Storskaliga satsningar på termisk solkraft är ett miljövänligt sätt att ta fram energi. Det visar forskning från Chalmers där materialåtgången är i fokus. Men lagringsteknik och överföring måste utvecklas.Storskaliga satsningar på termisk solkraft är ett miljövänligt sätt att ta fram energi. Det visar forskning från Chalmers där materialåtgången är i fokus.
Foto: Chalmers. Chalmersforskaren Erik Pihl.
De alternativa energisystem som ska ersätta fossila bränslen kräver i sig själva ofta tillgång till ovanliga och dyrbara metaller. Chalmersforskaren Erik Pihl beslutade sig för att undersöka hur hållbar termisk solkraft är. Och han fann att den, till skillnad från många andra tekniker för förnybar energi, inte är beroende av sällsynta jordartmetaller och speciella material.
– Jag var med och gjorde en sameuropeisk studie på uppdrag av Kungliga Vetenskapsakademien om termisk solkraft. Min grupp sammanställde forskning om miljökonsekvenserna men just materialåtgången fanns det ingen ordentlig studie på. När vår rapport var färdig ville jag själv gå vidare och titta på även den aspekten.
Det gjorde han tillsammans med tre andra forskare från Chalmers tillsammans med eSolar, ett solenergibolag från Kalifornien och det spanska ingenjörsföretaget Cobra.
– De tillverkar båda termiska solkraftverk och vet exakt vad som krävs, berättar Erik Pihl.
Termiska solkraftverk byggs till största delen av järn, aluminium, glas och sten. Lagringen av energi görs bland annat i smält salt. I och med att kraften lagras kan kraftverken gå dygnet runt, ibland flera månader i sträck. Det enda material som verkligen skulle behövas bytas ut i verken för att göra dem mindre resurskrävande är silvret i speglarna . Det går dock att byta ut mot aluminium utan alltför stor effektivitetsförlust.
– Det är svårt att säga exakt varför solkraftverk inte har blivit populärare, energival handlar mycket om politik, säger Erik Pihl. Termisk solkraft fungerar ju inte i alla länder eftersom det kräver direkt sol. Det är också en större investering än solceller och kanske har det lägre ”hippfaktor” därför. Man kan inte bara slänga upp ett litet kraftverk och bli förnybar utan det krävs en satsning på kanske 100 miljoner. Men sedan är det väldigt effektivt.
I Sahara planeras termiska solkraftverk som via ett nytt kabelnät, där svenska ABB är en stor aktör, skulle kunna förse Europa med el. Andra svenska industrier inom tekniken är Siemens i Finspång som tillverkar turbinerna.
– Det krävs att politikerna ser vad som blir lönsamt i framtiden och att lagrings- och överföringstekniken utvecklas, säger Erik Pihl.
Länder som i dag har termiska solkraftverk är Spanien, USA, Australien, Egypten och Indien.
Jenny Grensman
Läs studien
