Den 1 september tillträdde Per ”Pelle” Hilmersson som ny chef på LO/TCO/Sacos Brysselkontor. Han är bosatt i Bryssel sedan 11 år tillbaka och har mestadels arbetat med arbetsmarknadsfrågor på Europanivå. Ingenjören ställde några frågor efter hans första smekmånad på nya jobbet.
Den 1 september tillträdde Per ”Pelle” Hilmersson som ny chef på LO/TCO/Sacos Brysselkontor. Han är bosatt i Bryssel sedan 11 år tillbaka och har mestadels arbetat med arbetsmarknadsfrågor på Europanivå. Ingenjören ställde några frågor efter hans första smekmånad på nya jobbet.
Vad har du för bakgrund?
Jag är statsvetare med EU-inriktning men kände efter mina studier att jag inte riktigt förstod hur EU fungerade i praktiken eftersom undervisningen var väldigt teoretisk.
Då sökte du jobb i Bryssel?
Ja, efter en kortare praktik och tjänstgöringpå svenska regionkontor fick jag jobb som politisk sakkunnig åt den svenska EU-parlamentarikern Jan Andersson (S) som var ordförande i Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor. Därifrån gick jag vidare till ett jobb som medlem i i EU-kommissionären Margot Wallströms kabinett. Sedan har jag varit chef för den den EU-politiska enheten på det europeiska socialdemokratiska partiet (ESP).
Du har en arbetat med politiker i Bryssel i alla år med inte för någon facklig organisation. Vad är skillnaden?
De frågor som de svenska fackförbunden driver är de frågor som jag jobbat med och där känner jag mig väl insatt. Däremot har jag inte lika bra koll på debatten kring arbetsmarknadsfrågorna i Sverige. Det blir en utmaning för mig. Nu kommer jag att följa avtalsrörelsen och alla andra frågor som rör den svenska arbetsmarknaden.
Hur håller du kontakt med de fackliga organisationerna i Sverige?
Dels har LO, TCO och Saco en koordineringkommitté som bereder alla frågor som vi ska driva här i Bryssel dels åker jag till Stockholm regelbundet och deltar i möten och överläggningar. Dessutom får jag värdefull feedback från alla svenskar som besöker oss. Vi tar emot cirka ettusen besökare per år, många från de svenska fackförbunden.
Vilka frågor är högst upp på agendan under hösten?
Den ekonomiska krisen överskuggar givetvis allt. Det råder nästan lite domedagsstämning och pågår mycket arbete bland annat för att försöka säkra eurons överlevnad.
Förbereder kommissionen någon fråga som är särskilt viktig ur ett fackligt perspektiv?
Just nu utformar kommissionen ett förslag till förändrad lagstiftning om offentlig upphandling. Vi är bland annat angelägna om att man ska kunna ställa sociala krav i upphandlingen, att företagen har bra villkor för sina anställda. Förslaget bör komma i december eller strax efter nyår.
Vad har hänt med utstationeringsdirektivet?
Där väntar vi på att kommissionen ska presentera två förslag till lagstiftning. Ett som klargör hur direktivet ska implementeras, med andra ord hur de fyra omskrivna domarna (Laval-, Viking-, Rüffert- och Luxemburg) ska tolkas och ett som hanterar balansgången mellan friheten på den inre marknaden och de grundläggande fackliga och sociala rättigheterna. Vi har i flera år ställt krav på att kommissionen ska vidta åtgärder för att rätta till de problem som domarna har orsakat och vi är därför försiktigt positiva. När EU-kommissionens ordförande Barroso ställde upp till omval lovade han Europaparlamentet och arbetsmarknadens parter att se över situationen.
Läs mer om Brysselkontorets arbete här.
