Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivDålig självkänsla kan leda till stress

Dålig självkänsla kan leda till stress

Känner du att du alltid måste prestera och har svårt att säga nej? I så fall ligger du i riskzonen för stressjukdomar. Stressforskaren Alexander Perski föreläser om stress och duktighetsfällan på KTH. Del 3 i serien om stress.

Under sin andra stressföreläsning på KTH beskriver Alexander Perski hur samhällsförändringarna under 90-talet har lett till att stress- och psykisk ohälsa har ökat i Sverige.

Alexander Perski

– Ser man till Folkhälsoinstitutets folkhälsorapport som mäter svenskarnas hälsa ser man en dramatisk ökning av oro och ångest mellan åren 1989-2005 och det är framförallt i åldersgruppen 16-24 och 25- 44 år som det ökar, säger Alexander Perski beskriver att även klagomålen på dålig sömn har blivit fler.

– 2013 klagar var femte vuxen på sömnstörningar i Sverige och forskarna beräknar att cirka 10 procent av befolkningen har så stora sömnproblem att de behöver hjälp, säger han.

Det är framförallt unga kvinnor som mår dåligt och Alexander berättar att 70 procent av de som söker hjälp på stressmottagningen där han jobbar är kvinnor mellan 35-45 år.
En gemensam faktor för de patienter som söker hjälp vid stressmottagningen är att de har dålig självkänsla och att de försöker kompensera för detta genom att prestera.

– Det här är framgångsrika personer. De är ofta väldigt engagerade i sitt arbete, är perfektionister i allt, har svårt att säga nej och väljer ofta ett yrke eller en livsposition som är krävande, säger han och tillägger att patienterna har en prestationsbaserad självkänsla, vilket innebär att personen i fråga mäter sitt värde efter hur han eller hon presterar.

– Självkänslans källa ligger i den tidiga anknytningen barnet får till sina föräldrar. En positiv grundsyn skapas i nära relation till föräldrarna och utan den tryggheten känner man inte lika stor rätt att finnas, förklarar Alexander och tillägger att faran med en dålig självkänsla är att personerna inte backar ur hopplösa situationer utan i stället anstränger sig ännu hårdare, vilket kan få negativa konsekvenser då personen ignorerar kroppens stressignaler.

Alexander Perski beskriver problemet med dålig självkänsla främst som ett problem bland kvinnor.

– Studier på barn i 11 års ålder visar att tjejerna har sämre självkänsla än killarna, säger Alexander Perski som tror att tjejernas stressproblem senare i livet också har att göra med att de i större uträckning dubbelarbetar.

– Forskning har visat att när både män och kvinnor jobbar gör kvinnor ändå 80 procent av hushållsarbetet hemma och medan mäns stressnivåer går ner när de kommer hem efter jobbet går kvinnors i stället upp, särskilt om de har barn, säger han och tillägger att är man ambitiös både i yrkeslivet och på hemmaplan sätts grundkrafterna för att leva ett friskt liv ur spel.

Men går det att göra något åt en dålig självkänsla, undrar någon i publiken?

Ja, som tur är finns det en hel del man kan göra. Alexander ger några exempel:

• Skaffa självinsikt, försök att få en realistisk bild av vad du klarar av.
• Släpp kontrollen, allt man gör behöver inte bli perfekt jämt
• Öka resurserna, det vill säga be om hjälp, om man inte klarar det på egen hand så finns det professionell hjälp att få, se länk nedan.
• kräv jämställdhet i hemmet
• Sänk ambitionerna
• Säg nej ofta!
• Lev livet av lust i stället för rädsla att misslyckas.

– Till föräldrar är huvudbudskapet att se och älska sina barn som de är och försöka hjälpa dem att få en nyanserad och verklighetsbaserad självbild, säger han.
I sin föreläsning beskriver Alexander Perski också hur samhällsförändringar leder till stress. Se hela föreläsningen här.

De som behöver professionell hjälp med sina stressproblem kan vända sig hit.

Alexander har hämtat sitt föreläsningsmaterial från boken Duktighetsfällan: en överlevnadsbok för prestationsprinsessor som han har skrivit tillsammans med vetenskapsjournalisten Joanna Rose.

Anna Eriksson

5 KOMMENTARER

  1. Appropå killar vs tjejer: Jag tror att Afram berör rätt saker. När jag gick i gymnasiet (ca 6 år sedan) kunde klassens killars attityd (eller åtminstone den de visade utåt) till studier grovt delas in i två kategorier: ”Varför plugga ordentligt när jag ändå inte kommer inte kommer att få mer än godkänt?” respektive ”Varför plugga ordentligt när jag ändå är smart nog att få högsta betyg?”. Att plugga ordentligt som kille var inte social ok, medan det gick att småskryta om hur lite man pluggade (oavsett om man hade höga eller låga betyg). Tjejerna var istället över lag ambitiösa och inte sällan frustrerade över att killarna inte tog studierna på allvar utan istället ofta störde på lektionerna, pluggade ordentligt och oroade sig inför proven.

  2. Till Henrik: Eller så kan det betyda att pojkars beteende ursäktas oftare. ”Boys will be boys” är ett engelsk talesätt som i någon mening ursäktar unga pojkars utåt agerande som rättfärdigt då det ”ligger i deras natur”. Jag tror att vi när det gäller unga flickor i större utsträckning har förväntningar på att de ska vara fina flickor och alltså får dessa barn mera direkt feedback på deras beteende. Då drar de slutsatsen att jag bedöms/värderas efter mitt beteende.

  3. Skulle även vara spännande att utöka studien och se hur olika typer av företagskulturer påverkar stressen på dessa personer. Det kan ju bli en kulturkrock som gör det värre på företag där inte ett nej accepteras och där varje individ ska bedömas enligt betygssystem och öka sin prestation från år till år. Där mellan chefer inte vågar prioritera bort aktiviteter trots att företaget sagt upp 20-30%.

  4. Handen på hjärtat, hur mycket blir kvinnor sedda och hörda på arbetsplatserna i Sverige idag? Det är ju välkänt att en kvinna behöver prestera mer för att bli värderad lika högt som en man i motsvarande position. Den dagen som kvinnor värderas lika högt som männen kommer deras löner att stiga och stressen minska – det är i alla fall jag övertygad om. Men då krävs det att männen ändrar sin attityd till kvinnor, rent generellt. Och nej, man kan naturligtvis inte dra alla över en kam.

  5. Först säger han att ”självkänslans källa ligger i den tidiga anknytningen barnet får till sina föräldrar” och sedan att det främst är unga kvinnor som mår dåligt. Då innebär det alltså att kvinnor har haft en sämre tidig anknytning till sina föräldrar.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

Tre ingenjörer: Så blev vi egenkonsulter

0
Friheten att välja uppdrag att kunna styra över sin tid är två goda skäl att bli egenkonsult. Ingenjörerna Martin Lindahl, Tommy Oldebäck och Jerker Bergström delar med sig av sina erfarenheter.
Ingenjörsfullmäktige 2022

Lång debatt om kortad arbetstid

1
Hur radikalt ska Sveriges Ingenjörer vara i kraven på kortad arbetstid? På Ingenjörsfullmäktige blev det lång debatt om det, om lön och om matte i skolan.

More information for members in English

0
The annual congress of The Swedish Association of Graduate Engineers has decided to translate more information material for the members into English.
KTH

Färre tog ingenjörsexamen förra året

0
Nästan exakt 500 personer färre tog en ingenjörsexamen under det gångna läsåret jämfört med året före. Ändå var det många: 5 000 fler än i slutet av 1970-talet och 2 000 fler än i mitten av 1990-talet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.