Företagare vill gärna ha koll på slantarna och svårigheten med att se vilka ekonomiska vinster en arbetsmiljösatsning gör att företagare ibland inte bryr sig om att satsa på arbetsmiljö. Men Therese Öhrling, doktorand i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, menar att den ekonomiska lönsamheten kan komma senare.
Företagare vill gärna ha koll på slantarna och svårigheten med att se vilka ekonomiska vinster en arbetsmiljösatsning gör att företagare ibland inte bryr sig om att satsa på arbetsmiljö. Men Therese Öhrling, doktorand i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, menar att den ekonomiska lönsamheten kan komma senare.
För två år sedan startade Therese Öhrling, som har en ingenjörsexamen i teknisk design, sin bana som doktorand i arbetsvetenskap vid institutet för ekonomi, teknik och samhälle vid Luleå tekniska universitet.
Som en del av sitt avhandlingsarbete presenterade hon under onsdagen vid ett seminarium vid IFAU, institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, sitt forskningsprojekt ”Lönsam arbetsmiljö för städare”.
I projektet, som är en del av hennes kommande avhandling, har hon studerat effekterna och lönsamheten av en arbetsmiljösatsning som städenheten i Piteå kommun har genomfört i syfte att förbättra de anställdas arbetsmiljö och hälsa.
– Städyrket är ett yrke som sysselsätter väldigt många över hela världen och städare ligger väldigt högt i statistik över sjuktal och tidiga pensionsavgångar. Mycket forskning har gjorts men det handlar främst om studier om städarnas fysiska arbetsmiljö där fokus ligger på städredskap och städmetoder. I denna studie har jag undersökt städarnas psykosociala arbetsmiljö och undersökt hur den påverkas av den arbetsmiljösatsning som Piteå kommuns städenhet har gjort. Jag har genomfört intervjuer och enkäter och även tagit del av kvantitativ data från kommunen, till exempel siffror över sjukfrånvaro och verksamhetens resultaträkning, säger Therese Öhrling.
Arbetsmiljösatsningen som städenheten i Piteå kommun genomfört inleddes vid årsskiftet 2008-2009. När tre år har gått ska man utvärdera och bestämma om enheten får fortsätta i sin nya organisationsform eller inte.
De anställda trivs bättre
I arbetsmiljösatsningen har städarna fått en ökad delaktighet i arbetet, de har till exempel fått mer att säga till om och allt går inte som tidigare genom förvaltningen. Detta har lett till att kommunikationen mellan städarna och kunderna (bland annat skolor) har blivit bättre. I satsningen ingår också att städarna fått vara med på möten och har lättare att föra fram sina åsikter och påverka enheten än tidigare.
Allt dessa åtgärder sammantaget har lett till att den psykosociala arbetsmiljön har blivit bättre på städenheten. Städarna tycker att samarbetet mellan kollegerna fungerar bra, de känner en större arbetsglädje och ökad arbetsmotivation. De känner också tillit och förtroende för sina chefer. Sjukfrånvaron har även gått ner och håller sig nu på en låg nivå, en anledning till detta skulle kunna vara den ökade trivseln, tror Therese.
Svårt att mäta ekonomisk lönsamhet
När det gäller den ekonomiska biten, om verksamheten blivit lönsammare sedan arbetsmiljösatsningen infördes, är dock svårare att se.
– Då det är en kommunal enhet som studeras är det svårt att säga något om lönsamheten eller prata om en ökad vinst då enheten egentligen inte har något vinstintresse. En kommunal enhet strävar helt enkelt efter att komma så nära det budgeterade resultatet som möjligt och städenheten i Piteå har genomfört denna arbetsmiljösatsning för att få friskare personal och för att få rå om sig själva mer än de kunde tidigare. Dock menar områdescheferna på enheten att sjuktalen har gått ner, att färre anställda slutar och att fel och missförstånd med kunder har sjunkit och detta är faktorer som innebär lägre kostnader för verksamheten, förklarar Therese.
Företagen ser ofta bara kostnaderna
Det är överlag ofta väldigt svårt att mäta om arbetsmiljösatsningar är ekonomiskt lönsamma eller inte.
– Många arbetsmiljösatsningar går inte att mäta i pengar och därför görs de inte när det är svårt att direkt se de positiva ekonomiska fördelarna för företaget, men de kan komma senare, säger Therese och fortsätter.
– Det är lättare att se den faktiska kostnaden för exempelvis en kurs i ergonomi eller för massage och svårare att visa vad det ger för effekter på en lönsamhet i längden men man kan till exempel tänka sig att om personalen trivs bättre på jobbet så stannar de kvar och på så vis sjunker personalomsättningen. Personal som trivs på arbetet tenderar också att resultera i nöjdare kunder och de marknadsför verksamheten på ett mer positivt sätt. Jag tror också att verksamheten förbättras när personalen får större möjlighet att påverka, säger Therese.
