Oklart om ”rätt att logga ut” blir EU-direktiv

Arbetsgivare och fack på EU-nivå hade förhandlat i ett år om nya regler för distansarbete och rätten att inte vara tillgänglig utanför arbetstid. Men det som skulle ha blivit ett nytt EU-direktiv havererade i sista minuten, när en av arbetsgivar­organisationerna inte fick med sig sina medlemmar.

2016 införde Frankrike en lag om rätten att slippa vara nåbar på fritiden. Sedan dess har Belgien, Italien och Spanien följt efter och antagit motsvarande bestämmelser. Och i januari 2021 röstade Europaparlamentet för att ”rätten att logga ut” ska definieras i EU-lagstiftningen – och att det fastställs minimistandarder för distansarbete.

Uppmaningen från Europaparlamentet till EU-kommissionen var att lägga fram en lag ”som gör det möjligt för arbetstagare att koppla bort sig från arbetet utanför arbetstid utan konsekvenser”.

Bollades över till arbetsmarknadens parter

EU-kommissionen lämnade över frågan till arbetsmarknadens parter (se faktaruta) så att de kunde förhandla fram en lösning. Och i juni 2022 skrev Europafacket och arbetsgivarorganisationerna under ett avtal om att hålla en så kallad social dialog där resultatet skulle bli ett bindande avtal om distansarbete.

– EU-kommissionen förband sig att när parterna var överens så skulle man göra det till ett EU-direktiv, säger Jenny Grensman, utredare med EU-inriktning på Saco.

Tanken var att ett avtal skulle bli klart så att ett direktiv kunde skrivas under i slutet av januari 2024, på ett EU-toppmöte om sociala frågor.

Men i november 2023 avbröts förhandlingarna efter att två av tre arbetsgivarorganisationer lämnat förhandlingarna.

Säkerställa adekvata arbetsförhållanden

Nu uppmanar Europafacket EU-kommissionen att snabbt initiera en lagstiftningsprocess för att skapa det tilltänkta direktivet ”För att säkerställa adekvata arbetsförhållanden för dem som distansarbetar”.

Det är särskilt bråttom att få igenom direktivet med tanke på att mandatperioden för kommissionen går ut i år.

Europafacket vill se ett direktiv som:

• Garanterar rätten att logga ut.
• Ser till att distansarbetare får lika lön och behandling.
• Förebygger övervakning av arbetstagare.
• Ser till att det är arbetstagarens beslut om att man ska jobba på distans, inte arbetsgivarens. Och att distansarbete inte ska vara ett sätt att ersätta arbetsplatser.
• Garantera fackens delaktighet i kollektivavtal om distansarbete.   

Inte så stor påverkan i Sverige

För svenska löntagares del är det ingen stress att få fram direktivet, menar Jenny Grensman på Saco. De här frågorna regleras på företagsnivå och i kollektivavtal.

Rätten att inte vara tillgänglig på fritiden finns med i arbetstidsregleringen och övertidsreglerna.

– Det betyder inte att vi inte är medvetna om att det sker att personer behöver vara tillgängliga på sin fritid. Men att reglerna inte följs betyder inte nödvändigtvis att det behövs en ny lag, utan att vi behöver se till att reglerna följs.

Det hon tycker är mest allvarligt är att ordningen med förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter inte fungerade.  

– Vi vill förhandla med arbetsgivarna, men det fungerade inte. Business Europe har en ordning att alla deras medlemsorganisationer måste vara med på det man kommer fram till, och det går ju inte.

Så vad tror du kommer att hända med direktivet?

– Jag var i Bryssel i december och pratade med tjänstemän på kommissionen. De kunde inte säga om det kommer att hända något. Så det är oklart, säger Jenny Grensman på Saco.