Facken inom industrin kräver löneökningar på 3,7 procent i höstens avtal – en siffra motsvarande 1 480 kronor för en ingenjör med månadslön på 40 000. Det oroliga läget på finansmarknaden får inte påverka den långsiktiga löneutvecklingen, menar man i den gemensamma avtalspolitiska plattform som presenterades på måndagmorgonen.
Facken inom industrin kräver löneökningar på 3,7 procent i höstens avtal – en siffra motsvarande 1 480 kronor för en ingenjör med månadslön på 40 000. Det oroliga läget på finansmarknaden får inte påverka den långsiktiga löneutvecklingen, menar man i den gemensamma avtalspolitiska plattform som presenterades på måndagmorgonen.
– Kraven inför förra årets avtalsrörelse formades under hösten 2009, mitt under finanskrisen. Det är väldigt stor skillnad nu mot då, säger Cecilia Fahlberg, förbundsordförande i Unionen.
Svenska företag går bra och produktionsutvecklingen här fortsätter vara högre här än i konkurrerande länder. Det är detta som bör styra vilken siffra man landar på i förhandlingarna, inte tillfälliga svängningar på finansmarknaden, menar man i den gemensamma plattformen.
– I förra avtalsrörelsen ville arbetsgivarna att vi skulle titta bakåt när de argumenterade för låga löneökningar. Nu vill de att vi ska titta framåt, säger IF Metalls ordförande Stefan Löfven.
Men höstens dystrare tongångar har ändå påverkat vilken siffra man har valt att lägga sig på, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.
– Om läget hade varit som innan sommaren så hade vi haft en annan siffra. Siffran är ett hopkok av alla olika signaler i samhällsutvecklingen och produktionen i Sverige, men vi ser ändå att Sverige generellt sett ligger väldigt väl till.
Utöver 3,7 procent i löneökningar kräver man också en förlängd föräldralön, från dagens fem månader till sex. Dessutom vill man ta bort den övre gräns som finns i dagens föräldralön, där man får ut 90 procent av lönen upp till maximalt 10 prisbasbelopp, motsvarande 35 667 kronor i månaden.
– Det är viktigt att man inte ska behöva göra en ekonomisk bedömning av vem i en familj som ska kunna vara föräldraledig. Och vi tror att det är bra för både individ och företaget att man har en bra relation till sina barn och har råd att vara hemma som förälder, säger Camilla Frankelius.
Så vad innebär då detta för den enskilde ingenjörens lönekuvert? Det är svårt att säga, menar Camilla Frankelius. Arbetsgivarna kommer med all sannolikhet att förkasta Facken inom industrins krav på 3,7 procent, tror Camilla Frankelius.
– Vårt förslag kommer på klassiskt vis att tas emot med kritik, arbetsgivarna kommer att säga att ”ni är inte kloka” och att vi ”äventyrar den sköra uppgång som har skett”, och så vidare. Så att säga exakt vad lönesiffran kommer att landa på när förhandlingarna är klara är svårt att säga, men det kommer förmodligen inte bli 3,7 procent.
Hon påpekar också att medlemmarna i Sveriges Ingenjörer inte påverkas av den minimilöneökning på 560 kronor som man också skrivit in i kravlistan, eftersom Sveriges Ingenjörer inte använder sig av den typen av avtal.
– Vi är också mer positiva till andra typer av löneavtal, och tycker också att det är viktigt att man låter marknadskrafterna verka. Men vi tycker ändå att det är viktigt att vara med och sätta märket, och det är viktigt för Sveriges utveckling att det finns ett starkt märke att följa.
Det är sjätte året i rad som facken inom industrin – nu endast Metall, Unionen, GS, Livs och Sveriges Ingenjörer, sedan Pappers hoppat av samarbetet i våras – presenterar gemensamma krav inför avtalsrörelsen. Nu ska respektive förbund godkänna den gemensamma plattformen, och den 30 september sker en kravöverlämning mellan parterna inom industrin. Den 30 november ska förhandlingarna vara avslutade, och de nya avtalen börjar gälla från den 1 februari 2012.
Detta innebär att man har en månad midre på sig än förra året – men Camilla Frankelius tror inte heller att förhandlingarna kommer att bli lika tuffa som förra hösten.
– Vi har ett väl avvägt antal krav som alla står bakom och vi har inte samma oroliga läge som då. Så det kommer inte bli lika tufft som förra årets förhandlingar.
