Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivGod arbetsmarknad för ingenjörer

God arbetsmarknad för ingenjörer

 I Arbetsförmedlingens nya rapport Var finns jobben? framgår att ingenjörer också fortsättningsvis kommer att ha lätt för att få jobb.  Dataspecialister förespås bli särskilt eftertraktade.

Om du vill kunna välja och vraka mellan jobb i framtiden ska du utbilda dig till dataspecialist. Det är ett yrke som det på fem till tio års sikt kommer att finnas brist inom, enligt Arbetsförmedlingens rapport. Anledningen är de stora pensionsavgångarna samt att det är för få som utbildas inom teknik och data och teknik.

I år beräknas sysselsättningen minska med 25 000 personer och Arbetsförmedlingens yrkesprognoser som redovisas i Yrkeskompassen visar att möjligheten att hitta ett jobb kommer att försämras inom många yrken. I och med att fler konkurrerar om de jobb som finns kommer arbetsgivarna att kunna höja sina rekryteringskrav och det här kommer också göra det svårare för nyexaminerade och utrikesfödda att hitta ett arbete.

Men det är också några yrken som det kommer att vara lätt att hitta jobb inom. Yrkesområdet tekniskt arbete är en sådan kategori. Här finns flest yrken med mycket liten konkurrens om jobben. Allra hetast är arbetsmarknaden för ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metall och civilingenjörer med samma inriktning.

Här är listan över de yrken som kommer ha störst brist på arbetskraft under 2013

Bergsarbetare, gruva
Mjukvaru- och systemutvecklare
Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metall
Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi
IT-arkitekter
Civilingenjörer, bygg och anläggning
Läkare
Civilingenjörer, elkraft
Soldater
Förskolelärare
Kockar
Lastbilsmekaniker
Byggnadsplåtslagare
VVS-ingenjörer
Operationssjuksköterskor
Testare och testledare
sjuksköterskor, psykiatrisk vård
Byggnadsingenjörer och byggtekniker
Sjuksköterskor inom akutsjukvård
Maskinbefäl, fartyg
Störst tillgång på arbetskraft under 2013

Matroser
Fotografer
Journalister
Vårdbiträden
Lagerarbetare
Försäljare, dagligvaror
Vaktmästare
Försäljare, fackhandel
Informatörer
Fordonsmontörer
Barnskötare
Truckförare
Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter
Administratörer och sekreterare

Läs hela rapporten här.

Anna Eriksson

 

 

 

8 KOMMENTARER

  1. Hej Karl

    Om det inte framgick av textinnehållet i mitt inlägg, så skrev jag om elkraftingenjörer. Detta bl.a. med anledning av Henning:s inlägg där han kommenterade ”Kan inte förstås varför Af envisas med beteckningarna ”Civilingenjörer, bygg och anläggning” resp. ”Civilingenjörer, elkraft” är det för att dem inte existerar överhuvudtaget tro?”

    När jag examinerades som gymnasieingenjör tele och sedan detsamma i elkraft för mer än 25 år sedan var det av storleksordningen 500-800 gymnasieingenjör i elkraft som examinerades vart år.

    När jag sedan arbetat som elektriker, med industriell forskning, forskning och utbildning i elkraft på universitet har jag i stort sett hela tiden, märkt ett underskott på elkraftingenjörer i samhället och i min omgivning, ett underskott som nu ökar snabbt.

    Även om en läkare och en veterinär läser mycket i sin utbildning som är lika, så ersätter dessa yrkesgrupper inte varandra när det gäller behov på arbetsmarknaden. Ur min erfarenhet ifrån utbildning och ifrån arbetslivet så är det minst den bredden även inom ingenjörsområdet. Att tala om ingenjörer (gymnasie-, högskole-, eller civilingenjörer) som en yrkesgrupp (eller utbildning) är ganska diffust, speciellt om ämnet är brist eller tillgång på arbete eller arbetskraft.

    Jag välkomnar därför en ökad precisering både när arbetsförmedlingen eller andra beskriver statistik på tillgång efterfrågan på arbetskraft eller när vi gör inlägg och talar om att det är brist eller överskott på arbete inom ingenjörsområdet.

  2. @Martin Lundmark, LTU:

    Du talar om en väldigt specifik utbildningsinriktning.

    Titta istället på hur det ser ut vad det gäller tillgången på ingenjörer rent generellt:

    Det examineras nu ca 10.000 högskoleingenjörer och civilingenjörer per år. För 25 år sedan var det ca 1.500-2.000 civilingenjörer (högskoleingenjörer fanns inte då).

    Dessutom är examinationsfrekvensen väldigt låg på dessa utbildningar, mindre än 50% (eftersom antagningsbetygen är så låga och därmed även kvalifikationsnivån hos de sökande). En stor andel av de som inte tar fullständig examen arbetar ändå som ingenjörer, vilket för den faktiska tillgången på ingenjörer än större.

    Utöver det har vi en arbetskraftsinvandring på ca 4.000 ingenjörer och ”dataspecialister” per år.

    Dessutom är det väldigt få högskoleutbildade ingenjörer som pensioneras nu, helt enkelt eftersom det var så få sådana ingenjörer som utbildades för ca 40 år sedan. Det handlar om kanske 1.000 högskoleutbildade ingenjörer som pensioneras per år.

    Lägg ihop det här och tala om för mig om du inte håller med om att vi har ett överskott på högskoleutbildade ingenjörer i Sverige generellt?

