Utlandsfödda är bra för exporten

Invandring är bra för exporten. Det gäller för alla nivåer. Det gynnar landet som helhet och det gynnar de företag som anställer de utlandsfödda. Det framkommer i en doktorsavhandling av Andreas Hatzigeorgiou vid nationalekonomiska institutionen i Lund.

Invandring är bra för exporten. Det gäller för alla nivåer. Det gynnar landet som helhet och det gynnar de företag som anställer de utlandsfödda. Det framkommer i en doktorsavhandling av Andreas Hatzigeorgiou vid nationalekonomiska institutionen i Lund.

Andreas Hatzigeorgiou har använt data från 12 000 svenska företags kontakter i drygt 170 länder mellan 2002 och 2007. Slutsatsen är att immigranter gynnar svensk export och att en politik som underlättar för immigranterna att få jobb också kan förbättra de svenska exportsiffrorna.

Varför är det bra med utlandsfödda i exportföretag?
– Svenska företag utomlands behöver vissa kunskaper för att lyckas. De måste behärska språk, knyta kontakter, och vidga sina nätverk. De behöver känna till marknaden, lagarna, och även hur man förhandlar om kontrakt. Affären blir dyrare om man saknar dessa kunskaper. Om företaget anställer utlandsfödda med erfarenheter från det landet kan man minska på de kostnaderna.

Är det alltså mjuka kunskaper som de bidrar med?
– Det är de osynliga handelshindren som de hjälper till att sänka. Det handlar mycket om att förstå en kultur. Det är en kunskap som kan vara svårt att läsa sig till.

Du har skrivit flera artiklar om ämnet?
– Vi har skrivit fyra artiklar. Sammantaget studerar de sambandet mellan migration och utrikeshandel, och de visar att migration är positivt för internationell handel. Globalt, för Sverige och för enskilda företag. Sambanden är starka och tydliga.

Hur kom idén till det här?
– Jag har länge varit intresserad av handel och vad som driver den. Förr, när tullarna låg på 20 procent och ännu högre, var det de som hindrade handeln. I dag ligger tullavgifterna på runt 5 procent. Dagens handelshinder är snarare brist på information och tillgång till nätverk. Då kan personer som har flyttat mellan olika länder hjälpa till att sänka de handelshindren.

Sture Henckel

1 kommentar

  • Haitham Touma

    Hej,
    Jag har sett en studie i rapporten ovan. Jag är en kemiingenjör född utanför Sverige med svenskt medborgarskap sedan en lång tid och jag har haft erfarenhet i branschen i mer än 19 år. Jag stöder det som kom i rapporten) behovet av samarbete mellan svenska företag, erfarna ingenjörer och tekniker för att öppna bredare arbetsområden och hastighet för att slutföra projekt.)
    Jag hade en liknande erfarenhet till förmån för en av de svenska företagen där de lider av svårigheten med kommunikation, liksom intensiteten i konkurrensen med asiatiska företag. Jag och min fru (som också är kemist) representerade företaget som hon jobbar i som produktion chef i en av de internationella utställningar i Dubai (Arab Lab) och vi uppnådde goda resultat.
    Jag är redo att hjälpa till att föra synpunkter och informera de andra om nivån på den svenska industrin jämfört med industrin i andra länder.
    Observera att vi har relationer med några av dem som är intresserade av den svenska industrin utanför Sverige.

    10 augusti 2014

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar