Sverige har tappat tillväxtförmågan

Sverige är återigen inne i lågkonjunktur. Det som gör läget allvarligare än tidigare är att Sverige har tappat förmågan till tillväxt. Investeringarna har under flera år legat på historiskt låga nivåer. Nu krävs det stora satsningar på ny teknik, forskning och spetskompetens menar Almega, Teknikföretagen och Unionen i en gemensam rapport.

För andra året i rad har arbetsgivarorganisationerna Almega och Teknikföretagen tillsammans med Unionen gjort en bedömning av de ekonomiska förutsättningarna inför avtalsrörelsen.  I en rapport redovisar de en gemensam syn på orsakerna till den vikande konjunkturen och vad som krävs för att företagen ska återfå ekonomisk tillväxt.

Under hösten har både tjänste- och industriföretagen i Sverige upplevt en vikande efterfrågan. Den avgörande förklaringen är det ekonomiska läget i Europa.

– Över hälften av svensk export går till Europa och den ekonomiska krisen där får nu stora konsekvenser för de svenska exportföretagen, säger Anders Rune, chefekonom på Teknikföretagen.

Produktionen i teknikindustrin i Sverige vände nedåt redan under senare delen av 2011 och nedgången har sedan dess fortsatt. Produktionen i svenska industriföretag har successivt flyttat utomlands och i dag arbetar 5 av 6 anställda i de stora exportföretagen utanför Sverige.

Almega som organiserar tjänsteföretag, bland annat IT- och teknikkonsultföretag, har också fått rapporter om vikande efterfrågan under hösten.

– IT-konsulterna brukar klara sig bra och vara opåverkade en bra bit in i en lågkonjunktur, eftersom många också arbetar för den offentliga sektorn.  Nu får vi rapporer om att även IT-konsulterna upplever en svagare efterfrågan, säger Lena Hagman, chefekonom på Almega.

Teknikföretagen, Almega och Unionen är eniga om att både industri- och tjänsteföretagen i Sverige riskerar att drabbas av en lågkonjunktur som blir svårare att ta sig ur om inte flera viktiga åtgärder vidtas. De menar att Sverige har försämrat sin tillväxtförmåga. Det innebär att företagen, när konjunkturen så småningom vänder, kommer att få det svårare att komma tillbaka till tidigare nivåer.

– Investeringarna inom svensk industri har under flera år legat på historiskt låga nivåer. Det gäller dels investeringar i teknisk utrustning men också forskning och utveckling, säger Anders Rune.

– Det finns ett stort behov av komptensutveckling och utbildning. Allt för länge har utbildningssatsningarna i Sverige handlat om kvantitet snarare än kvalitet. Nu måste Sverige investera i ett kunskapslyft, säger Gösta Karlsson, tf chefsekonom på Unionen.

Lena Hagman är orolig för att politikerna inte inser det allvarliga läget och förstår att Sverige har försämrat tillväxtförmågan.

– Det finns forskning som visar att investeringar i teknisk forskning och utveckling bidrar till högre produktivitet. Därför krävs det mer pengar till forskning och större satsningar på spetskompetens, säger hon.

Ingen av de tre chefsekonomerna vill säga något om vad som kan vara en rimlig nivå på löneökningarna i de kommande avtalen.

– Det är inte vårt uppdrag att beräkna något löneutrymme. Det är förhandlarnas uppgift, säger Gösta Karlsson på Unionen.

 Karin Virgin

Läs hela rapporten här.