Utvecklingen går åt fel håll för den som tror att välstånd och ingenjörkonst går ihop. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.Utvecklingen går åt fel håll för den som tror att välstånd och ingenjörkonst går ihop. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.
Under våren har 150-årsturnén lockat hundratals barn till teknikkollon över hela landet. Uppfinnarglädje, nyfikenhet och kreativitet har bådat gott för ingenjörsförsörjningen.
Men det finns anledning att oroa sig. Sedan millennieskiftet har antalet registrerade studenter på ingenjörsutbildningarna minskat med 22 procent och antalet examinerade ingenjörer med 15 procent.
– Vi kan konstatera att mellan barndom och vuxenliv rinner teknikintresset av många, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer.
– Vi vill försöka göra något åt det. Men det är svårt för samtidigt som många unga faktiskt säger att de skulle kunna tänka sig att välja ingenjörsyrket så är det allt färre som väljer N- eller T-programmen på gymnasiet.
Höstterminen 2000 valde 18,9 procent av landets gymnasieelever att läsa naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet. Till höstterminen 2010 hade andelen sjunkit till 14,8 procent.
Sveriges Ingenjörer har identifierat sju områden där förbättringar kan leda till ett ökat teknikintresse. Man vill se mer samverkan mellan utbildningssektorn och näringslivet, teknikämnet behöver stärkas, matematikundervisningen utvecklas, med mera.
– Det här är en handlingsplattform som vi tror kan leda till att barn- och ungdomar behåller och utvecklar sitt teknikintresse genom åren, säger Peter Larsson. Vår tanke med att diskutera det här ämnet under jubileumsturnén är att skapa ett nationellt nätverk av initiativtagare som kan arbeta konkret med frågan.
– Ska vi lyckas vända trenden måste vi agera nu.
2 kommentarer
Jag blir väldigt förvirrad när det samtidigt finns en artikel ”Rekordmånga vill bli civilingenjörer”. Hur ska ni ha det?
Dessutom, för att komplettera Fredriks inlägg, så är det så att endast 30% av utbildade CI jobbar som CI (därmed inte konstigt att lönerna ser ut som dom gör). Så jag ser ingen tecken/risk på att vi har/kommer för få ingenjörer. Hur Sveriges Ingenjörer räknar förstår jag inte riktigt.
Sedan åttiotalet har antalet examinerade högskoleutbildade ingenjörer ökat med ca 500% (från ca 2.000 till 10.000-11.000). Det har resulterat i lägre löner, lägre status och mindre kvalificerade arbeten för oss ingenjörer. Det har vi Sveriges Ingenjörer att tacka för eftersom de sedan lång tid tillbaka varit en drivande kraft bakom att det ska utbildas allt fler ingenjörer. Men vad spelar det för roll, medlemsintäkterna till förbundet har ju ökat och det är vad Peter Larsson egentligen är intresserad av (även om Sveriges Ingenjörer aldrig lär erkänna att det).