I morgon är forskningens dag!

321 städer i 32 länder firar Reaserchers Night i morgon. Foto: Researchers Night.

I morgon firas forskningen i hela Europa. För sjätte året i rad går Researchers Night av stapeln, med aktiviteter i 32 länder. I Sverige firas forskningen på 28 orter – bland annat i Stockholm, där robotforskaren Patrik Jensfelt är en av dem som ska få unga att drömma om en forskarkarriär.

321 städer i 32 länder firar Reaserchers Night i morgon. Foto: Researchers Night.

I morgon firas forskningen i hela Europa. För sjätte året i rad går Researchers Night av stapeln, med aktiviteter i 32 länder. I Sverige firas forskningen på 28 orter – bland annat i Stockholm, där robotforskaren Patrik Jensfelt är en av dem som ska få unga att drömma om en forskarkarriär.

– Som ingenjör tycker jag att det är viktigt att unga får veta mer om vad ingenjörer håller på med. Att det är värt att intressera sig naturvetenskap och teknik, säger Patric Jensfelt. 

Patric Jensfelt ska berätta om robotar på Debaser i Stockholm. Foto: privat.

I några minuter på fredag förmiddag ska han berätta för skolelever vad robotforskning egentligen är för något, och vilka utmaningar forskningen står inför i dag. 

Med sig på scenen ska han ha en robothand, ”som kostar lika mycket som en ny BMW”. Men inte för att visa hur otroligt långt man har kommit i att bygga en robotmänniska – utan snarare för att visa hur långt det är kvar.

– Vi är jätteduktiga på att få robotar att göra sådant som går att förprogrammera, som till exempel att plocka ihop bilar på ett snabbt sätt. Robotarna är mer uthålliga, starkare och har bättre precision än människor. 

– Men att få en robot att göra en för oss människor så enkel sak som att hämta mjölken i kylskåpet är mycket svårare. Robotarna har en väldig oförmåga att hantera situationer som de inte är förprogrammerade för. 

Det är otroligt svårt att få robotar att på ett bra sätt uppfatta sin omgivning och att anpassa sitt beteende till den. Men kanske kan det ske ett litet skutt i utvecklingen framöver – och det tack vare utvecklingen av tv-spel. 

– Kinect-sensorn till X-box gör samma sak som sensorer som tidigare kostat 6 000 dollar och uppåt. Nu kan vi få samma teknik för lite drygt en tusenlapp. Det gör att det plötsligt är en febril verksamhet över hela världen när det gäller den här forskningen, och det kommer nog göra att utvecklingen går snabbare framöver. 

På 28 orter i landet anordnas evenemang i morgon. På Högskolan i Skövde kommer bland annat Chalmers-forskaren Susanne Wilkens att berätta om litiumbatterier och sitt intresse för eldrivna fordon. Foto: Forskarfredag.

Sensorn projicerar själv ett mönster av infrarött ljus på sin omgivning, som den sedan läser av med en IR-kamera. På så sett kan den få en bra bild av vad som finns runt omkring, och hur det rör sig – precis vad robotar behöver för att kunna närma sig vår vardag och inte bara finnas i skyddade fabriksmiljöer. 

Men än är det långt kvar innan den typen av hushållsrobotar som man så länge sett i Hollywood-filmer närmar sig verkligheten, säger Patric Jensfelt. 

– En av de största utmaningarna är att få robotar att lära sig saker själva. Det är orimligt att tro att man kan förse en robot med allt som den behöver under en livstid, så de måste kunna anpassa sitt beteende till ny kunskap. 

Men framför allt är det ett budskap som Patric Jensfelt hoppas kunna förmedla till sin publik i morgon. 

– Att forskning är utmanande och fascinerande, och att det är vanliga människor som sysslar med det. Man behöver inte vara en Einstein! 

Läs mer:
» Hela programmet för Forskarfredag