Att arbeta som ingenjör innebär allt mer sällan att sitta instängd i ett rum och fundera ut lösningar på tekniska problem. Numera sker nästan allt arbete i grupper och en ingenjör måste både kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra, fatta snabba beslut, ofta under press, vara lyhörd men också framhålla sin egen ståndpunkt och förslag på lösningar.
Samtidigt kan ingenjörer ibland beskrivas som lite fyrkantiga och introverta personer som trivs bättre med datorer än med människor. Mattias Strandberg, psykolog med inriktning mot emotionell intelligens, leder kurser för företaget Sällma, tillsammans med företaget Leventa, riktade mot ingenjörer som vill förbättra sin sociala förmåga. Han tycker att bilden av ingenjören delvis stämmer med verkligen.
– Det är givetvis omöjligt att generalisera en hel yrkesgrupp, alla människor är olika, men de ingenjörer som jag möter är påfallande ofta lite fyrkantiga och ibland mindre intresserade av människor.
Mattias Strandberg
Han menar att ingenjörer, och inte minst företagen, har mycket att vinna på att vässa ingenjörernas sociala förmåga.
– Vinsterna är att man får ut mer av sin inneboende kapacitet, ökat välmående, bättre relation till kollegor, vänner och familj, högre lön, stärkt självförtroende, minskad stress med medföljande lägre risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Listan kan göras oändlig. Personer med hög EQ har lätt att förstå sina egna och andras känslor, kan fatta självständiga beslut och hantera stress.
Mattias Strandberg hävdar också att företag som har många anställda med välutvecklad EQ har bättre förutsättningar att klara både låg- och högkonjunkturer.
– Men de största fördelarna för företag och individer som satsar på att utveckla den emotionella intelligensen är ökad lönsamhet och bättre välbefinnande, säger han.
EQ-tester visar att kvinnor som grupp har en något bättre emotionell förmåga än män, men Mattias Strandberg ser främst andra fördelar med att fler kvinnor blir ingenjörer.
– Det blir en annan kultur på utbildningarna och på arbetsplatserna. Den grabbiga nördstämpeln tonas ner säger han.
Allt fler arbetsgivare har insett betydelsen av den sociala förmågan och att genomföra ett EQ-test i samband med anställningsintervjun är inte ovanligt.
– Använder man ett bra test och om analyserna genomförs av en kunnig person kan de vara en mycket användbar pusselbit, säger Mattias Strandberg.
– Ingenjörens tekniska kompetens avgör om han eller hon kommer att klara av jobbet men den emotionella förmågan avgör om han eller hon kommer att bli framgångsrik, säger han.
11 kommentarer
Det här är väl ett exempel på den allt större floran av annonsartiklar som används då fler och fler sätter upp lappar av typen ”Reklam, nej tack!” på sina brevlådor samt lägger in annonsfilter i datorn. Marknadsförare och försäljare får då bli allt mer subtila och smyga in sina produkter i andra alster som trojanska hästar. Produktplacering har väl många redan lärt sig att se. Citatet ”Mattias Strandberg, psykolog med inriktning mot emotionell intelligens, leder kurser för företaget Sällma, tillsammans med företaget Leventa, riktade mot ingenjörer som vill förbättra sin sociala förmåga.” säger väl allt. Visst är det bra att kunna samarbeta och förstå andra människors känslor men sådana här floskler och allmän mundiarré betackar jag mig för i ett organ som Ingenjören. Det vor mer rakryggat att sätta in en annons för firmorna i fråga. Vidare undrar jag hur ingenjörsutbildningen ska kunna bli attraktiv när man ständigt sprider dessa schablonbilder av yrkeskategorier.
@tomas: instämmer helt med din syn, de verkligt duktiga problemlösarna, är inte de som spiller tid och sitter och snackar skit på kafferasterna, utan de som jobbar hårt för att lösa problem.
Det här med EQ, social kompetens, eller kalla det vad ni vill, har tydligen kommit i ropet under den senaste tiden är kvalificerat nonsens.
@dick. Det är struntprat att problem löses vid kaffebordet. Kaffebordet är till för kvalificerat skitprat. Jag har själv arbetat flera år inom branchen, och har aldrig haft någon hjälp eller nytta av snacket på kaffepauserna i mitt arbete.
Vidare tror jag inte att utöka den social kompetens leder till en mer kreativ miljö, därför att kreativitet föds och utvecklas per individ, medan grupparbete med dess normer sätter käppar i hjulet för äkta kreativit tänkande.
Allt det här är överdrivet: det är som, oh!, nu skall alla, förutom att ha det tekniska kunnandet, även ha social förmågan, vilket krasst betyder att de skall kunna skitsnacka ännu mer på kaffepauserna, utan att det egentligen leder till bättre kvalitet, bättre lösningar osv. Problemlösningsförmåga är sin sak, socialt snack något annat, de hänger inte ihop det minsta.
