Kvinnor har 37 procents lägre chans än sina manliga kolleger att bli professorer. Det visar en undersökning gjord av sociologerna Mikael Hjerm och Rickard Danell från Umeå universitet.
– Vi trodde att skillnaden skulle vara mindre, säger professor Mikael Hjerm.
I sin forskning* har Mikael Hjerm och Richard Danell följt upp vad som hänt sedan i början av 90-talet med samtliga forskare som doktorerat på svenska lärosäten. Det faktum att andelen kvinnliga professorer har blivit fler (från cirka 8 procent kvinnliga professorer 1995 till cirka 21-22 procent i dag) har tolkats som att jämställdheten inom akademin har ökat, detta är fel tänkt, menar Mikael Hjerm.
– Varför det är fler kvinnliga professorer i dag beror på att det är fler kvinnor i systemet. Men det säger ingenting om det är lättare eller svårare för kvinnor att bli professorer. Sannolikheten att en kvinna blir professor i dag är densamma som för mer än 20 år sedan.
I undersökningen framkommer också att det är svårare för kvinnor att bli professorer på äldre lärosäten. Det är också stora variationer mellan olika forskningsdiscipliner. Kvinnor missgynnas till exempel mest inom life science.
– När tjänster utlyses och man har en transparant tillsättningsprocess då har män och kvinnor lika stora chanser men ofta tillsätts tjänster genom icke-transparenta system, och här kan små, små val få enorma konsekvenser. Exempelvis hur man fördelar pengar, forskning visar att män tenderar att gynna män och det är samma sak med kvinnor. Man tenderar att gynna dem med samma kön, förklarar Mikael Hjerm och säger att den viktigaste åtgärden för att komma tillrätta med den sneda könsfördelningen bland professorer är transparenta tjänstetillsättningar och fördelning av resurser.
* Career prospects for female university researchers have not improved, Richard Danell och Mikael Hjerm samt The importance of early academic career opportunities and gender differences in promotion rates, Richard Danell och Mikael Hjerm.
Anna Eriksson
