Lönesättande samtal kräver tydlighet

Luleå tekniska universitet är ett av flera universitet där man testar lönesättande samtal. I höstas fick ett tjugotal anställda forskare och lärare i Luleå för första gången vara med och bestämma sina löner i direkta samtal med sina chefer.

Luleå tekniska universitet är ett av flera universitet där man testar lönesättande samtal. I höstas fick ett tjugotal anställda forskare och lärare i Luleå för första gången vara med och bestämma sina löner i direkta samtal med sina chefer.

Det är anställda inom kärnverksamheten, forskare och lärare, som testar lönesättande samtal. Sammanlagt har ett tjugotal anställda på två avdelningar haft lönesättande samtal.

På Chalmers och i Linköping har man också testat de lönesättande samtalen, och i höst ska ytterligare några universitet testköra. Tanken är att det nya sättet att förhandla om lön ska gälla alla från och med 2016. Glenn Berggård sitter med i den lokala Sacostyrelsen på Luleå tekniska universitet. Han ser flera fördelar men också utmaningar.

– Vi har individuell lönesättning, säger han. Det är bra att ha lönesamtalen så nära medlemmen som möjligt. Men det kräver tydliga kriterier för lönesättningen så att de anställda kan förhålla sig till det. Det måste vara begripligt för alla.

– Vi har 51 nationaliteter representerade här. Grunden är kommunikation på svenska. Men det gäller att cheferna som håller samtalen är utbildade för det. Och att medarbetarna känner till vilka kriterier som gäller.

Enligt Glenn Berggård måste cheferna utbildas för det nya systemet. De måste kunna relatera till vilka kriterier som uppfylls, och även i vilken grad.

– Det får inte finnas utrymme för godtycke säger han. Chefen måste tänka igenom o motivera lönen. Sen får man diskutera om man är överens om bedömningen.

Hur ska man veta vad som är rimligt?

– Någonstans måste det vara kopplat till de centrala förhandlingarna. Man måste sätta sig in som medarbetare, och vi fackliga måste vara aktiva mot våra medlemmar att visa på vilka argument de kan använda. Man måste hålla koll på löneutvecklingen.

Glenn Berggård tycker att både arbetsgivare och fack bör redovisa lönespann inom olika yrkesgrupper. Det måste finnas faktastöd från båda håll.

Vad händer om chefen och medarbetaren inte kommer överens?

– Vi hade ett par fall där man inte kom överens om föreslagna lönen. De kunde inte enas om bedömningen av kriterierna. Då går det till sedvanliga förhandlingar. Fackliga företrädare i styrelsen på universitetet förde förhandlingarna åt dem. Den här gången fick de den lön som hade föreslagits i det lönesättande samtalet i alla fall.

Vad tycker de anställda som har haft de lönesättande samtalen, generellt?

– Universitetet ska göra en uppföljning med frågor till dem som har varit med om detta. Enkäterna får utvisa vad det tycker. Vi har inte svaren än.

Sture Henckel