Sv till Tomas: Flera studier har visat att det viktigaste mötet är just det kring kaffebordet. Många andra möten kan man slopa, men absolut inte det. Att det är då många problem löses, för då kan man ventilera frågor även med personer som inte är inblandade i projektet ifråga. Dessa kan då känna igen problemet från ett annat ställe eller hitta ett annat angreppssätt som projektdeltagarna inte har tänkt på. Så, de som inte kommer till kaffemötet utan sitter i sitt eget hörn, är nog de som bidrar minst till hela organisationens resultat. För det är inte där de stora problemen löses. Alltså, det är viktigt med EQ, mycket viktigare än vad de flesta företag begriper. Det är de sociala personerna som är kittet i organisationen, ensamvargen bidrar med väldigt lite utom med sin egen lilla tanke. Som han kunde fått hjälp med att tänka klart 10 ggr snabbare om han dryftat den vid kaffebordet istället. Fast hen är väl rädd för att någon annan skulle få cred, det är ju den största drivkraften till att vara ensamvarg.
Var hittar Strandberg sina ingenjörer någon stans? I ”Dilbert”?
De ingenjörer jag känner är roliga, empatiska, fantasifulla och kulturella! Jag tror Strandberg har förväxlat ingenjörer och ekonomer!
Det här låter som kvalificerat strunt. Då kan man lika gärna påstå att ekonomer och revisorer generellt är introverta, fyrkantiga och bara intresserade av siffror, att advokater är formella, fyrkantiga, rigida och fantasilösa paragrafryttare, att läkare är hierarkifixerade, okänsliga och empatibefriade, att frisörer är fåfänga och pladdriga eller att säljare är extremt tävlingsinriktade, ointresserade av kundernas behov och bara ute efter snabba cash.
Sanningen är nog snarare den att det finns människor som skulle må bra av att utveckla sitt EQ inom alla yrkesgrupper.
Roligt att Ingenjören tar upp spännande frågor som berör oss alla!
Jag är snart färdig psykolog med inriktning mot organisationspsykologi samt Kognitiv Beteendeterapi och har även en civilingenjörsexamen i teknisk fysik i botten. Jag har 12 års erfarenhet av att leda kundteam och komplex lösningsförsäljning inom telekom och IT. Min erfarenhet är att ingenjörsyrket i allra högsta grad innebär ett tätt samarbete med andra. Vi ingenjörer, precis som ALLA andra yrkesgrupper, kan bli bättre på att utveckla vår förmåga att nå gemensamma mål genom att förstå hur grupper fungerar, förstå våra egna styrkor och svagheter och lära oss att kommunicera bättre. Modern forskning visar att begåvning är den viktigaste prediktorn för arbetsprestation ur ett individperspektiv. Därtill kommer personlighetsfaktorer som utåtriktning, målmedvetenhet och stabilitet. Alla dessa faktorer och fler därtill går att mäta med moderna testmetoder som av oberoende expertorganisationer har befunnits ha hög reliabilitet och validitet. Det som vissa kallar för ”EQ” är i själva verket en sammansättning av ett antal faktorer och underfaktorer och inte ett eget begrepp i vetenskaplig bemärkelse. Spelar det då någon roll vad man har för begrepp och hur man använder dem? Ja, det gör det eftersom man bara tittar på vissa delar av en individs förmåga och potential. Alla beställare av utveckling av medarbetare och ledare samt personlighetstester vid rekrytering och second opinion – ställ krav på vetenskaplighet och transparens! Det kravet har du som deltagare eller kandidat också rätt att ställa. Väl värt att nämna är också att organisationen ska kunna ge sina ledare och medarbetare de rätta förutsättningarna för ett effektivt samarbete. Forskning visar att välfungerande arbetsgrupper i näringslivet genererar större intäkter, arbetar snabbare och har nöjdare kunder. Välfungerande arbetsgrupper inom sjukvården räddar fler liv!
Hur definieras EQ och hur mäter man det? undrar då den riktige ingenjören…
Det är klart man kan sitta och flamsa i en grupp, men min efarenhet är att det är ett fåtal individer som verkligen bidrar till att lösa svåraproblem. Det är oftast inte de som är kafferastens centralfigurer (de är kvar i labbet eller sitter vid sin dator…)
Man ska ju tänka på att Mattias i sin roll att locka deltagare till sina kurser faktiskt har ett intresse av att spela på den gamla myten om den enstörige ingenjören. Det skulle vara intressant att veta om det finns några mer vetenskapliga belägg för att det är just så. Jag jobbar tillsammans med många ingenjörer men jag kan inte se någon avgörande skillnad rent socialt mellan dessa kollegor och andra vänner jag har. Sedan finns det ju också myter om andra yrkesgrupper också, inte minst om psykologer!
Som vanligt målas bilden av den enstörige ingenjören upp, som socialt inkompetent. Det är en väldigt seglivad myt. Varför kan man inte analysera detta noggrannare? Under den långa skoltiden får vi lära oss att samarbeta i lab/projektgrupper vilket fortsätter i yrkeslivet. Något jag har lärt mig under min yrkesverksamhet, är att man inte kan få något gjort eller hjälp med något om man inte är lyhörd för hur andra människor fungerar. Social kompetens är även att få människor att utföra saker de egentligen inte har lust med (tex hjälpa till vid försök, genomföra organisationsförändringar). Jag kan säga att mitt arbete som ingenjör består till större del av att kommunicera med människor.
Jag är inte helt överens med ert resonemang om att kvinnor har högre eller ett bättre EQ. Kvinnor kan vara mycket intreganta och tjatiga, det smygpratas och planer smides. Jag har upplevt att beslut inte accepteras. Man överöser chefer och ledare tills de ger med sig av ren utmattning. Kvinnor har en större simultankapacitet är en myt.
Eric Knutson, Uppsala