När 348 gymnasister valde utbildning efter kurskatalogernas beskrivningar förlorade högskoleingenjörsutbildningarna stort. Skrivningar om ledarskap, ansvar, personlig utveckling och internationella möjligheter gjorde att 62 procent valde en sjuksköterskeutbildning.
Valet gymnasisterna gjorde var ett blindtest där forskaren Minna Salminen-Karlsson, från Uppsala Universitet, hade komponerat kursbeskrivningar utifrån en studie av hur sjuksköterskutbildningar och högskoleingenjörsutbildningar beskrevs i kurskatalogerna 2006. Gymnasisterna visste alltså inte vilka utbildningar de valde mellan utan gick efter olika formuleringar i beskrivningarna .
– Jag tolkar det som att man lätt faller för att beskriva ett yrke utifrån traditionella värderingar av de sökande. Sköterskeutbildningarna syntes rikta sig till duktiga flickor och högskoleingenjörsutbildningarna snarare till skoltrötta pojkar. Man missar att ta ut svängarna och att dra till sig litet mer otraditionella sökanden. Och högskoleingenjörer har ju också ansvarfulla jobb och blir ofta ledare eller chefer i någon form.
Minna Salminen-Karlsson upptäckte att vissa ord bara fanns i beskrivningarna av den ena sortens utbildningar trots att de mycket väl passade in även på den andra. Betoningen på ansvar och ledarskap var till exempel mycket tydlig i beskrivningen av sjuksköterskeutbildningarna men saknades för ingenjörsutbildningarna. I högskoleingenjörsutbildningarnas kursbeskrivningar fanns ingen information om att man kan studera och jobba utomlands.
– De som försökte locka studenter till högskoleingenjörsutbildningarna skrev mycket om privata företag, produktion och teknik trots att det är många ingenjörer som arbetar med helt andra områden, och trots att mycket av debatten om söktryck har handlat just om att den traditionella bilden av vad en ingenjör faktiskt arbetar med är missvisande.
Ett annat knep som visade sig helt misslyckat var att betona projektarbetena under utbildningen. Det fick en hel del gymnasister att istället välja sköterskeutbildningarna.
– Högskolorna verkar ha tänkt att studenter skulle uppfatta projektarbeten som något positivt men det var tvärtom. Jag diskuterade det med flera gymnasister och särskilt flickorna var trötta på dåligt strukturerade projektarbeten som inte fungerade.
Minna Salminen-Karlsson tror inte att man kan locka helt ointresserade till någon utbildning beroende på kurskatalogernas formuleringar men hon tror att man kan påverka sådana studenter som är intresserade men inte riktigt har bestämt sig.
– Att öka söktrycket är ju en mycket större fråga men jag tycker att man gör onödigt ensidiga beskrivningarna av yrket och studierna. Både sjuksköterskor och högskoleingenjörer jobbar med ansvar, kommunikation, ledarskap. Båda har möjligheter till jobb eller studier utomlands. Stereotypa beskrivningar gör urvalet av studenter onödigt snävt.
