Mia 
Stenberg vid Umeå universitet har hittat ett sätt att med datorns hjälp bedöma industrisamhällets organiska kemikalier. I sin doktorsavhandling som hon försvarade i går har hon bland annat tagit fram en särskild karta över mer än
50 000 kemikalier som visar vilka som kan vara farliga.
Mia Stenberg vid Umeå universitet har hittat ett sätt att med datorns hjälp bedöma industrisamhällets organiska kemikalier. I sin doktorsavhandling som hon försvarade i går har hon bland annat tagit fram en särskild karta över mer än 50 000 kemikalier som visar vilka som kan vara farliga.
Mia Stenberg
Den nya europeiska kemikalielagstiftningen Reach säger att kemikalier som tillverkas eller importeras i mängder över ett ton per år måste registreras och riskbedömas. Generellt anses detta gälla för cirka 30 000 kemikalier. Dessvärre är många av ämnena mer eller mindre okända till kemi och struktur. Och att testa dem i djurförsök tar tid och kostar pengar. Här kommer Mia Stenbergs datormodeller in.
I kartan ligger kemiskt liknande kemikalier nära varandra, och de mest kända miljöföroreningarna bildar också mycket riktigt ett kluster. I närheten av klustret hamnade också ett tusental andra, mindre kända kemikalier. Deras kemiska likhet till de mer kända ämnena gör även dem till misstänkta ämnen som bör undersökas närmare.
Många av de giftiga ämnena är långlivade organiska föreningar som till exempel PCB, DDT dioxiner och hexaklorbensen, ämnen som alla innehåller krom eller brom.
Mia Stenberg har dessutom studerat tjugo olika PCB-substanser. PCB är förbjudet sedan 1970-talet, men det sprids fortfarande ut i naturen från befintliga byggnader, bland annat från fogmassa. Hennes tester visar att PCB inte kan räknas som en enhetlig grupp substanser. De ger olika effekter, beroende på hur kloratomerna sitter i molekylen.
Hur kom du på idén att skapa en karta över 56 000 industrikemikalier?
– Ja, om det nu var min eller min handledares idé. Det var den första studien som jag gjorde i avhandlingen. Det är ett försök att få bakgrundsinformation om de olika kemikalierna. Vi har gjort beräkningar på de olika kemikalierna för att få fram egenskaperna. Det var en stor del av arbetet och tog lång tid.
När man riskbedömer en kemisk substans, vilka konkreta frågor vill man ha svar på?
– Dess påverkan på människa och miljö. Om den till exempel är akut giftig eller ger en mer långsiktig påverkan som cancer eller reproduktionsstörningar.
Hur kollar man det i datorn?
– Det finns olika sätt att kolla giftighet i kemikalier. Antingen i djur eller i cellinjer. I våra datormodeller använder vi data från studier av cellinjer. Vi gör modeller där vi kopplar effekterna till de undersökta ämnenas kemiska och strukturella egenskaper. Det handlar till exempel om storlek och löslighet, och för PCB är det antal kloratomer i molekylen, och var i molekylen kloratomerna sitter. Med hjälp av modellerna kan man göra riskbedömningar för andra kemikalier. Det kan bli ett komplement till att testa kemikalier på djur.
