Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivHälsaEverest-tragedi lär dig arbeta bättre

Everest-tragedi lär dig arbeta bättre

Att delta i eller leda ett projekt har många likheter med att bestiga ett berg, menar Umeåforskaren Markus Hällgren. Foto: Wikimedia Commons.

En ödesdiger expedition till Mount Everest, där nio bergsklättrare dog inom ett dygn, kan lära oss hur exempelvis bygg- och utvecklingsprojekt kan utföras bättre. Det menar Umeåforskaren Markus Hällgren.  

Det var för femton år sedan det hela utspelade sig, den 10-11 maj 1996 – det dödligaste dygnet i Mount Everests historia. Tre kommersiella expeditioner med totalt 34 deltagare var på väg mot toppen på världens högsta berg. Och till toppen kom de. Men nio av dem kom aldrig ner igen.  

I backspegeln har många försökt hitta förklaringar till varför det gick så snett. Till exempel har man pekat på att den sista som nådde toppen kom dit klockan fyra på eftermiddagen, två timmar efter det som brukar kallas ”safe turnaround”, alltså den tidpunkt då man som senast måste vända om för att hinna ner innan nattmörkret intar berget.  

Att så många försökte nå toppen samtidigt, och att många av klättrarna var oerfarna, gjorde också att det uppstod flaskhalsar som bromsade hela expeditionen. När en storm sedan drog in över berget, var katastrofen ett faktum.  

Men hur kunde det fattas så många felaktiga beslut? Varför fortsatte man mot toppen, trots alla uppenbara risker? Enligt Markus Hällgren var den gruppdynamik som uppstod en avgörande faktor.  

– Man hade väldigt starka ledare. Det var till och med uttalat att ”på berget är det bara ledaren som fattar beslut, och hans beslut får ingen ifrågasätta”, samtidigt som man hade klienter med väldigt varierad erfarenhet.  

– Detta ledde till en gruppdynamik där deltagarna inte kunde ifrågasätta besluten, trots att de själva kanske tänkte att det verkligen inte såg bra ut.  

Markus Hällgren får pris för sin forskning om gruppdynamik. Foto: Umeå Universitet.

Det är just här vi kan dra lärdomar som kan appliceras även på andra typer av projekt, menar Markus Hällgren.  

– Mer traditionella projekt har mycket gemensamt med den här typen av expeditioner. Man har ett visst mål, till exempel bestiga toppen på ett berg, det ska ske på en viss tid, och det ska genomföras med vissa begränsade resurser.  

– Detta sammantaget gör att organisationen får ett väldigt fokus på handling. Det kan vara väldigt dyrt att behöva stanna upp och reflektera över vart man är på väg.  

Samtidigt är just denna paus kanske nödvändigt för att undvika att projektet, eller expeditionen, slutar i en katastrof, menar Markus Hällgren.  

– Naturligtvis måste man ha fokus på målet för att uppnå något. Men däremot är det nödvändigt att vara medveten om vad ett sådant fokus skapar.  

– Därför kan det vara bra att kontinuerligt ifrågasätta vad man gör, genom exempelvis dedikerade ”djävulens advokat”-ögonblick. Man bör också se till att inte ledaren är allt för dominant och trycker ner andra åsikter.  

Det kan ses som självklart att de som har minst erfarenhet, som några av deltagarna vid den ödesdigra Everest-expeditionen, inte ska få leda aktiviteterna. Men de bör fortfarande få uttrycka sina farhågor, säger Markus Hällgren.  

– Det måste naturligtvis finnas en balans i den situation man befinner sig. Men även om man har bristande erfarenhet så måste man kunna säga ”det här känns inte rätt, är vi verkligen på rätt väg?”.  

Varför behöver man titta på bergsklättring för att förstå det här?  

– Bergsklättring lämpar sig väldigt bra för att studera konsekvenserna av gruppdynamik, eftersom det har i princip samma egenskaper som finns i andra typer av projekt. Samtidigt är miljön och situationen så oförlåtande vid den här typen av expeditioner, och det gör att egenskaperna och mekanismerna kommer fram väldigt tydligt.  

Vilka bör ta till sig din forskning, tycker du?  

– Alla projektledare, naturligtvis. Men minst lika viktigt är att projektmedlemmarna tänker på detta.  

– Ledarna måste vara medvetna om sin ledarstil, men projektmedlemmarna måste också vara medvetna om att de måste uttrycka sina farhågor, inte vara blyga eller rädda för att göra bort sig. Och det här är inte begränsat till vägproduktion, husproduktion och så vidare, utan gäller alla möjliga typer av projekt.  

Markus Hällgrens studie om gruppdynamiken bakom katastrofen på Mount Everest har utsetts till ”väldigt berömvärd” av förlaget Emerald. Priset delas ut vid Irnop-konferensen i Montreal i dag, måndag.  

Läs mer:
» Markus Hällgrens studie ”Groupthink in temporary organizations” (engelska)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.