Konkurrensklausuler: ”Frågorna kommer när man vill byta jobb”

Det är vanligt att ingenjörer har någon form av konkurrensklausul i sina anställningsavtal. Men många skriver på utan att säkerställa vad den egentligen innebär. ”Jag ville verkligen ha jobbet och kollade aldrig upp klausulen. Det ångrar jag idag” säger en ingenjör som nu upplever att hon sitter i en riktig rävsax.

En ny rapport från Sveriges Ingenjörer visar att 35 000 ingenjörer har klausuler som hindrar dem att jobba i upp till ett år om de vill ta anställning hos en konkurrent. Andra är inte insatta i vad avtalet egentligen säger – eller om de ens skrivit på ett sådant avtal:

• 17 procent av alla ingenjörer inom privat sektor har någon form av konkurrensklausul i sina anställningsavtal som hindrar dem från att börja jobba hos en konkurrent direkt efter att deras nuvarande anställning upphört. 
• Bland dem som har en klausul svarar 39 procent att den gäller i minst 10 månader. Bland ingenjörer utan kollektivavtal är motsvarande siffra 47 procent.
• 39 procent svarar att de enligt avtalet inte har rätt till någon ersättning under klausulens giltighetstid.
• Många som har avtal är osäkra på innehållet. 29 procent svarar att de inte vet hur länge klausulen gäller och 36 procent att de inte vet vilken ersättning de har rätt till om klausulen träder i kraft.
• 24 procent av de tillfrågade har överhuvudtaget inte koll på om de har en konkurrensklausul eller inte. 

Mörkertalet kan vara stort

– Jag är inte förvånad över resultatet, men jag tror att mörkertalet är stort. Att det är så många som inte vet om de har en konkurrensklausul tyder på att det är betydligt fler än 17 procent som har det, säger Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer.

Hon berättar att det är många medlemmar som hör av sig till förbundet med frågor kring konkurrensklausuler. Frågorna kommer dels när man ska börja en ny anställning och ska skriva på sitt anställningsavtal. Men framför allt när man går i tankarna på att sluta en anställning.

 – Då vill man få hjälp med att reda ut om man träffas av klausulen och hur man kan agera. Här kan vi ge råd och stöd utifrån den specifika situationen, förklarar Heléne Robson.

Ville inte försitta chansen till jobb

– Jag sitter i en riktig rävsax. Nu ångrar jag att jag skrev på anställningsavtalet, men just då var jag i ett läge där jag verkligen ville ha jobbet. 

Det berättar ”Stina” som jobbar på ett konsultbolag som uthyrd konsult i olika projekt. När hon skrev på sitt anställningsavtal hade hon sökt jobb under ett års tid och såg mycket fram emot att börja jobba.

– Jag såg klausulen, tänkte att den kanske inte var så bra, men tänkte inte ens på att jag kunde ha kollat upp den bättre med hjälp av facket. Jag kände mig i underläge och ville inte försitta chansen till jobb, berättar hon. 

”Stinas” konkurrensklausul innebär att hon inte får ta jobb hos en kund, ett konkurrerande konsultbolag eller starta eget för att fakturera kunder där hon haft uppdrag. Den gäller sex månader efter avslutad avställning. Under den tiden får hon inte heller någon ersättning från arbetsgivaren. Om hon skulle bryta mot klausulen riskerar hon däremot ett vite på sex månadslöner. 

Har en avskräckande effekt

Idag ångrar hon att hon inte bestred klausulen innan hon skrev på. Hon trivs med sitt konsultuppdrag, men är inte nöjd med villkoren hos arbetsgivaren. Hon skulle egentligen vilja byta arbetsgivare och fortsätta uppdraget men osäkerheten kring klausulen och hotet om vite gör att hon tvekar.

– Några jag pratat med säger att klausulen inte skulle hålla i rätten. Men den har helt klart en avskräckande effekt, konstaterar hon.

Andra som Ingenjören pratat med känner inte lika stor oro för sina konkurrensklausuler. 

