Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenNettodebitering ses som ett hot

Nettodebitering ses som ett hot

Peter Segaar är en av en växande skara holländska mikroproducenter av el som har nettodebitering. Han säger att de håller på att bli så många att regeringen nu oroar sig för förlorade skatteintäkter.

I Nederländerna har systemet med nettodebitering gjort att mängden solel har exploderat över de senaste åren. Systemet har gjort det lockande för villaägare att sätta upp solceller på taket – och lukrativt för dem som säljer anläggningarna.

Den holländska nettodebiteringen är årsbaserad, vilket innebär att en villaägare med solceller på taket kan byta ett eventuellt överskott av el på sommaren mot konsumtion på vintern.

Som mest kan en enskild mikroproducent räkna av 5 000 kilowattimmars överskott om året, fullt pris inklusive skatter. Men enligt Peter Segaar, själv mikroproducent av el och en av landets mer kända analytiker av solcellsmarknaden, är det endast få som kommer upp i de siffrorna. Han producerar runt 1 200 kilowattimmar per år med sina solceller på taket, och som medveten konsument förbrukar han bara aningen mer hushållsel. Huset värms med fjärrvärme och matlagningen sker på gasspis.

– Jag har en analog så kallad Ferrarismätare som snurrar baklänges när jag producerar ett överskott, säger Peter Segaar.

Med ungefär tio års återvinningstid på investeringen har solceller blivit inne i Nederländerna, och antalet hushållsproducenter växer närmast exponentiellt.

En kilowattimme kostar ungefär 22-23 eurocent i Nederländerna, motsvarande cirka två kronor. Själva elen kostar drygt 60 öre. Resten är skatter och avgifter.

– Men solel fortsätter ju att bli billigare, säger han. Förra året slogs det nya effektivitetsrekord hela tiden i forskningen. Och med tiden kommer de här framstegen att hamna i produktionen av solceller.

Men han konstaterar också att hela systemet hotas av sin egen framgång.

– I Danmark hade man ännu högre elpriser än vad vi har. Där såg staten hur skatteunderlaget urgröptes med allt fler som producerade egen el, så där ändrade man på systemet på ett drastiskt sätt.

Samma sak kan hända i Nederländerna också, befarar han. Eftersom 70 procent av elpriset är skatter, så blir statsapparaten rädd när den ser nettodebiteringen växa så fort som den gör, trots att mikroproduktion via solel än så länge bara utgör ett par promille av landets totala elkonsumtion. Enligt Peter Segaar pratas det i Haag om att nettodebiteringen måste tas bort inom några år och ersättas av en standardiserad men mindre skattesänkning för mikroproducenter.

– Den holländska lagen om nettodebitering utgörs av en enda artikel i en i övrigt mycket komplicerad lagstiftning, säger Pete Segaar.

Han exemplifierar med en ny regel som har föreslagits av finansdepartementet i Nederländerna. Den grundar sig på en dom i EG-domstolen som säger att alla solcellsproducenter ska betraktas som entreprenörer och därmed betala moms på den el de producerar. Strikt tolkad skulle det innebära att ett hushåll ska betala moms även för egenproducerad som inte går ut på nätet, utan som konsumeras direkt av producenten själv.

– Det är ju löjligt, säger han. Men om momsen på den el man producerar blir mindre än 1 345 euro, så skulle den nya regeln bara gälla det första året för nya mikroproducenter. Och de flesta faller inom den kategorin.

Det finns också förslag om att avskaffa de analoga Ferrarismätarna och ersätta dem med så kallade smarta mätare som mäter all el, både in- och utgående. Ferrarismätaren säger ingenting om hur mycket el som faktiskt produceras. När den går baklänges berättar den bara att det för ögonblicket produceras mer el än vad som konsumeras. Och det informationsövertaget vill mikroproducenterna hålla fast vid.

Allra helst skulle Peter Segaar vilja se ett feed-in-tariff-system även för producenter av solel i Nederländerna.

– Men, säger han, Nederländerna har för krångliga system och för många misslyckade försök på området. Elmarknaden behöver ett stabilt system där reglerna ligger fast. Det är oerhört viktigt. Annars får man inga investeringar.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Denna artikel verkar vara köpt av nätbolagen och elbolagen, De VAR de enda som är rädda för nettodebitering. Och det blir inget nettodebiteringssystem i Sverige. Det blir förhoppningsvis ett skatteåterbäringssystem istället, dock med liknande effekt för att få igång en marknad för förnybar egenproducerad el som Sture Henckel verkar finna skrämmande…Jag tror inte den Holländska regeringen är rädd för urgröpta skatter. Regeringar hittar andra vägar att få in skatt…

Lämna ett svar till Bo-Henrik Karlsson Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

0
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

Studenternas kaminer ger värme i Ukraina

0
Strax innan jul bjöd studenter vid Linköpings universitet in till en svetskväll till förmån för Ukraina. Resultatet blev 32 vedkaminer som nu sprider värme i Ukraina. 

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.