Snart kan din mobil känna av när det är dags att vädra i rummet eller när du behöver ta din astmamedicin. Ett nytt KTH-projekt som involverar gassensorer ligger i startgroparna.
KTH har tillsammans med ett antal företag fått 10 miljoner i forskningsbidrag från Vinnova för att utveckla produktionssystem som kan tillverka gassensorer i massvolymer. Gassensorer är en sorts artificiell form av näsa som omvandlar en gas till en elektrisk signal.
Niclas Roxhed, biträdande projektledare och forskare i mikrosystemteknik på KTH, förklarar att projektet består av två delar: en del handlar om produktionen av gassensorer, här vill man effektivisera dagens teknik och komma ner i kostnader medan andra delen av projektet handlar om morgondagens gassensorer, där utmaningen ligger i att få ned storleken på gassensorerna så att de exempelvis kan rymmas i en smartphone.
– I dag är känsliga gassensorer cirka 2 centimeter i diameter och 2 centimeter höga, vi behöver få ned dimensionerna till milimeterstorlek, förklarar Niclas.
Användningsområdena för gassensorerna är många. Exempelvis kan den användas
som en astmasensor i mobilen där sensorn meddelar ägaren till mobilen om det är dags att ta astmamedicinen eller inte.
– Tekniken för detta finns redan och företaget Aerocrine som har utvecklat astmasensorn är med i projektet, men än så länge är apparaten stor som ett cornflakespaket och finns bara hos specialistläkare, säger Niclas.
En annan samarbetspartner är bilsäkerhetsföretaget Autoliv som har tagit fram system med gassensorer för alkolås i bilar. Till skillnad från ett vanligt alkolås där man måste blåsa i ett munstycke för att få utslag på mätaren är Autolivs alkolås kontaktfria, vilket innebär att sensorn, som sitter nära föraren, kan känna av om denne har druckit alkohol eller inte. På det här sättet slipper föraren blåsmomentet.
– Det finns ett stort behov av att känna av gaser och hela projektets idé är att få ned kostnaderna för gassensorer, det är helt orimligt med dagens priser, priset måste ned från flera hundralappar till högst ett par tior, säger Niclas som också ser luftkvalitetsbevakning, exempelvis övervakning av koldioxid och pollen, som en lämplig tillämpning.
Projektet har totalt tio samarbetspartners och en totalbudget på 30 miljoner kronor och forskarna har två år på sig innan produkterna ska implementeras.
Anna Eriksson
