Det pågår en strukturomvandling inom life science-industrin. Men med rätt inställning och insatser kan den svenska läkemedelsforskningen fortsätta blomstra, trots nedläggningar som Astra Zenecas. Det var slutsatserna när Vinnova anordnade en hearing om forskning i global omvandling.
Det pågår en strukturomvandling inom life science-industrin, och Astra Zenecas nedläggning i Södertälje är ett symptom på detta. Men med rätt inställning och insatser kan den svenska läkemedelsforskningen fortsätta blomstra. Det var slutsatserna när Vinnova anordnade en hearing om forskning i global omvandling.
– Alla strukturomvandlingar har olika förutsättningar att lyckas. Varvsindustrin lyckades inte. Men stålindustrin, som gått igenom en liknande strukturomvandling i Sverige, lyckades betydligt bättre. Frågan är, vad vill vi med life science-industrin? Vill vi att den ska bli som varvsindustrin, eller som stålindustrin? frågade Jan Edling, analytiker på Vinnova närmast retoriskt i inledningen på hearingen.
För några år sedan köptes Pharmacia upp och lade ner forskningen i Sverige. Förra året stängde Astra Zeneca ner i Lund, och nu ska även Södertäljeforskningen om alzheimer läggas ned. Situationen är inte på något sätt unik i Sverige – snarast är det en förändring som sker globalt.
– Innovationsformerna har förändrats. Större företag forskar mindre själva och små företag får en allt viktigare roll. Vi har sett det i andra branscher, och nu gäller det också life science, sade Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova.
Enligt Anders Ekblom, Sverigechef på Astra Zeneca, finns det framför allt två förklaringar till att läkemedelsindustrin går igenom den här omvandlingen just nu.
– Läkemedelsindustrin trycks på från två håll. Från intäktssidan, där kunderna vill ha mer och mer för sina pengar och där vissa länder, som Grekland och Spanien, nu också har svårt att betala sina kostnader. Men också från kostnadssidan, eftersom det är betydligt dyrare att forska i dag än det var förr. Och trots ökade ekonomiska insatser i forskningen har det inte kommit ut mer, sade han.
Men till skillnad från andra strukturomvandlingar påverkar får den här efterverkningar i hela den svenska läkemedelsforskningen, även på universiteten, och till och med inom sjukvården om det vill sig illa. Därför är det inte så märkligt att regeringen tillsatte en särskild samordnare redan samma dag som nedläggningsplanerna i Södertälje blev offentliga, trots regeringens tidigare attityd till företagsnedläggningar och strukturomvandlingar – att marknaden ska få sköta sig själv i så stor utsträckning som möjligt. Det menade i alla fall samordnaren själv, Lars Leijonborg.
– Men det här är inget ”Trollhättepaket” för läkemedelsindustrin. Anledningen till att man tillsätter en särskild samordnare i det här fallet är Astra Zenecas alldeles speciella roll för läkemedelsforskningen i Sverige. Man kan konstatera att det här är ett oerhört slag mot svensk forskning, men vi måste också hitta vägar för att komma vidare, sade han.
– Jag har till exempel fått listor från institutioner på landets universitet och högskolor, med vilka samarbeten man har med Astra Zeneca. Och av de listorna förstår man att det handlar om ett tätt, tätt samarbete. Med åren har det blivit oerhört integrerat. Och man kan fråga sig om när den ena rycks bort, om det då är början till slutet?
Det finns, enligt experterna själva, två möjliga scenarier. Början till slutet – eller med rätt incitament och beslut, kanske början till en ny form av blomstrande läkemedelsforskning i Sverige? En väg vidare är enligt Eugen Steiner på Healthcap, ett svenskt riskkapitalbolag inriktat på läkemedelsindustrin, att bestämma sig för vad vi vill vara bäst på i Sverige, och satsa stenhårt på det. Kanske på bekostnad av annat.
– För att få investeringar till Sverige måste vi först och främst ha forskare på elitnivå. Man måste satsa på elitforskare på samma sätt som man satsar på elitidrottsmän. Men vi måste också fokusera forskningen i Sverige, och göra det attraktivt att investera i den svenska forskningen, sade han.
Vinnovas generaldirektör, Charlotte Brogren, blev än mer konkret i en uppmaning riktad till den svenska regeringen.
– Vi på Vinnova vill uppmana regeringen att i höstens forskningsproposition lägga upp en strategi för innovationsprogram. Vi menar att man borde kraftsamla runt ett antal områden, utifrån en omvärldsanalys, och ställa frågan: vad ska vi vara bäst på? Vi måste hitta vår nisch!
Lars Leijonborg poängterade att det inte är första gången man pratar om de här frågorna – de var på tapeten redan när han själv var forskningsminister.
– Man har pratat om detta i många år. Men systemet kanske behövde skakas om, och det är ju vad som har hänt med den här nedläggningen. Kanske gör det att man kan komma längre nu än tidigare, sade Lars Leijonborg.
En som tror att nedläggningen snarare leder till en nytändning är Akhbar Seddigh, styrelseordförande i Innovationsbron.
– Men vi måste förändra vår attityd. Vi har varit duktiga på innovationer, är duktiga på innovationer, och kommer att fortsätta vara duktiga på innovationer! Jag är en enorm optimist. Om tio år tror jag att vi har en blomstrande life science-forskning i Sverige, men den ser nog helt annorlunda ut än i dag.
Peter Alestig Blomqvist
