Vad krävs för att få jobb på Google?

Du måste vilja förändra världen genom internet, vara icke-politisk och vilja göra gott. Googles otroligt ambitiösa rekryteringsprocesser är en stor förklaring till deras framgång, enligt en ny doktorsavhandling av Chalmersforskaren Annika Steiber, som tillbringat nästan ett år på Googles huvudkontor.
Du måste vilja förändra världen genom internet, vara icke-politisk och vilja göra gott. Googles otroligt ambitiösa rekryteringsprocesser är en stor förklaring till deras framgång, enligt en ny doktorsavhandling av Chalmersforskaren Annika Steiber, som tillbringat nästan ett år på Googles huvudkontor.

– Mjuka faktorer spelar en oerhört stor roll. Googles grundare hade redan i början en vision om att skapa världens bästa arbetsplats, personalen var i fokus redan från start. Denna värdering gäller fortfarande, varför man ser till att personalen till exempel får bra mat, en bra arbetsmiljö, och en enkelhet att ta sig till jobbet när detta är befogat. Slående är också det fokus Google har på att få in rätt individer i företaget och utveckla dem, säger Annika Steiber, forskare vid Institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

Annika Steiber. Foto: Chalmers.

Annika Steiber. Foto: Chalmers.

År efter år hamnar Google i topp när såväl ingenjörer som ekonomer ska välja drömarbetsplats. Men vilka får jobben som alla andra drömmer om? Annika Steiber har i sin doktorsavhandling varit i nästan ett år på Googles huvudkontor i Kalifornien och genomfört djupintervjuer med 28 anställda – enligt Chalmers har ingen annan forskare släppts in i företaget på det sättet tidigare.

– För Google räcker det inte att hitta duktiga personer. Man vill också ha personer med rätt inställning, som kan ifrågasätta och som har de värderingar som Google bygger på, säger Annika Steiber.

– Om man vill ha ett jobb på Google gäller det att visa intresse för teknik genom att vara en som sticker ut i skolan vad gäller resultat, men också att visa prov på nyfikenhet och nytänkande genom att göra saker som inte ”normala” människor runt om kring dig skulle ens komma på tanken att göra eller lägga tid på. Visa prov på ledarskap, entreprenörskap och att du vågar ta risker, men visa också prov på ödmjukhet och etik.

För att beskriva de egenskaper som krävs har Google till och med uppfunnit ett eget begrepp, konstaterar Annika Steiber. Man måste vara ”googley”, ett begrepp som innefattar elva olika egenskaper och värderingar som krävs hos de anställda – bland annat måste man vilja förändra världen genom internet, vara smart, vara icke-politisk. Och kanske framför allt att göra gott. ”Don’t be evil”, som företagets slogan lyder.

Genom att använda sig av mycket ambitiösa rekryteringsprocesser ser Google till att både få in personer med olika erfarenhet i företaget, men som ändå delar de grundläggande värderingarna som företaget bygger på, konstaterar Annika Steiber. Företaget följer också upp att värderingarna efterlevs av medarbetarna och att den typen av företagskultur man vill ha faktiskt också finns på kontoren världen över. För detta har man till och med skapat en egen yrkesroll, Chief Culture Officer, CCO.

De här kraven på vissa värderingar fungerar också som en attraktionskraft i rekryteringsarbetet, enligt Annika Steiber. Många av de intervjuade i hennes avhandling vittnade också om att de attraherades till företaget på grund företagets uttryckta värderingar.

Men det är naturligtvis inte hela förklaringen till Googles attraktionskraft som arbetsgivare. En annan förklaring är troligtvis att företaget satsar stort på personalvård och på att skapa kreativa miljöer, men också att man har en platt organisation och ger medarbetarna både ansvar och frihet, enligt Annika Steiber. Och det är en bild som verkar delas av de Google-anställda själva.

“Google-kulturen handlar inte bara om lavalampor I konferensrummen, utan det som överraskade mig mest var att det finns så lite hierarki I företaget. Varje ingenjör har själv möjlighet att starta nya projekt”, skriver Matt Welsh, anställd på Google i Seattle, på sin blogg.

Den här synen på hur man skapar en innovativ miljö och på vilka värderingar som styr arbetet, som Matt Welsh på sin blogg beskriver som ”en hacker-kultur i stor skala”, bygger enligt Annika Steiber på värderingar som grundarna hade när företaget startades för 14 år sedan. Nu har det integrerats i hela organisationen, ändå upp i styrelsen, och är enligt Annika Steiber själva kärnan i Googles framgång.

– Googles organisation och dess förmåga att stötta innovativitet i företaget har utvecklats och förändrats över tiden, vilket är en förutsättning i en föränderlig omvärld, säger hon.

Nu vill Annika Steiber gå vidare och undersöka skillnader och likheter mellan Google och andra IT-jättar – och även se hur svenska företag står sig i konkurrensen när det gäller arbetsklimat och organisation.

– Jag skulle vilja studera Apple och Facebook bara för att jämföra tre bolag som alla ligger i samma region men som delvis har utvecklats lite olika vad gäller ledarskap och organisation. Jag skulle också vilja studera ett eller två mycket innovativa svenska företag och identifiera likheter och olikheter med till exempel Googles sätt att leda och organisera. Jag tror svensk tradition inom ledarskap och organisation är bra för ett innovativt klimat, men har delvis blivit bortglömt i de sista årens debatt om processifiering och effektivitet samt inflytande från andra länder vad gäller till exempel ledarskap.

Läs mer:
» Hela avhandlingen Organizational Innovations: A conceptualization of how they are created, diffused, and sustained av Annika Steiber (pdf)

Peter Alestig Blomqvist

1 kommentar

  • Christopher

    Hur går detta ihop ”som kan ifrågasätta”, ”en hacker-kultur i stor skala” och ”måste man vilja förändra världen genom internet” med:
    ”vara icke-politisk”. Vad menas med icke-politisk? Är inte att vara politisk de tre första egenskaperna?

    03 maj 2012

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Ingenjörer trivs bäst på tredje jobbet

Ingenjörer trivs bäst på tredje jobbet

Unga ingenjörer trivs bra när de kommer ut i arbetslivet. Men allra bäst är det på tredje jobbet. Det visar resultaten från Ingenjörsbarometern.
Fler artiklar