Lär dig känna igen dina stressymptom och våga tala om för chefen vad som stressar dig, tipsar stressforskaren och psykologen Aram Seddigh vid ett seminarium som handlar om stress i arbetslivet.
Lär dig känna igen dina stressymptom och våga tala om för chefen vad som stressar dig, tipsar stressforskaren och psykologen Aram Seddigh vid ett seminarium som handlar om stress i arbetslivet.
Aram Seddigh är doktorand på Stressforskningsinstitutet och hans forskning berör sambanden mellan olika kontorstyper och hälsa, trivsel och produktivitet hos medarbetare. Han talar om en modell som inom forskningen kallas ”Demand and Controll Model” (krav och kontroll modellen) som central när man diskuterar stress i arbetslivet.
Aram Seddigh. Foto: Stressforskningsinstitutet.
– Kontroll är en aspekt kopplat till hälsa. Telefonförsäljare som har höga krav på sig, på så sätt att de måste ringa ett visst antal samtal under en viss tid, samtidigt som de har låg kontroll över sin arbetssituation, har större risk för att drabbas av stressrelaterade problem, säger Aram Seddigh som menar att det är lättare att undvika stress om man lär sig att känna sina egna stressymptom.
Vårt sätt att reagera på stress är både fysiskt och psykiskt. En del får problem med magen, andra med sömnen. Andra tecken på stress är att man blir sämre på att hålla koncentrationen, inlärning försvåras, man blir nedstämd, lättirriterad och minnet försämras.
– Vi vet att det också finns genetiska skillnader och kvinnor är mer sårbara mot stress än män, sen beror det också på vilken personlighet man har. En så kallad typ A-människa som alltid har bråttom och vill prova nya projekt löper också större risk att bli stressad. Sen talar man också om faktorer som dold fientlighet, de som exempelvis blir stressade av att kollegan alltid kommer försent till mötet men som aldrig säger något om det, samlar också på sig stress och riskerar att få hjärt-kärlsjukdomar.
Förutom att lära känna sina egna stressignaler kan man för att undvika stress försöka planera sin arbetsdag så långt det går.
– Försök skapa förutsägbarhet. Skriv exempelvis en lista på vad du måste göra, upptäcker du efterhand att du aldrig hinner med det du ska var inte rädd för att tala med chefen så att ni tillsammans kan se till att justera kraven. Var inte rädd för att uttrycka dina behov, det är bra för arbetsgivaren att veta hur det är ställt innan det går för långt. Och se till att avskärma dig när det behövs, stäng av telefonen och mejlen för en stund, säger Aram Seddigh.
Som chef har man flera verktyg i sin hand för att minska stressnivån på arbetsplatsen. När det gäller chefens sätt att agera bör han eller hon vara tydlig med sina förväntningar samt lyhörd för medarbetarnas behov. Har medarbetarna de resurser som behövs för att göra ett bra jobb?
Även miljöfaktorer är något som kan chefen vara med och påverka. Det vill säga, kontorets utformning (ljud, ljus och layout). Har kontoret de funktioner som behövs? finns det ett tyst rum som medarbetare kan gå in i ifall de behöver jobba ostört, är ljudnivån på kontoret acceptabel? etcetera.
– Stressreaktioner är naturligt och en del av vår reaktionsrepertoar, säger Aram Seddigh som menar att det är när stressen blir ihållande som det leder till ohälsa och utmattning.
Organisatoriska faktorer som leder till stress
* Otydlighet, vi vet inte vad som förväntas av oss
* Motstridiga krav
* Ständiga förändringar (exempelvis omorganisationer, hög personalomsättningar)
Arbetsplatsens stressymptom
* Mer missnöje generellt
* Sänkt engagemang och ökad olust
* Ökade konflikter
* Ökad personalomsättning
* Sjukfrånvaron kan öka
Anna Eriksson
1 kommentar
Om man berättar att man är stressad för arbetsgivaren så blir man trakasserad och får sparken!