Nu blir ett fjärde teknikår på gymnasiet återigen verklighet, efter 17 års frånvaro. De tio första skolorna har fått sina ansökningar godkända, och redan till hösten ska de första eleverna påbörja sitt fjärde år.
– Intresset från näringslivet här i Halmstad har varit stort för en gymnasieingenjörsutbildning. Och vi har ju också en tradition av att utbilda gymnasieingenjörer sedan tidigare, säger Lars-Åke Mattsson på Kattegattgymnasiet, en av de tio skolor som fått sin ansökan godkänd av Skolverket.
I och med 1994 års skolreform togs den fyraåriga tekniska gymnasieutbildningen bort, och tanken var att högskoleingenjörer skulle täcka industrins behov av tekniker på mellannivå. Men så blev det inte – och det är därför man nu återinför gymnasieingenjörsutbildningen, berättar Torgny Martinsson på Skolverket.
– Det finns väldigt många som har gått motsvarande typ av utbildning i sin ungdom, men som nu börjar närma sig pensionen. Och det behovet kan man inte täcka med bara civilingenjörer och högskoleingenjörer.
Ett grundkrav som Skolverket särskilt lyfter fram för att en skola ska få tillåtelse att erbjuda ett fjärde teknikår är att man har ett etablerat samarbete med det lokala näringslivet – och det finns en enkel anledning till det, säger Torgny Martinsson.
– Eftersom syftet är att täppa till luckorna efter pensionerade ingenjörer så är det en förutsättning att eleverna blir anställningsbara. Och det bygger på ett gott samarbete med näringslivet.
På Kattegattgymnasiet i Halmstad har man också redan ett etablerat samarbete med näringslivet i regionen. Skolan har nämligen redan fått ett så kallat teknikcollegecertifikat – ett sorts intyg utfärdat av industrin, som garanterar att teknikutbildningarna på skolan bland annat har just en god samverkan med näringslivet.
– Jag tror att det var en avgörande faktor när skolverket beslutade sig för att vi skulle få chansen att prova på ett fjärde teknikår, säger Lars-Åke Mattson.
Ett problem för de skolor som tänkt sig erbjuda det fjärde teknikåret för sina elever kan dock vara att hitta tillräckligt med lärare. Just inom teknikområdet har det länge rått brist på kompetenta lärare, delvis eftersom näringslivet konkurrerar om kompetensen.
– Det är ett område där det är tufft att rekrytera, men samtidigt så sker just nu en minskning av elevkullarna som kan frigöra resurser. Med lite tur kan den tendensen gå hand i hand med det ökade behovet av tekniklärare, ett tag i alla fall. När det gäller de skolor som ska börja till hösten så har de angett att de har tillgång till behöriga lärare, och det förutsätter jag att det stämmer, säger Torgny Martinsson på Skolverket.
Och på Kattegattgymnasiet i Halmstad ser man heller inte lärarbristen som något hinder i sammanhanget.
– Just på vår skola är inte det något problem, vi har gott om kompetenta lärare inom teknikområdet, bland annat inom modern industriteknik. Utmaningen blir snarare att hitta bra platser där eleverna kan göra praktik, som ju är en viktig del i många av kurserna på det fjärde året. Men jag har gott hopp om att det ska gå att lösa på ett bra sätt också.
Fakta:
– Det fjärde teknikåret kan ha tre olika inriktningar: innovation och produktion, informationsteknik eller samhällsbyggande.
– Till hösten 2012 ska ytterligare tio skolor få chansen att utbilda gymnasieingenjörer, men först till hösten 2014 kommer utbildningen att införas i hela landet.
Läs mer:
– Om teknikcollege (teknikcollege.se)
– Hela lista på de godkända skolorna (Skolverket)
Med 30 års erfarenhet som lärare inom gymnasie-, högskole- och civilingenjörsutbildning kan jag konstatera att nedläggningen av fjärde året på gymnasiet var ett stort misstag. Tyvärr har Daniel H rätt vad gäller kunskaperna hos dagens nior. Vi startar från ett MYCKET sämre läge idag. Dagens högskoleingenjörer är bara obetydligt kunnigare när de tar examen än de gamla (80-talet) gymnasieingenjörerna. Inte desto mindre anser jag att det är välkommet och efterlängtat med ett fjärde år på gymnasienivån.
Ska vi få bra gymnasieingenjörer, så måste vi på något lämpligt sätt verka för att matematikundervisningen radikalt förbättras redan i mellan- och högstadiet. Dagens gymnasister verkar ha fobi för matematiskt tänkande och enkla ekvationer.
@#3, #4 och #5:
Jag tror ni har för höga förhoppningar. Kunskapsnivån i grund- och gymnasieskolan har sjunkit så mycket de senaste 10-20 åren att de nya gymnasieingenjörer som nu kommer examineras inte lär vara i närheten av så kvalificerade som de gymnasieingenjörer ni minns.
Dessutom så infördes ju högskoleingenjörsutbildningen för att den skulle ersätta gymnasieingenjörsutbildningen. Nu ska alltså båda existera parallellt, vilket kommer ge ett ännu större överskott på ingenjörer än vad vi redan har (såvida platserna på högskoleingenjörsutbildningen inte kommer minskas i motsvarande grad, vilket jag inte tror kommer bli fallet). Det kommer driva ner lönerna ytterligare.
Bra tanke med 4-årigt gymnasie, men tyvärr fortsätter skolverket på sin intrampade stig.
Var är maskin-, el-, kemi, och bygg- utbildningen som fanns förut ? – den nya har bara flum-flum-inriktningar.
Mitt företag har letat mek-konstruktör i 5 år utan framgång – allt som finns är produktritande designers som skissar i olika CAD-verktyg.
P H, Gymnasieingenjör El-tele 1978/ Civilingenjör E 1983
#1 och #2 vet inte vad de pratar om.
Gymnasieingenjörerna är mycket viktiga arbethästar i industrin, det har inte kommit ut många konstruktörer sedan det den las ner, bara en massa ritbiträden (högskole-caddare) från flummiga program som inte vet hur man tar ett snitt och räknar för hand. Detta är mycket välkommet !
Hasse, gymn.ing. / civ.ing. hållf.
Äntligen!
Gymnasieingenjören är en kompetensnivå som är mycket välbehövlig idag. Vi har inom kort minst två generationer med gymnasieingenjörer vilka är på väg att pensioneras. Vi behöver arvtagare till dessa. Högskoleingenjörsutbildningar i all ära men den grad av kunskap kring tillämpad teknik vilken förr förmedlades till gymnasieingenjörerna har inte haft ett allmänt motstycke i utbildningsväsendet under snart tjugo år.
PJ Svensson
Gymnasieingenjör 1991
Civilingenjör 1996
Gymnasieingenjör, det är inte alls dumt !
Jag har i min yrkesverksamhet mött många kompetenta och framgångsrika ingenjörer , vilkas grundutbildning är just gymnasieingenjör. Med denna grund, kombinerat med intresse och energi, har de sedan byggt upp kompetens inom sina områden till nivåer som i många fall inte är lägre än för övriga ingenjörskategorier.
Jan Andersson
civilingenjör 1974
Håller med Hass.
Jag trodde Sveriges ingenjörer var ett akademikerfack
Man är ju inte ingenjör om man inte pluggat på högskola. Att införa gymnasieingenjörer är att urholka begreppet. Skitdumt.