Blekinge tekniska högskola är en av flera högskolor som nu måste säga upp personal. Mellan 25 och 30 personer måste de säga upp när 500 av 8 500 studentplatser försvinner. Hälften av dem som varslats är lärare, varav ett drygt halvdussin är ingenjörer. Högskolan har redan ställt in flera fria kurser, trots att industrin ropar efter kompetensen.
Mikael Åsman är forskningsingenjör, medlem i Sveriges Ingenjörer och Sulf, och ordförande i Saco-S-föreningen vid Blekinge tekniska högskola. Han förhandlar för både Sveriges Ingenjörers medlemmar och för Sulfare. Många av ingenjörerna är dessutom dubbelanslutna och medlemmar även i Sulf.
– Vi måste spara 23 miljoner till 2012 och 20 miljoner till 2013, säger han.
Den första januari i år försvann 250 studieplatser från högskolan, och den 1 januari 2013 dras ytterligare 250 platser in. Studieplatserna tillsattes temporärt i samband med fordonsindustrins kris 2008-2009. Men nu måste de bort, vilket gör att högskolan måste spara pengar. Dessutom försvann cirka 100 platser för utomeuropeiska studenter när platserna blev avgiftsbelagda. Blekinge tekniska högskola har, till skillnad från en del andra högskolor, inte fått några forskningsmedel i motsvarande grad som kan väga upp, och nu måste både lärare och annan personal sluta.
– Neddragningen kommer så snabbt, säger Mikael Åsman. Hade vi fått fördela det över några år till så hade vi klarat det med naturliga avgångar.
Det är mellan sex och tolv månaders uppsägning i staten. Och då måste uppsägningarna komma innan sommaren. Dessutom ska ingen behöva gå in i sommaren i ovisshet, är tanken. Just nu jobbar Mikael Åsman för högtryck med turordningskretsarna. Han och de andra fackliga ombuden går igenom dem metodiskt för att sätta ihop i så stora kretsar de kan. Medelstorleken på turordningskretsarna hamnar någonstans på mellan fem och sju. Andra är strax över tio. Men i några kretsar finns bara en person, till exempel lärare i speciella ämnen som inte riktigt ligger i högskolans profil. Och vilka som har jobbat längst och kortast kan vara knepigt. Även tidigare arbeten inom staten räknas in.
– Om någon blir uppsagd felaktigt, så kan man inte få sin tjänst tillbaka, bara skadestånd. Därför har både vi och arbetsgivaren ett stort ansvar att göra det här korrekt. Alla som blir uppsagda ska åtminstone kunna känna att det har gått rätt till. Vi och arbetsgivaren har förstås olika synpunkter, men det finns ett hyggligt samarbetsklimat, ingen är ute efter att komma åt personer.
För vissa kan en uppsägning bli en nystart i livet, för andra blir det väldigt jobbigt. De som är över 61 år vid uppsägningstidens slut har rätt till avtalspension. Annars är det ofta yngre som hamnar längst ned i kretsarna.
– Det är lite bekymmersamt att bli av med kompetensen, säger Mikael Åsman. Man kan få fel mix av människor. För alla turordningskretsar måste vi göra en arbetsmiljökonsekvensutredning. Om det visar sig att kvarvarande personal inte orkar med de arbetsuppgifter som måste göras, måste åtgärder vidtas som att till exempel skära bort arbetsuppgifter eller låta bli att säga upp en anställd.
Högskolan har redan ställt in flera fristående kurser, till exempel datavetenskap, trots att industrin ropar efter folk med den kompetensen.
Just nu jobbar Mikael Åsman betydlig mer än hundra procent. På dagtid är det fackligt arbete, och på kvällstid jobbar han med distanskurser.
– Det är inte kul att se folk tvingas sluta på sina jobb, säger han. Men vi måste se till att det går riktigt till. Målsättningen är att alla ska ha förståelse för varför de blir uppsagda. Några har redan sagt upp sig själva och hittat jobb i den privata sektorn. Vi måste vara både snabba och korrekta. Vi har i princip maj ut på oss, sedan måste vi vara klara.
Sture Henckel
