Fler uppfinnare får facklig hjälp

Sveriges Ingenjörer driver fler uppfinnarärenden än någonsin. Svårigheten är att hjälpa medlemmar med unika och värdefulla idéer att få rimligt betalt.

Sveriges Ingenjörer driver fler uppfinnarärenden än någonsin. Svårigheten är att hjälpa medlemmar med unika och värdefulla idéer att få rimligt betalt.

I slutet av oktober aktualiserades frågan om uppfinnares rätt till ersättning på nytt. Fyra ingenjörer fick då, med hjälp från fackförbundet Unionen, rätt mot sin tidigare arbetsgivare Televerket. Då hade processen pågått i över 30 års tid.

Ingenjörernas idé var en hänvisningsdator som gjorde att anställda själva kunde knappa in sin frånvaro och när de beräknade att de skulle vara tillbaka. Ingenjörerna ansökte om patent för uppfinningen 1979 och Televerket erbjöd då 216 000 kronor i ersättning för att få använda den. Detta tackade ingenjörerna nej till.

Under processens gång lyckades Televerket bland annat få uppfinnarnas patent ogiltigförklarat. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar har dock slagit fast att ingenjörerna har rätt till ersättning och att de bör få sex miljoner kronor för sin uppfinning.

Sveriges Ingenjörer driver just nu fem ärenden där medlemmar inte har kunnat komma överens med sina arbetsgivare om vad som är en skälig ersättning för en betydelsefull uppfinning. Det är rekordmånga fall. Siffran brukar ligga på högst ett par stycken per år.

Helène Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer. Bild: Sveriges Ingenjörer.

– Det kan bero på att fler medlemmar har fått information om att de kan ha rätt till ersättning och att de kan få hjälp med det här arbetet, att det skrivs mer om uppfinningar och vikten av innovation. Det är en trend, helt klart, säger Helène Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer.

Några detaljer om de ärenden som ligger på förbundets bord kan vi inte få. Detta beror på Uppfinnaravtalet, den överenskommelse som gäller mellan arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och tjänstemannaorganisationen PTK. Avtalet säger att den här typen av avgöranden ska ske i en särskild nämnd, Industrins uppfinnarnämnd, och avgörandena är inte offentliga. Det gör också att det inte finns någon praxis. Men Helène Robson berättar att det oftast rör det sig om arbetstagare som är anställda på stora industriföretag i Sverige som vill ha förbundets hjälp. Flera personer återkommer med nya uppfinningar som de vill ha hjälp med.

Det kanske låter som en enkel ekvation, tanken att en ingenjör som uppfinner något som inte ryms inom ramen för de vanliga arbetsuppgifterna, men som kan innebära miljontals kronor i vinst eller besparing för företaget han eller hon jobbar på, ska få en del av den ekonomiska kakan. Så lätt är det dock inte. I Uppfinnaravtalet finns regler om schablonersättning. Är uppfinningen mycket värdefull har uppfinnaren rätt till skälig ersättning, utöver schablonbeloppen, och hur liten eller stor den biten ska vara avgör Industrins uppfinnarnämnd. Sveriges Ingenjörer tycker att de ersättningar som betalas ut är försiktiga.

Det är en rättvisefråga, enligt Helène Robson. Vissa företag jobbar aktivt med att uppmuntra goda insatser. Men på andra håll ger en uppfinning företag mångmiljonvinster och ingenjören fortsätter jobba med en vanlig ingenjörslön och får kanske på sin höjd åka på mässor och berätta om uppfinningen. Det räcker inte, tycker Helène Robson.

– En skälig ersättning för uppfinningen är ett sätt att visa uppskattning och ur ett samhällsperspektiv skapa goda klimat och morötter för nya innovationer, säger hon.

Marcus Dahlsten, förbundsjurist på Teknikföretagen, tycker att Uppfinnaravtalet funkar bra i dag, men att det är ett problem att lagen om arbetstagares uppfinningar till del är tvingande.

Marcus Dahlsten, förbundsjurist på Teknikföretagen. Foto: Teknikföretagen.

– Det hade varit bättre att parterna getts möjligheten att själva helt reglera frågan i kollektivavtal, säger han.

Marcus Dahlsten ser fördelar med att en skiljenämnd avgör i de här frågorna eftersom de har särskild kompetens och erfarenhet. Han tror att det skulle vara en nackdel om frågorna avgjordes i tingsrätt i stället. Juristerna på Sveriges Ingenjörer anser att en svårighet är nämnden inte kan tvinga någon att lägga en ed eller arbetsgivaren att redovisa ekonomiska uppgifter.

– Även om vi kan ta fram uppgifter om vinster och besparingar är det svårt att bevisa. Det blir så att arbetsgivaren har en annan uppfattning och säger att ”så är det inte”. Vi har bevisbörden och den är tung, säger Björn-Erik Björck, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer.

På Svenskt Näringsliv ser man inga skäl till att ändra på villkoren för uppfinnare.

Lars Gellner, arbetsjurist på Svenskt Näringsliv. Foto: Svenskt Näringsliv

– Jag delar inte den uppfattningen att det är ett generellt problem för uppfinnare att få skälig ersättning. De fall som går till skiljenämnden är väldigt få sett över tid. Däremot kan det vara så att man kommer överens på företaget om en särskild ersättning, innan det når nämnden, säger Lars Gellner, arbetsjurist på Svenskt Näringsliv, och tillägger att lön också räknas in i ersättningen.

Marcus Olsson, ordförande i Svenska Uppfinnareföreningen, tycker att skyddet för uppfinnare fungerar dåligt i dag och har en idé om hur det kan stärkas.

– Vad vi skulle vilja se är en patentombudsman, som tillvaratar uppfinnares patent. Vi skulle också vilja se att patentintrång leder till åtal.

Ania Obminska

Läs mer: Uppfinnare, tänk på det här

Sveriges Ingenjörers information om uppfinningar och Uppfinnaravtalet