Fackligt arbete ger värdefullt nätverk

Ett fackligt uppdrag på arbetsplatsen kan ge nyttiga erfarenheter, kontakter och inflytande. 94 procent av Sveriges Ingenjörers förtroendevalda tycker också att det fackliga arbetet bidrar positivt till arbetsplatsens verksamhet.

Ett fackligt uppdrag på arbetsplatsen kan ge nyttiga erfarenheter, kontakter och inflytande. 94 procent av Sveriges Ingenjörers förtroendevalda tycker också att det fackliga arbetet bidrar positivt till arbetsplatsens verksamhet.  I tre artiklar kommer Ingenjoren.se att titta närmare på det positiva, men också det som upplevs som besvärligt som fackligt förtroendevald. 

Sveriges Ingenjörer har omkring 4700 förtroendevalda i akademikerföreningar över hela landet. Omkring 1300 av dem tillhör andra Akademikerförbund och drygt 3400 är medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Strax före jul skickade förbundet ut en enkät med frågor för att få en bild av hur de förtroendevalda upplever sin roll.

Svaren visar att merparten som engagerar sig fackligt på sin arbetsplats är tämligen nya i rollen. Omsättningen av förtroendevalda i de lokala akademikerföreningarna är relativt stor. 44 procent har varit förtreondevalda i 0-2 år och endast 14 procent i tio år eller längre.

Merparten av de förtroendevalda finns i åldersspannet 30-40 år och drygt åtta av tio svarar att de har engagerat sig i det lokala fackliga arbetet därför att de har blivit  tillfrågade.

– Det är ingen överraskning att de flesta blir tillfrågade men det är roligt att se att 15 procent av de förtroendevalda svarar att de själva har tagit aktiv kontakt med akademikerföreningen, säger Annika Jederström, chef för enheten för förtroendevalda på Sveriges Ingenjörer.

Enkätsvaren visar tydligt att majoriteten ser personliga fördelar med ett fackligt uppdrag på arbetsplatsen. 87 procent svarar att de får insyn i verksamheten, tre av fyra upplever att de har möjlighet att påverka, och lika många svarar att de känner att de gör nytta och hjälper medlemmar och att de lär sig nya saker.

I enkäten fanns plats för kommentarer och svaren visar tydligt att många upplever uppdraget som förtroendevald väldigt positivt.

Flera skriver att uppdraget ger dem möjligheter att lära känna kolleger över hela landet och får ett större kontaktnät, att det är personligt utvecklande och att man lär sig saker som man kan ha nytta av i personliga förhandlingar. ”Jag växer i perspektivet ledarskap och personlig utveckling på grund av ofta komplexa frågeställningar” är en kommentar. ”Jag får en större förståelse för andra avdelningar och hur verksamheten hänger ihop. Gör det lättare att ha ett ”helikopter-perspektiv”, är en annan av kommentarerna.

Utbildning och stöd till de förtroendevalda är viktigt och bland dem som har varit förtroendevalda i upp till fem år svarar 55 procent att de har fått facklig utbildning av förbundet, 45 procent svarar att de vill ha mer utbildning.

– Vi vet att behovet av utbildning är stort och trots att vi utbildar över 700 nya förtroendevalda per år når vi inte fler än hälften. Vår ambition är att erbjuda fler utbildning, inte minst ute i landet, säger Annika Jederström.

Omkring hälften svarar också att de vill få tillgång till en mentor som stöd i det lokala fackliga arbetet och förbundet har börjat titta på möjligheterna att erbjuda fackliga mentorprogram inom några distrikt i landet.

Det är tydligt att den främsta baksidan av det fackliga uppdraget är tidsbrist och känslan av otillräcklighet. Lojalitetskonflikter kan också uppstå. ”Ibland är det jobbigt att ha tillgång till information om verksamhetsförändringar i förväg” är en av kommentarerna. ”Stort ansvar vid varsel och uppsägningar som kan påverka enskildas privata liv mycket”. ”Risk att bli utpekad som besvärlig” är två andra kommentarer.

Flera påpekar också att det är svårt eller omöjligt att förena ett fackligt uppdrag med en chefsbefattning.

– Det är sannolikt också en av förklaringarna till att många lämnar sina fackliga uppdrag efter några år. Men vi tror att nätverkandet, insyn i företaget och personlig utveckling ger dem en skjuts framåt i karriären, säger Annika Jederström.

1 kommentar

  • Lennart

    Undrar om ”alla” som är ombud, förtroendevalda eller ”bara vanliga” medlemmar inom SI verkligen anser att kommunikation, lyhördhet och framåtanda ligger på en nivå som det borde anstå organisationen?

    Hur odlar och utvecklar man varumärket?

    02 maj 2013

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Fler artiklar