– Jag har inte studerat löneutvecklingen specifikt för akademiker men jag är övertygad om att lönerna stigit med minst 40 procent för den gruppen under perioden. Det innebär att värdet på ersättningen från a-kassan har minskat kraftigt.

Under slutet av 1980-talet, 1990-talet och fram till 2002 minskade glappet mellan inkomsttaket och ersättningsnivån men sedan den sista höjningen 2002 har ersättningsnivån urholkats allt mer.

Bilden av Sverige som ett land med ett starkt socialt skyddsnät har också bleknat. Karl-Oskar Lindgren har jämfört a-kasseersättningen i 26 OECD-länder och konstaterar att Sverige finns bland den tredjedel där inkomsten har minst betydelse för ersättningsnivån. I Storbritannien, Irland, Australien, Nya Zeeland och Polen finns ingen koppling alls mellan inkomst och ersättningsnivå i a-kassan.

I fyra länder: Belgien, Danmark, Grekland och Sverige, finns den svagaste kopplingen. Tyskland och Frankrike är exempel på länder som har den starkaste kopplingen mellan inkomst och ersättningsnivå från a-kassa.

I Sverige får den som tjänar över 18 700 kronor den högsta ersättningen från a-kassan, 14 960 kronor per månad. Det har ökat betydelsen av privata inkomstförsäkringar och i princip alla stora fackförbund har i dag förhandlat fram försäkringar som täcker upp för a-kassan så att den som blir arbetslös verkligen får 80 procent av sin lön i ersättning.

Inkomstförsäkringen som ingår i medlemskapet i Sveriges ingenjörer ger tillsammans med a-kassan 80 procent av lönen i ersättning i 120 dagar, upp till 100 000 kronor i månadslön. En tilläggsförsäkring kan tecknas för att få ersättning i ytterligare 120 dagar.

– Inkomstförsäkringen har blivit en av förbundets allra viktigaste förmåner som får ingenjörer att besluta sig för att gå med i förbundet, säger Jenny Rundbladh, enhetschef för Sveriges Ingenjörers förmåner och marknadsutveckling.

I en attitydundersökning bland 1000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer i juni 2010 rankade över 90 procent inkomstförsäkringen som den viktigaste medlemsförmånen.

3 KOMMENTARER

  1. Sverigesingenjörer behöver att skicka broscher som berätta allt här till alla nya regestrerade ingenjörer i a-kassan´. jag regestrerade mig i a-kassan genom sverigesingenjörer. när jag ringde, berättade ingen till mig om försäkringar och tillägs försäkring.

  2. Hej Adrian,
    Från och med det kalenderår som medlemmen fyller 63 reduceras medlemsavgiften med motsvarande belopp som försäkringen kostar för kollektivet.
    Vi tittar dock på möjligheten att höja ålderstaket i försäkringen så att förmånen omfattar fler medlemmar. Detta ska utredas under året och vi återkommer med information om utgången.
    Vad gäller skattefrågan så är den lika för alla oavsett vilken instans utbetalningen kommer ifrån.

    Med vänlig hälsning

    Jenny Rundbladh
    Enhetschef Förmåner och marknadsutveckling

  3. 1. Man får inte ut 80% även med inkomstförsäkringen aftersom de reducerar beloppet med c:a 30% som motsvarar skatten. Dvs de som har höga lån får ut mycket mindre än 80% av sin månadslön.

    2. Eftersom jag har just fyllt 62 upptäckte jag att vi som är äldre får inte förmånen! Undrar om avgiften kommer att sänkas.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.