  3. Hej Henning, Håkan och Thomas

    Vi har idag i Sverige ett stort behov av ingenjörer med elkraftkompetens för att renovera och bygga nya elkraftanläggningar.

    Du har alldeles rätt att det, fram till ungefär 1990, fanns det en fyraårig elkraftteknisk utbildning på gymnasiet. Denna ersattes då successivt av en (två) treårig högskoleingenjörsutbildning med inriktning mot elkraft (HING Elkraft). Utbildningen startade – med statens önskan om konkurrens – på flera platser i Sverige, dock på färre platser än de som erbjudit den 4-åriga tekniska utbildningen och med betydligt färre studenter.

    Efter ett ”toppvärde” på nästan 130 studenter 1994 (samtidigt som de sista gymnasieingenjörerna i elkraft examinerades) minskade antalet studerande på HING Elkraft för att i princip inte vara mer än ett trettiotal år 2000, då nästan alla utbildningsorter lagt ned utbildningen. Nedläggningen skedde för att intäkterna för utbildningen kraftigt understeg kostnaderna, det var för få sökande.

    Idag utbildas uppskattningsvis 30-60 högskoleingenjörer per år (en treårig utbildning) i elkraft. Man kan även avlägga Civilingenjörsexamen i Elektroteknik vid KTH och Chalmers med Inriktning mot Elsystem\Elkraft genom val av kurser, uppskattningsvis examineras 20-40 st per år där. Det är troligtvis den senare utbildningen som åsyftas med ”Civilingenjörer, elkraft”

    Samtidigt slutar (och har det senaste tio åren slutat) ca 200 ingenjörer per år. Ingenjörer med lång praktik och som en gång i tiden gick den fyraåriga elkrafttekniska gymnasieutbildningen och nu arbetat på industri, konsultbolag elkraftbolag etc. Kan vi inte ersätta dessa, med nya elkraftingenjörer, vet jag inte hur vi skall kunna klara nybyggnation och drift av de svenska kraftsystemen.

    Carl har rätt i sin synpunkt att i sin specialisering så skiljer sig de olika inriktningarna för civilingenjören sig åt, det är få civilingenjörer som har läst elkraftkurser.

  4. Det är anmärkningsvärt att ni är så snabba på att publicera rapporter om brist på ingenjörer, men inte om att det finns ett nästan övertydligt överskott. Arbetsgivarnas propaganda och lobbying har varit extremt framgångsrik. Jag tycker facket borde driva en motsatt linje mycket hårdare.

  5. @Henning.

    Med lite fantasi så kan man kanske tänka sig att de menar Civiligenjörer som inriktat sig mot elkraft i sin utbildning genom val av kurser eller har relevant arbetslivserfarenhet?.

    Bara för att du har en Civilingenjörsutbildning kan du inte utan vidare hoppa mellan IT-, Väg&Vatten-, Industriell design-, Kemi- eller bioteknikrelaterade arbeten.
    De skiljer sig faktiskt åt, tro det eller ej.

  6. @Henning:

    Jag kan bara hålla med!

    Och för övrigt hittar man i artikeln:

    ”Dataspecialister förespås bli särskilt eftertraktade.”

    Vad sjutton är en ”dautaspecialist”? Vad gör en sådan – håller på med dauta å sånt? ;) Vilken utbildning går man (civilingenjör, gymnasieutbildning, eller komvux)?

    Och finns det motsvarande ”vårdspecialist” inom vårdsektorn? Kan vara en läkare, en undersköterska, eller liknande? Inte så noga…

    @Redaktionen på Ingenjören: Kan ni inte ställa lite kritiska frågor till Arbetsförmedlingen nästa gång, istället för att bara vidarebefordra deras material okritiskt? Det hade varit intressant för läsarna tror jag, seriöst menat.

    Fråga dem gärna också hur det kommer sig att ingenjörerna inom ”IT-sektorn” flera år i rad fått sämst löneökningar av alla kategorier, trots att Arbetsförmedlingen ständigt placerar dem i topp i deras prognoser över sektorer som det kommer vara brist inom? Kanske finns det brister i deras undersökningar? Exempelvis baseras deras undersökningar nästan uteslutande sig på intervjuer med företagen, som själva får ange om de anser det vara brist eller inte. Och företagen inom IT-sektorn har varit särskilt duktiga på att utnyttja denna brist. De har intresse av att låta påskina att det är brist på arbetskraft så att det blir fler utbildningsplatser så arbetskraftsutbudet ökar och lönerna kan hållas nere. Vilket vi som sagt sett resultatet av i löneökningsstatistiken de senaste åren.

  7. Kan inte förstås varför Af envisas med beteckningarna ”Civilingenjörer, bygg och anläggning” resp. ”Civilingenjörer, elkraft” är det för att dem inte existerar överhuvudtaget tro?
    Undrar om man använder beteckningen ”Hjärnkirurg nagelband” med?
    Såvitt jag vet var elkraftteknisk linje en halvpraktisk linje i den tvååriga gymnasieskolan och elkraft en variant av den fyraåriga tekniska linjens sista års val tillsammans med teleteknisk.
    Lika litet kan jag förstå att Sveriges ingenjörer kan publicera en lista som denna ovan.

Lämna ett svar till Martin Lundmark, LTU Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

0
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

Studenternas kaminer ger värme i Ukraina

0
Strax innan jul bjöd studenter vid Linköpings universitet in till en svetskväll till förmån för Ukraina. Resultatet blev 32 vedkaminer som nu sprider värme i Ukraina. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.