Kolleger bidrar till ansvarstagande

Hur kommer det sig att en del människor väljer att engagera sig och göra mer än vad som ingår i deras arbetsbeskrivning? Enligt forskaren Helén Stockhult beror en del av det ansvar som skapas på arbetsplatser på de relationer som finns inom arbetsgruppen.Hur kommer det sig att en del människor väljer att engagera sig och göra mer än vad som ingår i deras arbetsbeskrivning? Enligt forskaren Helén Stockhult beror en del av det ansvar som skapas på arbetsplatser på de relationer som finns inom arbetsgruppen.

På fredag disputerar Örebroforskaren Helén Stockhult med sin avhandling Medarbetare i dialog – en studie om viljan att göra mer än det formellt förväntade.

I sin studie har Helén följt ett medarbetarskapsprojekt på Posten i en mindre stad i Sverige och undersökt vilket ansvar utöver det formella som brevbärarna känner att de bör ta för kunder, kolleger, organisationen och sina arbetsuppgifter. Som teoretiskt begrepp och utgångspunkt i studien har hon valt den så kallade OCB (Organizational Citizenship Behavior) vilket förenklat handlar om det engagemang och det ansvar som individer i organisationer tar utöver det ansvar som kan sägas vara formellt reglerbart. Metoden för att fånga den sociala interaktionen mellan medarbetare har varit en kombination av intervjuer och deltagarobservation. Hon har bland annat kommit fram till att medarbetarnas beteende har mer att göra med vilka omständigheter som råder än att man enbart följer de normer och värderingar som företagsledningen har definierat kring vad medarbetaren bör göra i olika situationer.

Helén Stockhult. Foto: Anders Liljenbring, Örebro universitet.

– Om en medarbetare som behöver hjälp av en kollega inte själv följer de sociala reglerna och inte hjälper kollegan i liknande situationer är det inte heller säkert att han eller hon får hjälp, säger Helén och förklarar att reglerna inte är ”fixa och färdiga” utan föränderliga.

I studien har hon noterat sex sociala regler avseende OCB som brevbärarna utgick ifrån när de avgjorde vilken form av ansvarstagande som var lämpligt i en viss situation: Hjälpsamhetsregeln, belastningsregeln, lojalitetsregeln, nöjd kund-regeln, effektivitetsregeln och tidsregeln. Helén tar ett exempel som gäller brevbärarna. Om brevbärarna har en kollega som alltid är försenad vad skulle de göra åt det? Hjälpa honom eller henne med de arbetsuppgifter som då släpar efter eller enbart sköta sina egna arbetsuppgifter? Beslutet kring vad som bör göras tas med hjälp av de sociala reglerna som präglar brevbärargruppen och här går gruppens beslut i vissa fall före företagsledningens praxis kring vad medarbetarna bör göra.

Varför det blir på det här sättet beror enligt Helén på att medarbetarna till viss del vägleds av ett komplicerat regelverk medan företagslogiken än mer homogen och ställer samma krav på ansvarstagande i alla situationer.

– Men eftersom det är i dialogen mellan människor som viljan att ta ansvar för mer än det formellt förväntade skapas är det viktigt att företag och organisationer förstår hur betydelsefulla relationerna mellan medarbetare är men även hur de sociala reglerna ser ut som påverkar viljan att göra ”det lilla extra”, säger Helén.

Anna Eriksson

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
Fler artiklar