”Alice” jobbar i ett konsultföretag inom IT-branschen där hon tar fram systemlösningar åt ett antal olika kunder. Hon har en konkurrensklausul som innebär att hon under ett år efter anställningen inte får ta jobb hos någon av företagets kunder och hon har inte heller rätt till någon ersättning under den tiden. 

– Visst, det begränsar arbetsmarknaden något och med tanke på att företaget växer med allt fler kunder så kan det ju bli ännu mer begränsande, säger hon.

Så vitt hon vet är det ingen av hennes kollegor som slutat som drabbats av en konkurrensklausul och hon är också osäker på hur hårt arbetsgivaren skulle dra det om hon trots allt tog anställning hos en kund. 

– Kanske de skulle acceptera det om det handlar om en annan typ av tjänst som inte konkurrerar med oss, säger hon.

”Kan förstå att klausulen finns”

”Peter” har en konkurrensklausul som innebär att han under ett år efter avslutad anställning förbjuds att ta ett nytt jobb i en konkurrerande verksamhet. Om det skulle hända får han inte någon ersättning från arbetsgivaren under den tiden. 

Han har i nuläget inga tankar på att byta jobb, men känner inte heller så stor oro för sin konkurrensklausul.

– Vi har inte så många konkurrenter i Sverige och jag kan förstå att den här klausulen finns. Om många nyckelpersoner skulle sluta hos oss så skulle det bli kännbart för företaget.

Sker ofta slentrianmässigt

Villkoren som rör konkurrensklausuler är reglerade i ett kollektivavtal som PTK och Svenskt Näringsliv skrev på för 10 år sedan. Där framgår det att en konkurrensklausul som utgångspunkt inte ska gälla längre än nio månader efter det att anställningen har slutat. Dessutom ska arbetsgivaren betala ersättning under tiden och den bör vara 60 procent av lönen.

Heléne Robson konstaterar att den här typen av avtal är vanliga bland ingenjörer. Många gånger har en ingenjör arbetsuppgifter där man får tillgång till affärskritisk och hemlig information. Men problemet är att många arbetsgivare tar med konkurrensklausuler även när det inte är relevant för tjänsten.

– Vissa företag är noga med vilka som ska skriva på den här typen av avtal, men ofta sker det slentrianmässigt, säger hon.

Går det att förhandla bort konkurrensklausulen om en arbetsgivare vill ha med det i anställningsavtalet?

– Ibland kan man få bort den. Men det viktiga är att få till en diskussion om den. Kanske går det att begränsa räckvidden i tid eller få arbetsgivaren att definiera vilka konkurrenterna är.

Är det inte rimligt att ha den här typen av klausuler?

– Det finns ju både lagen om företagshemligheter och möjlighet att ingå sekretessavtal som är mindre ingripande och som skyddar viktig kunskap och hindrar att den används av konkurrenter. Vissa arbetsgivare tycker dock inte att det räcker och vill därför skriva in konkurrensklausuler i anställningsavtalen. Men de ska inte gälla slentrianmässigt för alla typer av tjänster. 

Hämmar rörligheten på arbetsmarknaden

Heléne Robson förklarar att konkurrensklausuler har många negativa effekter. Ett problem är att de skapar en osäkerhet för individen. Det gör att man tvekar att söka jobb där man riskerar att sätta konkurrenskluauslen i spel. Ofta finns det höga viten kopplade till klausulen och för individen kan det i kombination med karenstiden bli ett stort ekonomiskt avbräck.

Men klausulerna har även en inlåsningseffekt på arbetsmarknaden. Många med specialistkompetens sitter fast i långa konkurrensklausuler – och det i sig kan kan vara ett hinder när man söker jobb. 

– Vilken arbetsgivare vill vänta upp till ett år på att den anställda ska kunna börja? Den här typen av lösningar hämmar rörligheten på arbetsmarknaden och kan innebära svårigheter för företag som vill rekrytera specialistkompetens, säger Heléne Robson.