Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningForskningHon gör karta över farliga kemikalier

Hon gör karta över farliga kemikalier

Mia Stenberg vid Umeå universitet har hittat ett sätt att med datorns hjälp bedöma industrisamhällets organiska kemikalier. I sin doktorsavhandling som hon försvarade i går har hon bland annat tagit fram en särskild karta över mer än 50 000 kemikalier som visar vilka som kan vara farliga.

Mia Stenberg

Den nya europeiska kemikalielagstiftningen Reach säger att kemikalier som tillverkas eller importeras i mängder över ett ton per år måste registreras och riskbedömas. Generellt anses detta gälla för cirka 30 000 kemikalier. Dessvärre är många av ämnena mer eller mindre okända till kemi och struktur. Och att testa dem i djurförsök tar tid och kostar pengar. Här kommer Mia Stenbergs datormodeller in.

I kartan ligger kemiskt liknande kemikalier nära varandra, och de mest kända miljöföroreningarna bildar också mycket riktigt ett kluster. I närheten av klustret hamnade också ett tusental andra, mindre kända kemikalier. Deras kemiska likhet till de mer kända ämnena gör även dem till misstänkta ämnen som bör undersökas närmare.

Många av de giftiga ämnena är långlivade organiska föreningar som till exempel PCB, DDT dioxiner och hexaklorbensen, ämnen som alla innehåller krom eller brom.

Mia Stenberg har dessutom studerat tjugo olika PCB-substanser. PCB är förbjudet sedan 1970-talet, men det sprids fortfarande ut i naturen från befintliga byggnader, bland annat från fogmassa. Hennes tester visar att PCB inte kan räknas som en enhetlig grupp substanser. De ger olika effekter, beroende på hur kloratomerna sitter i molekylen. 

Hur kom du på idén att skapa en karta över 56 000 industrikemikalier?
– Ja, om det nu var min eller min handledares idé. Det var den första studien som jag gjorde i avhandlingen. Det är ett försök att få bakgrundsinformation om de olika kemikalierna. Vi har gjort beräkningar på de olika kemikalierna för att få fram egenskaperna. Det var en stor del av arbetet och tog lång tid.

När man riskbedömer en kemisk substans, vilka konkreta frågor vill man ha svar på?
– Dess påverkan på människa och miljö. Om den till exempel är akut giftig eller ger en mer långsiktig påverkan som cancer eller reproduktionsstörningar.

Hur kollar man det i datorn?
– Det finns olika sätt att kolla giftighet i kemikalier. Antingen i djur eller i cellinjer. I våra datormodeller använder vi data från studier av cellinjer. Vi gör modeller där vi kopplar effekterna till de undersökta ämnenas kemiska och strukturella egenskaper. Det handlar till exempel om storlek och löslighet, och för PCB är det antal kloratomer i molekylen, och var i molekylen kloratomerna sitter. Med hjälp av modellerna kan man göra riskbedömningar för andra kemikalier. Det kan bli ett komplement till att testa kemikalier på djur.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så tog vi steget till eget

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsulter. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

0
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

”Rejäla fakta när vi ska argumentera för våra löner”

0
Trovärdig statistik är ett av de viktigaste verktygen i den kommande löneförhandlingen. De två Akademikerföreningar som förra året var bäst på att skicka in sina svar var Arriver Software och Ljungby kommun.

Börsras kan påverka pensionen – här är expertens råd

0
Börsen faller, men hur påverkar det egentligen min framtida pension? Läs pensionsekonomens tips på vad du ska ta reda på och hur du bör agera.

Akademiker inom handeln ingår i stort forskningsprojekt

0
Hur är det att jobba i handeln? Det ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på. Enkäter kommer skickas till över 20 000 anställda, bland dem medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

CSN varnar: Se upp för dyra misstag med studielånen

0
Varje år får mer än 35 000 studerande återkrav för att de fått för mycket studiemedel. Nu varnar CSN för de vanligaste misstagen.
Malin Cronqvist

Dagbok från hållbarhetschefen på Svea Solar

1
I maj blev ingenjören Malin Cronqvist solenergibolaget Svea Solars första hållbarhetschef. Här är hennes dagbok från en vecka på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.