Även LO presenterade sina krav på måndagsförmiddagen. Här är själva siffran något lägre, 3,5 procent, men man har också bakat in fler låglöneåtgärder i sina krav. Bland annat kräver man en minsta löneökning på 860 kronor i månaden.
På Konjunkturinstitutet gör man bedömningen att både LO:s och facken inom industrins lönekrav är hållbara.
– Det verkar vara en nivå som inte skulle bidra till en lägre jämviktsarbetslöshet, säger KI:s forskningschef Juhana Vartiainen till TT.
8 kommentarer
Marcus: Som du säger du, har bättre än kollektivavtalet, men det är ju det som är intressant för dig. Om kollektivavtalen hade varit sämre, så hade du troligtvis haft sämre lön. Likadant tvärtom, alltså högre lön för dig om kollektivavtalen have varit bättre. Ja, nu har vi ju inga kollektivavtal inom Sveriges Ingenjörer, men jag förstår vad du menar. Så, högre löneavtal centralt för Sveriges Ingenjörer gynnar dig också. Jag hoppas därigenom att du är medlem och inte rider snålskjuts på vad vi förhandlar fram. 😉
@Marcus, vad har du för utbildning, erfarenhet och lön? Ligger du över eller under SI:s medlemmar?
Jag jobbar på ett amerikanskt företag i Stockholm som saknar kollektiv-avtal så jag undrar vad SI:s lönekrav betyder för mig?
Ingenting förmodligen. Å andra sidan har jag bättre villkor än vad kollektiv-avtalen stipulerar; längre semester , kortare veckoarbetstid och en generös tjänstepension samt en extra månadslön i bonus när det går bra för verksamheten
Johan: SI centralt låter alltid de lokala klubbarna förhandla. Om ni inte har en lokal klubb på IF föreslår jag att ni startar en, om ni redan har det är det ingenting som hindrar den styrelsen att utse löneförhandlare.
Daniel: Det är som Håkan skriver upp till SI att förhandla om, men då avtalet går ut 30/9 är utgångspunkten att det nya avtalet gäller fr.o.m 1/10. Det blir alltså retroaktivt om varken SI centralt eller lokalt förhandlar bort detta mot att få en högre %-sats.
Med det förödmjukande låga avtalet för 2010 (0,7%) och 2011 (1,4%) känns 3,7% som en fullt rimlig siffra. På Saab där jag jobbar fick vi inte en krona över dessa avtalade siffror och nästan alla fick en ordentlig reallönesänkning. En 30-åring 2009 tjänade mer än vad en 30-åring tjänar idag.
Jag är istället förvånad över att SI inte förväntar sig det resultatet. När ska vi tjänstemän strejka för en rimlig löneutveckling? En strejk borde få riktigt allvarliga konsekvenser för storföretagens förmåga att leverera ingående kontrakt, och incitamentet att gå med på en rimlig löneutveckling borde vara starkt.
Johan: 3,7% är ju räknat över allihopa. En ung ingenjör som utvecklas mer ska ju kunna räkna med en löneutveckling på 7-8% om den generella löneökningen är 3-4%.
Daniel: 2011 innehöll en lönerevision den 1/6, men många företag (och deras lokala fack) slog samman 2010 och 2011 till en lönerevision. Om det ska bli en lönerevision till i 2011, eller när 2012 den ska vara, är upp till SI att förhandla om.
Daniel, så vitt jag vet så låter Sveriges Ingenjörer oss förhandla själva i de flesta fall, en anledning till att jag är kvar.
Detta gäller tydligen inte överallt dock varför jag funderar på att nu lämna Sveriges ingenjörer. Inom försäkringsbranschen så förhandlar andra fackförbund åt Sveriges ingenjörer, i vart fall på IF. Jag är ny här och beroende på hur min löneförhandling blir vid nästa tillfälle så kommer jag överväga att lämna fackförbundet.
Hur påverkas vi ingenjörer vars avtal går ut den siste september? Vi skall ju ha ny lön från och med oktober iår. Vad händer med den revisionen som vi skall ha nu? Utgår denna bara eller? Vi borde få några procent nu i höst och minst avatalet i februari. Vad är tanken här?
Det är löjeväckande låga krav anser jag om det skulle appliceras på oss ingenjörer och civilingenjörer:
3,7% eller 3,5% är en ruggigt dålig löneökning. Jag skulle inte ens kalla det en löneökning eftersom KPI också måste tas med i beräkningen.